Krukor, krukor

Onsdagen den 17 mars 1999

Solen har äntligen börjat värma litet, ibland såpass att vi får ett litet takdropp och tjusiga istappar. Vi har fått så vidunderligt mycket snö i år så det syns inte någon minskning på snötäcket ännu. Men snart måste jag nog pulsa ut till min drivbänk och skotta upp litet snö i hörnen ändå. Jag tror att växterna i den far illa när snön tinar undan alltför fort i de soligaste hörnen.

Annars har jag skurat trista små plastkrukor som besatt i helgen. Varför, varför rengör jag dem inte ordentligt på hösten i stället? Det finns inget träligare än att stå och skrubba bort gammal jord och skräp nu på våren! Är ni duktigare än jag på att rengöra krukor?

I de renskurade plastkrukorna står nu i alla fall de fåtal purjolöksplantor som tagit sig. Jag sådde väl ett hundratal frön för drygt en månad sen, och resultatet blev högst tjugo plantor. Och en tredjedel av dem ungefär ser ut som om de ska lägga sig ner och dö när som helst. Jag har funderat och funderat på vad jag har gjort fel de senaste veckorna, som ni som följt trädgårdsdagboken säkert märkt. För blött var min senaste teori. Men nu har jag kommit på en ny teori, och en mycket trevligare teori också eftersom det inte är mitt fel! Faktiskt inte! För jag tror att fröerna helt enkelt var för gamla. Jag köpte dem förra året, och nu har jag minsann läst att lökfröer bara håller ett år. Ja, litet mitt fel är det kanske, för om jag förvarat dem i kylen eller i alla fall litet svalare skulle de kanske klarat sig bättre.

De gullöks- och rödlöksfröer som jag sått de senaste helgerna i sålådor gror däremot mycket bättre. Jag tror att jag beställt sju eller åtta olika sorter, herregud vad tänkte jag på? I en del påsar är det ju tusentals fröer. För det första får jag aldrig plats med så mycket småplantor i garaget, och för det andra kommer jag ju inte att kunna odla något annat alls i trädgården om jag ska plantera ut alla. Jag tänkte först att jag väl får chansa och spara överblivna fröer i kylen till nästa år. Men sen fick jag en ide - tänk om jag kunde odla egen sättlök? Då skulle jag slippa alla dessa småplantor nästa år, och ändå skulle jag kunna få litet intressantare löksorter än de anonyma sättlökar man köper i affärerna. Men hur sjutton odlar man sättlök? Är det så enkelt att man bara sår på friland, och plockar upp de små lökarna på hösten och förvarar dem över vintern? Hur förvarar man dem i så fall? Eller är sättlöksproduktion något mystiskt som bara experter och storodlare klarar? Jag har lagt ut en fråga på odlas trädgårdsforum - gå gärna in och svara om ni har någon aning!

Nå, emellan lökbekymren har jag hunnit ränna på plantskolor litet också. Officiellt för att köpa mer såjord, men blicken flackade litet trots att min man satt i bilen utanför och väntade... Det har inte hunnit komma in särskilt mycket plantor, men en massa snygga krukor fanns det. Visst håller jag på att drunkna i smutsiga trista små plastkrukor, men nu handlar det om snygga krukor alltså! Jag var på jakt efter en lämplig kruka till min röda basella. Den ska tydligen bli väldigt stilig, gröna köttiga blad med röda skaft och bladnerver. Eftersom jag inte har växthus får den bli en krukväxt, och då måste den ju ha en lämplig kruka. Jag tittade på låga runda krukor, gråa fyrkantiga krukor, eleganta koboltblåa krukor, gjutjärnskrukor med lejonhuvuden, tills det gick runt i huvudet på mig. Till slut, på mitt femte varv runt affären, hittade jag den perfekta krukan - i reahyllan! För 55 kronor fick jag en vacker, rustik, rundad kruka i mörkt vinrött. Å vad tjusigt det kommer att bli! Dessutom en liten liten mattgrön bonsaikruka för 15 kronor! Jag har ingen aning om vad jag ska odla i den egentligen, men kanske den skulle se trevlig ut med litet kinesisk gräslök i, som man kan klippa på smörgåsarna. Det är kul med krukor i alla fall, fast kanske inte just smutsiga små trista plastkrukor...

Ulrika Wiss, Vibbyn, Norrbotten