Jätteknölkalla

Nu har den öppnat sin enda, världens största blomma!

I Göteborgs Botaniska trädgårds tropikhus blommar nu jätteknölkallan (Amorphophallus titanum). Den spektakulära och märkligt formade växten, som med sin höga blomkolv och sitt ännu högre anseende fascinerar botanister världen över, lockar just nu besökare till ett av naturens sällsynta skådespel.

Vad gör jätteknölkallan så unik?

Den högresta, något bisarrt utformade blomkolven – oftast 1,5 meter men i optimala fall ända upp till 2,5 meter – är omgiven av ett djupt blåbrunrött hölsterblad som öppnar sig utåt-neråt som en jättelik klocka. Färg och form är inte slumpmässiga: det härmar ruttnande kött, och tillsammans med den kraftiga och för oss människor motbjudande doften ger den växten sitt indonesiska namn "likblomman", eller bunga bangkai.

Ett botaniskt fenomen med dramatisk historia

Jätteknölkallan, hemma på Sumatra i Indonesien, beskrevs första gången 1878 av den italienska botanisten Odoardo Beccari. Med sin sensationella blomning och sitt spektakulära utseende väckte växten snart internationell uppmärksamhet, särskilt när den första odlade plantan blommade i Royal Botanic Garden i London 1889. Sedan dess har dess vetenskapliga namn, som betyder "ofromlig manslem", både roat och förskräckt – särskilt under den viktorianska tiden då guvernanter sades tvingas skydda sina unga skyddslingar från en närmare studie av den kontroversiella blomman.

Blomningen är extremt ovanlig och inträffar kanske bara vart tionde år för en planta under rätt förhållanden. Den nu blommande plantan på Botaniska mäter 142 cm – vilket är imponerande, även om rekord i odling är betydligt högre. Under de få dagar blomställningen är fullt utslagen, kan den växa upp till 7 cm per dygn. Allt sker hastigt: på mellan 3 och 5 dagar är prakten över och blomman kollapsar.

Evolutionens fulländade knep: doft, färg och insekter

Blomkolvens bas gömmer de egentliga blommorna, vilka är pyttesmå och enkönade: han- och honblommorna sitter åtskilda. Doften som sprids – en komplex bukett av svavel, ost och ruttnande kött – attraherar särskilda skalbaggar och asflugor, som i brist på bättre försöker lägga ägg i vad de tror är ruttnande kadaver. För växtens pollinering är detta livsviktigt. Skalbaggs- och fluglarverna blir dock lurade, men jätteknölkallan får sin pollinering säkrad och visar att evolutionen är full av listiga knep och anpassningar.

Odling och fascination

Blomställningens storlek och ovanlighet har gjort arten till en botanisk celebritet. Odlingen är en utmaning: plantan kräver värme, hög luftfuktighet och näringsrik, men väldränerad jord – och mycket tålamod, eftersom blomningen är så sporadisk och oförutsägbar.

Att blomningen i Göteborg utgör årets stora botaniska begivenhet råder det ingen tvekan om. Man bör inte vänta för länge med ett besök – på bara några dagar drar sig blomman snabbt tillbaka igen. Under blomningen slingrar och kryper en mängd olika insekter i blommans inre, vilket syns tydligt på fotografier där kackerlackor rör sig bland de färgglada, köttlika vävnaderna.

Bilder på jätteknölkallan

En mytomspunnen blomma i världsklass

Amorphophallus titanum – världens största och kanske mest mytomspunna blomma – är beviset på att naturen både kan tänja på former och utmana våra sinnen på de mest oväntade sätt. Missa inte tillfället att själv uppleva denna udda och fascinerande händelse!