"Som en g�ng varit �ng" - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Tr�dg�rdsforum > Prydnadsv�xter

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

"Som en g�ng varit �ng", - hur �terst�lla �ngsmark f�r blomning?

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-09-2008, 08:27 L�nk hit: #1
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	P� sommarst�llet har jag en bit mark som en g�ng varit l�g och mager �ng. Under m�nga �r senare �vervuxen av diverse l�vsly, enar etc - och sedan kanske 5 �r (efter stor r�jning) varit gr�sbevuxen med hoppl�sa inslag av hotande ljung, hallon, bj�rnb�r och allt gr�vre gr�s (samt en hel del mossa faktiskt). Planen �r att �terst�lla s� att �ngsblommor kan komma tillbaka. Har slagit av och tagit bort gr�set - enligt konstens alla regler. T�nkte g�ra detta vid midsommartid + p� sensommaren. Men: Tror ni att det vore en god id� att s� h�r �rs l�gga �ver svart t�ckduk - s� att regnet fuktar marken men solljuset h�lls undan? erfarenheter och tips mottages tacksammast Eklo

Azur	04-09-2008, 09:30 L�nk hit: #2
G�ster	Jag har en gammal sl�tter�ng jag f�rs�ker restaurera, och jag har f�rs�kt unders�ka hur man skall g�ra. Jag har bara k�rt ett �r �n, s� detta �r mest teoretiskt, men... * Huvudpo�ngen �r att f� ner n�ringshalterna, framf�rallt kv�vehalterna, s� mycket det bara g�r. Dvs g�dsla aldrig, och h�et m�ste alltid r�fsas ihop och tas bort efter att du slagit. �ven n�r man g�r s� blir processen l�ngsam pga att det faller ner nitratkv�ve ur luften; det tar tydligen flera �r innan �ngen b�rjar bli en sl�tter�ng igen. * N�sta viktiga po�ng �r sj�lva sl�ttern. N�r �ngen �r ig�ng skall den sl�s bara en g�ng per �r, antingen sent i augusti eller under september. Detta f�r att alla �ngsblommor skall hinna s�tta fr�. De f�rsta �ren n�r n�ringshalterna �r v�ldigt h�ga kan man dock beh�va sl� flera g�nger pga att det v�xer s� f�rbaskat. I �r �r som sagt f�rsta �ret f�r min blivande �ng, och jag har slagit tv� g�nger, en g�ng i tidigt i maj, och sen f�r cirka en vecka sedan. Jag har ocks� slagit det parti d�r �lggr�set dominerar tv�-tre g�nger dessemellan, varje g�ng �lggr�set blivit cirka 30 cm h�gt och hotat att s�tta fr�. * N�t jag inte vet hur viktigt det �r, men som p�pekas �verallt, �r att man m�ste anv�nda sk�rande redskap vid sl�ttern (lie, sl�tterbalk, r�js�g med gr�sklinga), absolut inte krossande redskap (sl� gr�sklippare, r�js�g med nylonlina). Det s�gs att krossande redskap skadar de fler�riga �ngsv�xterna och g�r dem mottagliga f�r sjukdomar. * F�rsta �ret, om du har en �ng som legat i tr�da l�nge, har du antagligen en tjock filt av gammalt d�tt gr�s. Om l�get till�ter kan man br�nna av gr�sfilten, men annars f�r man f�rs�ka r�fsa bort den (otroligt tungt jobb, kan jag meddela!). * Har tr�d vuxit upp och skuggar �ngen kan du beh�va tunna ut/ta bort dem. * H�gvuxna, kv�vegynnade, rotogr�s som �lggr�s, �kertistel, maskros, och kvickrot skall man helst f�rs�ka f� bort, men i praktiken kan man inte g�ra mycket annat �n att sk�ta �ngen, se till att den inte f�r g�dning, och hoppas att man tr�ttar ut dem. Har man mycket rotogr�s rekommenderar Pratensis, ett f�retag som s�ljer blomster�kerfr�, att man l�gger markduk, t�cker med n�ringsfattig jord, och s�r nytt fr�. Detta ger blomster�ng snabbt, men nackdelen �r f�rst�s att man blir av med alla de bra v�xter som finns kvar p� �ngen ocks�, och att det �r dyrt. * Best�m dig f�r vad du vill g�ra. Vill du restaurera en riktig sl�tter�ng f�r att hj�lpa vilda �ngsv�xter och djur b�r du inte k�pa in fr�er eller g�ra �tg�rder annat �n att helt enkelt b�rja h�vda �ngen igen. Vill du bara ha en trevlig blomster�ng kan du nog med f�rdel bes�ka http://www.pratensis.se Jag har beslutat fuska, och kommer att s� in egen-insamlat fr� och pratensis-fr� i rutor p� �ngen. * Mina st�rsta problem under detta f�rsta �r har varit: - Vad sjutton g�r man av allt h�? Kompostera �r inte att t�nka p�, och att br�nna ett ton fuktigt h� �r inte helt okomplicerat heller. - �lggr�s. Skiten p�st�s vara l�tt att f� bort genom att sl� upprepade g�nger, men det har tydligen ingen ber�ttat f�r mitt �lggr�s. - Att h�vda en �ng �r otroligt arbetsintensivt om du anv�nder traditionella metoder (lie och r�fsa). Det kr�vs mycket mer och h�rdare arbete �n f�r en gr�smatta. Jag rekommenderar starkt att du antingen kommer �verens med n�gon bonde i omr�det att han kommer och sk�rdar din mark, eller att du skaffar l�mplig utrustning. I alla fall om din �ng �r hyfsat stor.

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	04-09-2008, 09:58 L�nk hit: #3
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	Tack f�r gediget svar! Som tur �r (?!) handlar detta om en ruskigt begr�nsad yta, bara ett par tre kvadratmeter faktiskt. Och av en r�tt s� annan karakt�r �n din yta tror jag, n�mligen v�ldigt torr (inget �lggr�s skulle trivas d�r). Jag pr�vade faktiskt tappert med lie i sensomras - med mkt tveksamt resultat - dvs jag fick bort kanske en fj�rdedel p� detta vis (om det nu berodde mest p� min bristande teknik eller lien som var av busk-modell och inte totalt kompatibel med uppgiften) och sen fick det i alla fall bli trimmer. Inte rikigt bra, jag vet, men jag r�fsade och r�fsade om flera g�nger f�r att f� bort s� mkt sm�tt gr�sfnas som m�jligt. Pratensis har jag redan spanat in - gjorde f�r ett par �r sedan ett f�rs�k att fril�gga fl�ckar p� n�gra kvadratdecimeter fr�n gr�s, och s�dda in nyinskaffade pratensisfr�er d�r. Intet h�nde, dvs det var bara gr�set som v�xte in igen i de "�ppnade" ytorna. Jag s�g aldrig skymten av en uppstickade fr�planta faktiskt. En id� vore (kanske) att f�rgro fr�er s� att man kan trycka dit pluggplantor i v�r - det borde man ju kunna g�ra �ven med egeninsamlade fr�er. Men sj�lva min grundfr�ga: Kan det vara bra med svart t�ckduk - allts� �ven om man inte l�gger ut den f�r att l�gga ny �ngsjord ovanp�, utan bara f�r att h�lla gr�set i schack ett tag? mvh Eklo

Azur	04-09-2008, 10:13 L�nk hit: #4
G�ster	Det vet jag inte. F�rr l�t man ibland djuren beta p� sl�tter�ngen efter sl�ttern, s� jag skulle tro att det �r OK att sl� och ta bort tillv�xt som kommer efter sl�ttern, och jag tror det kan vara direkt gynnsamt f�r en del ett�riga v�xter om det finns n�gra kala fl�ckar (som efter djurtramp), men markduk blir ju lite annorlunda.

Ulrica Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-09-2008, 08:51 L�nk hit: #5
Medlem Antal inl�gg: 2 292 Medlem sedan: 11-07-2007 Medlem nr: 11 481	Hade jag haft en s� beg�nsad yta hade jag nog "b�rjat om fr�n b�rjan" helt och h�llet. Som du skriver, f�rst t�cka men sedan tror jag att du m�ste f�lja upp t�ckningen med att fr�sa och rensa bort alla r�tter och sedan s� och plantera in de gr�s och blommor du vill ha d�r med utg�ngspunkt fr�n vilken sorts jord och allt s�nt. Alternativt "Pratensis-metoden". Min �ng �r n�gra g�nger st�rre och �r p� v�ren full av vitsippor s� jag orkar/v�gar inte fr�sa den, jag vill absolut inte bli av med vitsipporna. Men jag sl�r �ngen nu p� h�sten med sl�tterbalk och tar bort allt h�. Det �r mest olika gr�s och en del johannes�rt p� �ngen nu. I vinter t�nker jag l�gga ut 10 cm tjocka "skivor" av en tjock tr�dstam f�r att punkt-t�cka vissa st�llen. P� de st�llena t�nkte jag till n�sta h�st plantera in �ngsblommor att s� tror jag bara ger samma resultat som du har erfarenhet av. Om jag g�r p� samma s�tt i flera �r s� kommer jag s� sm�ningom ha en blomstrande �ng. Jag har f�rst�tt att �ngar kr�ver tid och t�lamod. N�r du skriver om att t�cka, hur hade du t�nkt g�ra efter t�ck-tiden?

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-09-2008, 11:35 L�nk hit: #6
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	Jag �r tveksam till t�ckning med markduk. Om duken kv�ver gr�s och �rter s� blir det en "jungfrulig yta" med blottad jord och visst skulle man kunna s� in �ngsv�xter d�r men risken �r lika stor eller st�rre att den koloniseras av fr�ogr�s. Som Azur p�pekar br�nning p� tidig v�r tar bort f�rnan p� marken och f�rr�nner en hel del kv�ve. Br�nn och sedan punktbek�mpa hallonskott med sekat�r/grensax. Enen skulle jag spara om den �r snygg (gott med enb�r om inte annat). Sen �r ju fr�gan har du en befintlig �ngsflora kvar? I s� fall �r det roligt om den g�r att r�dda f�r d� f�r du arter som �r typiska f�r dina trakter och den torr�ngsflora som har funnits runt om, finns inga �ngsv�xter kvar s� kan man k�pa och s� in fr� f�r att snabbare f� ett resultat. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

Bassam Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-09-2008, 17:36 L�nk hit: #7
Medlem Antal inl�gg: 7 985 Medlem sedan: 04-10-2007 Medlem nr: 12 723	det finns olika planer f�r att bek�mpa ogr�s: 1 att pensla de med �ttika eller roundup, roundup d�dar r�tter ocks� p� den h�r s�tt roundup b�ttre �n �ttika. Nackdel att de giftiga och o naturliga. 2 ta bort ogr�set under h�st vinter och p� b�rjan av v�r, det �r b�st. nackdel: det �r jobbet. 3 att t�cka marken p� svart plats eller markducka. De �r bra. nackdel: att man ska flora v�xten som tycker om. obs: du kan sj�lv best�mma vilket som passar dig. H:Bassam

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	05-09-2008, 17:40 L�nk hit: #8
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	H�et kan s�ljas som KRAV-m�rkt �ngsh�, perfekt f�r sm�djur. Eller annonsera och leta efter intresserade djur�gare som kan ta hand om h�et. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	05-09-2008, 19:51 L�nk hit: #9
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Att s� dyra fr�er direkt i �ngen skulle jag aldrig g�ra. S� fr�erna i krukor och se till att de har ett bra rotsystem innan du planterar dem. Vissa v�xter kan ocks� var l�mpliga att f�r�ka vegetativt s� att det blir ett skapligt antal att plantera. Finns det �ngsmark i n�rheten s� kan du f�rmodligen samla fr�er och sticklingar. Har du mycket ljung s� �r jorden troligen sur s� s�tt inga kalk�lskande v�xter. MVH Jan Lindgren

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-09-2008, 08:20 L�nk hit: #10
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	Tack alla f�r id�er, erfarenheter och r�d. Nu sitter jag h�r p� lantst�llet i �sregn och funderar �ver �ngens uppryckning. I g�r b�rjade jag n�mligen strax intill med ett annat tidskr�vande projekt - att gr�va upp en 3 x 2 m yta som aldrig varit odlad, men lieslagen f�rr - d�r ska bli ett extra potatisland. Dvs att jag gr�ver d�r ger mig en vink om hur jord och r�tter �r beskaffade ocks� under framtida �ngen. Det ska nog inte vara om�jligt att i v�r gr�va stora fl�ckar fria fr�n gr�s och andra r�tter, och d�r trycka ner pluggplantor. Det b�r bli vad som finns runt h�r: pr�stkrage, r�dkl�ver, vildmorot, k�rringtand, jungfrulin, gulm�ra, �ngsv�dd. Blodrot finns redan i backen. Att fr�sa jord blir det aldrig tal om h�r - dels f�r att jag inte har n�n fr�s och eftersom jag h�ller till p� en bilfri � l�nar man inte l�tt ut ngn heller - men mest f�r att min n�got underliga variant av odlingsintresse mer och mer kommit att handla om en f�bless f�r handarbete med spett, spade och skottk�rra. (Att bryta mark och fixa till jorden �r det roligaste. Men att sen odla �r ju ocks� kul, fast kanske inte riktigt lika kul, och inte lika fysiskt. Jag som i jobbet mest sitter framf�r en dator och bl a d�rf�r har en r�tt usel och ond rygg, m�rkte att sommarens dagliga stenspettning f�r nya tr�dg�rdsland var rena dunderkuren. Inte en ond -rygg-dag p� hela sommarn! Och dessutom n�gra nya muskler i armar och p� andra bortgl�mda st�llen. Det tar mycket tid att spettgr�va h�r, och jorden �r det inte mycket med, s� den tar tid att fixa med t�ng och l�v och annat - men vem har br�tt med s�nt man g�r f�r sitt h�ga n�jes och njutnings skull.)

Azur	06-09-2008, 09:21 L�nk hit: #11
G�ster	K�nner faktiskt igen det d�r med hur mentalt och fysiskt v�lg�rande det �r att jobba med �ngen n�r man har ett stillasittande jobb, fast f�r mig har det mest varit att f�lla tr�d och r�ja sly denna sommar. Jag kommer som sagt att ta bort gr�ssv�len p� rutor om cirka 1x1 meter och s� in egeninsamlat och k�pt �ngsfr�, f�r att �ka p� diversiteten i min �ng, s� n�sta �r kan jag ber�tta hur det gick. Jag funderar ocks� p� att f�rs�ka fr�sa upp de cirka hundra kvadratmeter av �ngen d�r det endast v�xer �lggr�s.

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-09-2008, 09:36 L�nk hit: #12
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (Azur @ 06-09-2008, 10:21) ...... Jag funderar ocks� p� att f�rs�ka fr�sa upp de cirka hundra kvadratmeter av �ngen d�r det endast v�xer �lggr�s. D� �r det en fukt�ng du har, det b�r man t�nka p� vid v�xtvalet. �lg�rt �r f � en underbar v�xt tycker jag, jag har s�tt in lite p� min fuktiga �ng -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	06-09-2008, 10:07 L�nk hit: #13
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	CITAT (Azur @ 06-09-2008, 10:21) Jag kommer som sagt att ta bort gr�ssv�len p� rutor om cirka 1x1 meter och s� in egeninsamlat och k�pt �ngsfr�, f�r att �ka p� diversiteten i min �ng, s� n�sta �r kan jag ber�tta hur det gick. Jag funderar ocks� p� att f�rs�ka fr�sa upp de cirka hundra kvadratmeter av �ngen d�r det endast v�xer �lggr�s. Det d�r med att fril�gga jordpl�ttar och s� in fr� - min erfarenhet av detta s�ger mig (precis som Jan L skrev) att det nog blir b�ttre om man f�rgror och stoppar ner pluggplantor. Dessutom - en undran mer �n ett p�st�ende: Ska man efterlikna en "naturlig" h�vdad �ng borde v�l vild�ngsfr�erna s�s p� h�sten och f� kliva igenom frost och annat f�r att b�ttre gro? Jag menar, denna stratifiering borde v�l g�lla just v�ra �ngsblommor (fast om detta st�r det intet p� de �ngsfr�er jag k�pt vad jag minns. Jag kommer att s� fr�na i pluggbr�tten nu i h�st och st�lla ut dem under vintern. Verkar inte det logiskt?

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	06-09-2008, 10:37 L�nk hit: #14
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Nej, det tycker inte jag verkar logiskt. Vild�ngsfr�na gror v�l p� v�ren, de �vervintrar v�l som fr�n? -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Azur	06-09-2008, 11:28 L�nk hit: #15
G�ster	CITAT (MimmiH @ 06-09-2008, 10:36) D� �r det en fukt�ng du har, det b�r man t�nka p� vid v�xtvalet. �lg�rt �r f � en underbar v�xt tycker jag, jag har s�tt in lite p� min fuktiga �ng Inte en ren fukt�ng, utan g�r fr�n torr l�v�ng i kanterna till �ppen fukt�ng i mitten. �lg�rt �r trevlig en och en, och d�r den v�xer p� det s�ttet har jag inga problem med den, men p� n�ringsrik mark blir den 1.5 meter h�g och best�ndsbildande, och konkurrerar ut alla andra v�xter. I "�lg�rtsdjungeln", som jag misst�nker �r en plats d�r tidigare �gare eldat avfall , �r marken helt bar n�r jag slagit �lg�rten, d�r finns inte ett enda gr�sstr�. (Tips p� hur man f�rfar med sv�rt skadad jord med extremt h�ga n�ringshalter och troligen skyh�gt pH tas f.�. tacksamt emot. Skulle det fungera att fr�sa ner torv och grus - eller �r det enda att schakta bort jorden?) CITAT (EKLO @ 06-09-2008, 11:07) Dessutom - en undran mer �n ett p�st�ende: Ska man efterlikna en "naturlig" h�vdad �ng borde v�l vild�ngsfr�erna s�s p� h�sten och f� kliva igenom frost och annat f�r att b�ttre gro? Jag menar, denna stratifiering borde v�l g�lla just v�ra �ngsblommor Japp, st�mmer bra. Jag t�nker v�nta ytterligare n�gra veckor/en m�nad innan jag s�r mina fr�er, f�r de skall gro till v�ren och ju senare jag s�r desto mindre risk att de gror f�r tidigt och torkar ihj�l, eller blir upp�tna av m�ss, f�glar mm. Att f�rgro och s�tta plantor �r helt s�kert effektivare �n att sprida fr�, men min �ng �r p� sis�d�r 1000 - 1500 kvadratmeter, s� f�r mig �r det inte ett realistiskt alternativ. Fr�erna f�r g�ra s� gott de kan, g�r det s� g�r det. Redigerat av Azur: 06-09-2008, 11:34

Jan Lindgren Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	07-09-2008, 19:09 L�nk hit: #16
Medlem Antal inl�gg: 2 328 Medlem sedan: 26-06-2007 Medlem nr: 11 218	Hej! Det d�r med att f� fr�er att gro kan vara knepigt. Det b�sta �r att l�sa p�. Exempelvis backsippa ska s�s f�rska och gror d� direkt och �vervintrar som sm�plantor, bl�sippa ska ocks� s�s f�rsk men m�ste frysa och gror p� v�ren. Har man en stor �ng s� �r det nog bra om man b�de s�r och planterar. Har man planterat n�gra s� finns det st�rre chans att n�gon �verlever och fr�sprider sig. Vissa v�xter som tex gulsippa �r b�st att gr�va upp och plantera in. Det finns normalt en stor fr�bank i jorden s� om man s�rar den och �ppnar upp marken s� kan det dyka upp trevliga �verraskningar. MVH Jan Lindgren

Azur	31-07-2009, 17:05 L�nk hit: #17
G�ster	Kan med facit i hand s�ga att det INTE var en bra id� att ta upp sm� pl�ttar och s� fr� p� h�sten. Visserligen var f�rh�llandena extra d�liga den h�r vintern, med varm h�st s� fr�na grodde i november, f�ljt av �versv�mning f�ljd av sn�fri kyla, men det blev ingenting av fr�na. D�remot k�pte jag plugg-plantor fr�n Pratensis p� f�rsommaren och planterade ut, och de har �verlevt allihop. S� min erfarenhet �r nu ocks� att precis som andra sagt tidigare �r det b�sta att f�rgro fr�na eller k�pa f�rdiga plantor f�r utplantering. Fr�s�dd kan s�kert funka, men verkar chansartat och funkar kanske b�st p� st�rre ytor - och jag tror nu v�rs�dd �r det b�sta.

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	01-08-2009, 05:17 L�nk hit: #18
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	CITAT (Azur @ 31-07-2009, 18:05) Kan med facit i hand s�ga att det INTE var en bra id� att ta upp sm� pl�ttar och s� fr� p� h�sten. Visserligen var f�rh�llandena extra d�liga den h�r vintern, med varm h�st s� fr�na grodde i november, f�ljt av �versv�mning f�ljd av sn�fri kyla, men det blev ingenting av fr�na. D�remot k�pte jag plugg-plantor fr�n Pratensis p� f�rsommaren och planterade ut, och de har �verlevt allihop. S� min erfarenhet �r nu ocks� att precis som andra sagt tidigare �r det b�sta att f�rgro fr�na eller k�pa f�rdiga plantor f�r utplantering. Fr�s�dd kan s�kert funka, men verkar chansartat och funkar kanske b�st p� st�rre ytor - och jag tror nu v�rs�dd �r det b�sta. Med min �ng har det inte h�nt mkt - lyckades inte med fr�s�dderna, n�stan inga fr�n grodde i br�ttena, och de f� som grodde blev otroligt klena. Vet inte vad jag gjorde f�r fel, hade dem under st�dljus/lysr�r p� v�ren, hj�lpte inte. Hur gjorde du n�r du satte pluggplantorna - skalade du stora jordytor fria, eller gr�vde du bara ner dem i befintlig gr�ssv�l? Jag har inte gett upp, men haft andra tr�dg�rdsprioriteringar ett tag.

Azur	01-08-2009, 10:42 L�nk hit: #19
G�ster	Jag gr�vde h�l �t plantorna och v�nde lite gr�ssv�l runt varje planta, det blev v�l en spadbredd fri mark runt varje. De har klarat att h�vda sig mot gr�set. Det man f�r �r v�lrotade "pluggar" med plantor. De �r inte stora, men verkade friska, och n�gra, t.ex. backsippan, var i knopp eller blommade redan n�r jag fick dem. Det jag har satt p� �ngen var akleja, backsippa, backnejlika, �ngsklocka, axveronika, sl�ttergubbe, och de har som sagt �verlevt sommaren, men det riktiga testet blir vilka arter som finns kvar n�sta �r. Redigerat av Azur: 01-08-2009, 10:44

EKLO Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	01-08-2009, 19:10 L�nk hit: #20
Medlem Antal inl�gg: 2 398 Medlem sedan: 10-08-2007 Medlem nr: 11 952	Aha. Tror jag ska pr�va pluggplant n�sta �r. Ska bli kul och sp�nnande att h�ra om v�xterna tittar upp hos dig n�sta s�song. Hoppas du meddelar hur det g�r!

G� till: Prydnadsv�xter

2 sidor

1 2 >

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 19-05-2024, 23:12

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon