Hej,
i september satte vi en friväxande häck med den gammeldags buskrosen Mme Plantier på vårt landställe. Jag ägnade en betydande del av sommaren åt att gräva dike... Skyddade med stålnät, men tydligen inte tillräckligt bra, för rådjuren (älgar?) har nu ätit på ca hälften av plantorna, och varje planta är ca 1/2 eller t o m 1/3 av sin ursprungliga storlek. Snopet och sorgligt.
Hur ser prognosen ut? Ska jag ta fram sekatören i vår, eftersom grenarna är alldeles "fnasiga", eller ska man låta dem vara?
Mycket tacksam för tips, eftersom vi gärna vill ha upp häcken snabbt.

Tack på förhand/Mme Isberg

Jag vet inte hur buskrosor skall klippas. Endel buskar förgrenas vid klippning (oavsett om det är människor eller djur som klipper) och då kan det vara bättre att klippa bort hela grenar långt ner. Annars kan det bli konstiga förgreningar i toppen . Men det beror som sagt på hur buskrosor skall klippas?

Jag är av den skolan som anser att i princip alla rosor tål hård beskärning. Därför tror jag att dina rosor kommer att klara sig bra även om de blev hårt åtgångna. Låt dom vara i vår men snygga eventuellt till dom. Ta bort tilltrasade grenar eller liknande. Se till att de har ordentligt med sol och vatten under tillväxtperioden och ge tusan i att gödla under nästa år och gärna nästa igen. Vattentillgången mycket viktigare och om du känner att du måste lägga på något så mylla i så fall ned halv- eller helkompsterade löv eller liknande.

Varför inte gödsla? jag trodde att rosor älskade gödsel (koskit)
jag tror oxså at rosorna kommer att klara sig, det kommer nya skott
klipp bort små ynkliga skott och låt de kraftiga vara.
krister

Helt enkelt av den anledningen att det alltid är en balans mellan växandet under jord och över jord. Gödsel, vilket i 87,7 % av fallen i hemträdgårdarna består av kväve, gynnar mest tillväxten av de ovanjordiska delarna vilket sker på bekostnad av tillväxten av roten. Roten kan man säga är grunden för om en planta ska kunna bli bra i framtiden.

Detta är speciellt viktigt i en nyplanterad växt som har ett mycket litet rotsystem i förhållande till ovanjordiska delar. Gödslar du i detta läge riskerar du två saker, och förbiser ytterliggare en viktig sak.

1. Den lilla roten växer visserligen lite, men tar i princip bara upp kväve som ökar på ojämnheten mellan rot och blad i och med att bara blad och grenar växer. Detta leder på sikt till dålig vattenförsörjning av hela plantan och mycket dålig vinterhärdighet.

2. Har du hört uttrycket osmos? De flesta näringsämnen är och fungerar precis som salter, d.v.s. de drar till sig vatten. Häller du ut en massa gödsel (salter) så riskerar detta att dra vattnet från plantan för att utjämna koncentrationsskillnaderna mellan rot och mark. Detta kallas också på gammalt trädgårdsspråk att du "bränner" plantan.

Förbisedd viktig sak: De flesta näringsämnen finns redan i jorden när du planterar vilket gör det onödigt att gödsla. Visserligen kan du jordförbättra med vissa organiska ämnen som kompost i planteringszonen, men även detta skall man vara försiktig med. Däremot kan näringsämnena i jorden vara hårt bundna och kan endast lösas upp med, just det, vatten.

Summa summarum: Rikligt med vatten är det absolut viktigaste vid nyplaltering och etablering av växter, v.s.b.

MEN, tänk på. Som alltid när det gäller växter finns det naturligtvis undantag. Det skadar aldrig att prova sig fram försiktigt och för att svara på din fråga Kristerh:
Ja, rosor är mycket förtjusta i koskit men var försiktig med detta tills du anser att plantorna har etablerats. Lycka till! / B

Jaha då fick man veta det oxså, har alltid hört och följt råden att när man planterar rosor skall man använda mycket koskit i gropen.
krister

I och för sig inte fel, men det är just vid etableringen som man bör vara försiktig. Att sätta plantan rakt ned i koskit skulle jag inte rekommendera. DÄREMOT så kan man tänka sig att blanda upp planteringsjorden i gropen med välbrunnen kompost, gödsel eller dylikt, men man bör som sagt vara försiktig.

Betänk att vattningen är och förblir viktigast!

Buskrosor tål oftast en ganska hård beskärning så buskarna lär komma igen. Mme Plantier brukar dock sätta blom på äldre ved så blir plantorna hårt nedklippta av djur varje höst-vinter så kan det hända att blomningen blir ganska sparsam eller uteblir helt.


Angående koskiten är det den där koskiten på påse (4-5st för 100kr)så går det utmärkt att plantera direkt i den, ledningstalet är ofta ganska lågt i de påsarna och de ska nog ses mera som jordförbättring än gödning.

Oj, det var en pedagogisk och redig förklaring, tackar!

Helene

Nej, rosor klipper man inte så.
Man lämnar alltid några ögon kvar.

Det är just sån koskit jag använder vi har lite ont om "riktiga" kossor här i stockholm
krister

...är inte gödning en slags förbättring av jorden? Varför gör man sig annars mödan (och kostnaden) att gödsla om inte jorden ska bli bättre? Och var köper man gödsel som inte ligger i plastsäckar?

All gödning som finns förbättrar inte mullhalt mm. utan det finns de som bara ger näringsämnena(gödning man vattnar ut, handelsgödsel, chrysam, Algomin mm.) . Även vanlig trädgårdskompost som är ganska näringsfattig är mera jordförbättring än gödning. För att växter ska må bra behövs ofta både näring + jordförbättring så i det hänseendet så är ju gödning från ex. ko och häst mycket bra för det finns både och i den.
Varken ko eller hästgödsel är speciellt starka gödningsmedel så man kan vräka på ganska mycket.

Den billiga kogödseln i påse (4-5 påsar för 100kr)är inte utav allra bästa kvalite man får ofta vad man betalar för, den brukar inte ha så höga halter av NPK. Om du läser på de billiga påsarna så är det ofta en hel del torv i påsarna som det står kogödsel på, så det är inte ren kogödsel.

Vill man vara säker på vad man får kontaktar man exempelvis ett ridstall och åker och hämtar själv då vet man ju på ett ungefär hur gammal gödseln är och hurpass förmultnad den är.

+Vill man ha gödning med lite mer sprutt i från trädgårdsbutikerna så finns det mer koncentrerade gödningsmedel i påsar ex. Hönsgödsel är ganska näringsrikt. Hönsgödsel innehåller dock inte så mycket som förbättrrar mullhalt mm men man kan ju kombinera hönsgödsel med kompost och liknande.

Tack för din utförliga förklaring.
Nog för att min bil är skruttig och skitig, men vid färsk gödsel i lösvikt går gränsen för vad jag transporterar i den. Så jag håller mig nog till plastpåsarna i alla fall.


Har forfarande svårt att förestå att näringstillförsel inte innebär någon förbättring. Jord med lite näring är inget bra. Tillför man näring så innebär det en förbättring. Jordens näringsinnehåll har förbättrats? Eller????

Det finns förstås andra sätt att förbättra jorden.
Vattna för att förbättra fukthalten.
Gräva ner mull för att förbättra mullhalten.
Kalka för att förbättra ph-värdet, etc.


Bra tips om hönsgödsel. Mera näringsförbättring för pengarna hoppas jag.

Apropå inläggen om stallgödsel:
Ofullständigt brunnen stallgödsel, innehåller inte det en massa bakterier som gör att det inte är så lämpligt att plantera grönsaker i jord "förbättrad "med sådan?
Man får se till så att gödslet verkligen är välbrunnet med andra ord.

Näringsförbättrat är väl ett bra uttryck! (fast i och med ordet ordet "förbättrat" förutsätts en balans mellan de olika gödningskemikalierna!)

Hälsningar Maria R

Tack för svar och även matnyttig info om att göda eller icke göda... Jag ska m a o inte göra ngn desperat vinteransning av fnasiga grenar, utan inväntar helt enkelt våren.

/Mme Isberg.

När man främst planterar vedartade växter som träd blir man försiktig med gödseln, särskilt att lägga gödsel, kompost, grönrens, för långt ned i växtbäddarna. Akta sig för gasbildning och inte mycket kväve, intalar man sig hela tiden.

Vanan trogen gjorde jag detsamma med rosorna, dvs gödslade de översta 20 cm. Förra året lyssnade jag dock på rosexperter och förstod att rosor är av ett annat slag. Visserligen gillar inte heller de grönrens eller oförbränd kompost långt ned i groparna, men de vill gärna stå i så mycket köpekogödsel som möjligt...

Även den professionella kogödseln från Hasselfors innehåller torv. Bra tycker jag, för då behövs inte planteringsord alls. Till rosor använder jag befintlig jord, köpekogödsel, löv- och matkompost och lite aska. Och nu växer rosorna bättre och verkar ungefär lika friska som förut.

En annan märklig sak med rosornas näringsupptagning - har ni lagt märke till när man gräver upp en ros att den skickar rötterna samlat och långt ned i marken. 1-1,5 meter ned är inte ovanligt! Och dessutom har de så lite finrötter, inte alls som träd!

Rosor, det är underliga träd det.

Det kan tyckas konstigt, men dåligt nedbruten kompost, grönrens och obrunnen gödsel som används som gödningsmedel minskar faktiskt den initiala tillgången av kväve i marken som är tillgängligt för växten. Varför?
Det handlar framför allt om mikroorganismerna i jorden, bakterier och svampar som använder en hel del kväve till sig själv som "mat". Om det finns massor av tillgängligt organiskt material i marken som går att bryta ned till kväve så förökar sig mikroorganismerna väldigt och detta "tömmer" marken på tillgängligt kväve, men ökar efterhand som nedbrytningen går in i ett senare skede. Det handlar framför allt om balansen mellan kvävesalterna nitrat (N03-) och ammonium (NH4+) som blir kraftigt förskjuten mot ammoniumhållet.

Hej!

Det enda som hjälper är att investera i ett HÖG staket, dvs 225cm. Jag har sluppit alla ovälkomna besök med nätstaket av den här höjden. En dyr engångskostnad men efter 10 år har man tjänat in det! Jag har mitt staket, typ viltstaket, som dessutom blir till en utmärkt klätterstöd till clematis mm.