Rohdodendron på Sofiero
Söndag förmiddag, delar av Odla-gänget ska köra till Helsingborg och besöka Sofiero Slott på Rhododendrons Dag.
Molnen hänger ganska tunga på himlen och i bilen diskuterar vi huruvida det ska regna eller ej. Göran ser det positiva med molnen och påstår att det är mycket bättre att fotografera när det inte är så soligt. Det är jag inte så bra på så jag menar på att det är roligare att titta på Rhododendron i sol än i regn. Vi har 10 mil till Helsingborg och vid lunchtid är vi där. Göran har kaffe och kex med sig och vi inmundigar detta sittande vid bilen på parkeringen. Tänk att lite kaffe och kex kan smaka så gott så fort man äter det ute.
Sen är vi väl rustade att beträda parken. Sofiero ligger väldigt vackert en bit ovanför havet utanför Helsingborg. Det är ett nytt slott om man ser det i slottssammanhang. Byggt 1864 och ägt av drottning Sofia. Gustav VI Adolf (vår gamla kung) som sedermera tog över hade ett stort intresse för parken och framförallt av Rhododendron. Han fick många olika Rhododendron- och Azaleaarter efterhand som det togs fram hybrider av vildväxande Rhododendron och samlingen växte i parken.
Förhållandena är idealiska eftersom en ravin klyver parken och små bäckar med vatten letar sig fram i ravinen ut mot havet. Rhododendron vill nämligen ha massor av vatten men dock inte stillastående vatten. Dessutom växer Bokträden glest utmed ravinens sidor och ger den skugga som Rhododendron önskar för att växa och frodas.
Med kamerorna dinglande från halsen kunde Odlas reportageteam liknas vid ett gäng japanska turister. Men nu skulle det fotograferas! Vi gick stigen ner mot ravinens botten och på båda sidor om oss tornade dessa enormt vackra Azaleor och Rhododendron upp sig. Blomsterhavet var alldeles överväldigande och blommorna så oerhört vackra och perfekta att det nästan inte var verkligt. Jag blev helt fascinerad av att studera blommorna var och en för sig.
De var helt magnifika med sina sidenglänsande kronblad i hela färgskalan från vitt, gult, orange, rosa, rött, och mörkt lila. Inne i varje blomma sitter ståndare och pistiller som glänsande svarta pärlor. Blomdoften låg tung i luften där nere i ravinens fuktiga luft och det var som att gå i en tropisk djungel. Vilken upplevelse!
Ingemar och Göran fotograferade och såg förmodligen de flesta blommorna genom kameralinsen. De liknade alltmer fotograferande japanska turister och jag hoppas att vi kan återskapa åtminstone en del av den upplevelsen det var att gå i den ångande ravinen genom en tunnel av doftande Rhododendron och Azaleor genom att visa er några av Ingemar och Görans bilder från vår eftermiddag i parken på Sofiero Slott.
Jag förstår att man kan bli en biten Rhododendron samlare och att föreningar som Svenska Rhododendronsällskapet har många medlemmar. Det är lätt att bli förälskad i dessa blommor och nästa gång du går förbi en Rhododendron eller en Azalea, njut av det exotiska utseendet, lukta på den och studera den perfekta blomman och de utsökta färgskiftningarna i de mjuka kronbladen.
