Nu odlar alla ekologiskt
Reflektioner kring ekologisk odling i Sverige – Utveckling, status och framtid
Bakgrund och personlig resa
Den givna texten erbjuder en ögonöppnande inblick i utvecklingen av ekologisk odling i Sverige under de senaste årtiondena. Författarens ursprungliga ambition var att bli växtskyddsspecialist vid dåvarande Lantbrukshögskolan, idag Sveriges Lantbruksuniversitet. På 1950- och 60-talen var den tekniska optimismen stor, och moderna växtskyddsmedel sågs som framtiden. Men publiceringen av Rachel Carsons bok ”Tyst vår” blev ett omskakande uppvaknande och ledde till ifrågasättande av teknikens självklara goda effekter. Författaren, själv ornitolog, såg konsekvenserna i naturen genom försvunna fågelarter som gulsparven och förgiftningssymptom hos fasaner.
När en tillfällighet förde hen in på digitalisering i stället för växtskydd, verkade miljöfrågan avlägsen. Men efter ytterligare en slump, mötet med Bengt Flärdh från FOBO – Förbundet Organisk Biologisk Odling på ELMIA-utställningen, återvände odling till författarens liv, nu med ekologisk inriktning. Inspirerad av FOBO:s principer enligt ”För en frisk jord” prövades metoderna i det egna trädgårdsbruket – med goda resultat, vilket ledde till deltagande i Skansens och Dagens Nyheters trädgårdstävlingar under ett helt decennium.
Stigmatisering och tidiga utmaningar
Vid denna tid var ekologisk odling långt ifrån självklar i Sverige. Odlarna bemöttes ofta med misstänksamhet och betraktades som särlingar, ibland placerade bokstavligen vid sidan av etablerade trädgårdsorganisationer vid utställningar. Författaren beskriver känslan av att nästan vilja dölja sitt deltagande – ett vittnesbörd om hur normerna har förändrats.
Ekologisk odling blir mainstream
Under de följande åren ökade intresset för ekologisk odling kraftigt. Samtidigt förändrades de etablerade institutionernas attityd. Idag liknar Riksförbundet svensk trädgårds odlingsanvisningar de som FOBO förespråkat sedan starten.
På plattformar som Odla.nu har ekologiska metoder blivit en norm, även om vissa växtskyddsmedel ibland rekommenderas. Regleringen skärps fortlöpande, och snart kan det bli obligatoriskt med särskild behörighet för användning av konventionella bekämpningsmedel, vilket ytterligare kan accelerera övergången till ekologiska metoder. Förändringen blir synlig även på mässor som Sollentuna, där budskapen från de tidigare så separata organisationerna har harmoniserats och ekologisk odling ses som en självklar del av helheten.
Data: Areal och utveckling
Statistiken från det senaste decenniet speglar denna utveckling. Under 2010-talet ökade andelen ekologiskt brukad jordbruksmark markant i Sverige, även om ökningstakten nu har stannat av eller vänt nedåt något.
År | Ekologiskt brukad mark (ha) | Andel av total jordbruksmark (%) |
---|---|---|
2009 | 385 064 | – |
2018 | 609 104 | 20,2 |
2023 | 550 300 | cirka 18 |
Regionala skillnader är tydliga. Jämtlands län toppar statistiken med över 36–39 % ekologisk mark, medan produktiva slättlandskap som Skåne ligger lägre, runt 8–11 %. Expansionen är numera framför allt begränsad av lägre skördenivåer, ekonomiska faktorer, och marknadens betalningsvilja.
Bidrag och begränsningar
Ekologisk odling har stora fördelar för miljön, exempelvis genom minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och konstgödsel. Detta gagnar biologisk mångfald och minskar miljögifter i ekosystemen. Samtidigt är avkastningen ofta lägre – i genomsnitt 55–62 % av konventionell odling för spannmål, även om vissa ekologiska system visat sig tåligare mot väderextremer.
Det finns även debatt om huruvida ekologisk odling kan föda en växande befolkning, men konsumentintresset och politiska målsättningar – både nationella och från EU – stödjer fortsatt expansion.
Framtidens ekologiska odling
Vägen framåt ser ljus ut för ekologiska metoder, även om expansionstakten dämpats. Troligen kommer allt striktare lagstiftning och ökad miljömedvetenhet ytterligare stärka ekologisk odling, särskilt i trädgårdar och småskaligt jordbruk där flexibiliteten är större. Ökad forskning, bättre rådgivning och anpassade stödsystem kan på sikt också bidra till att minska skördegapet mot konventionell odling.
Sammanfattning
Ekologisk odling i Sverige har gått från att vara ett marginellt och ibland misstänkliggjort alternativ till att bli en samhälleligt accepterad och växande del av lantbruket och trädgårdsodlingen. Berättelser som författarens synliggör den mänskliga dimensionen bakom statistiken, och visar hur idealism, erfarenheter, och personliga möten format en livskraftig rörelse.
Idag, när både konsumenter och experter efterfrågar mer hållbara lösningar, är ekologisk odling en självklar och viktig del av framtidens svenska odlingssystem.
Läs gärna vidare om organisk biologisk odling för mer inspiration och praktiska råd.