Säsongen som gått

Trädgårdsaktuellt har under året haft växtskydd som inriktning. Här i årets sista nummer kommer en liten återblick över sommaren och några skadegörare som varit aktuella i år.

Av Eva Wirén

En del trädgårdsägare fick mycket vinterskador på sina rosor, för det var dåligt med snö och rejäl kyla under en period. Vissa rosor växte nog också lite väl länge under förra årets långa, milda höst, och invintrade därför inte så bra. Men på det stora hela har det varit en ganska god odlingssäsong. Våren var lite sen men sedan bjöd sommaren på ordentlig värme, så pass att det blev lite väl torrt på sina ställen. Desto mer nederbörd föll under tidiga hösten, men milt och skönt var det på många håll i landet långt fram i oktober.

Repris på äpplemarodör
Rönnbärsmalen har varit det stora samtalsämnet. Stora skador har inrapporterats från många håll i landet. Kanhända kommer ny kunskap om bekämpning så småningom - vi får hoppas att Formas* bifaller den SLU-ansökan som just nu ligger på deras bord, och som handlar om rönnbärsmalen och dess naturliga fiender.

Annars finns det inte så mycket nytt att säga. Vi har behandlat denna skadegörare tidigare, senast i Ht 5/2000. Men för nya läsare och för dig som glömt, här kommer det igen:

Rönnbärsmalen är en liten oansenlig fjäril som kommer fram ur jorden på våren-försommaren. Den svärmar under lång tid och lägger följaktligen också ägg under en lång period, vilket bidrar till att det är svårt att bekämpa den. Larverna gnager sig in i frukten och när de är fullvuxna spinner de sig ner till marken där de övervintrar.

Minns ni hur vackert det lyste om rönnbärsklasarna i fjol? Då förstår ni att det året levde rönnbärsmalen gott och det resulterade i en stor population i år. Desto sämre har det varit med rönnbär, vilket lett till att malen sökt sig till våra äpplen i stället - en nödlösning. Den tycks utvecklas sämre i äpplen än i rönnbär, vilket inger visst hopp inför säsongen 2002.

Svårbekämpad fjäril
Har man öppen jord runt sina äppelträd kan det löna sig att hacka och luckra jorden under dem på hösten, för att riva upp och störa de övervintrande pupporna. Att på våren - strax före rönnens och de tidigaste äppelsorternas blomning - breda ut fiberduk, gamla mattor eller dylikt under träden stänger möjligen inne en del av de vuxna fjärilar som då snart är på väg fram ur jorden. Plocka och förstör angripen frukt tidigt, kanske finns larven kvar inuti. Spruta 1-2 ggr med något pyrethrumpreparat från cirka slutet av juni-mitten av juli (den tidiga angivelsen för södra Sverige). Observera att vissa av dessa preparat inte får användas i närheten av blommande växter (bifarliga).

Rönnbärsmalen är svårbekämpad, så ingen av de ovanstående metoderna har någon säker effekt, i alla fall inte ett år som det här. Inte heller de feromonfällor som säljs anses särskilt verksamma, däremot kan de vara bra för att registrera att malen är igång och flyger.

Vill du tränga in ordentligt i rönnbärsmalens liv? Läs då rapporten "Rönnbärsmal i ekologisk äppelodling - biologi och samlat vetande", Jordbruksinformation 10-1998, av Carl Åkerberg. Finns på Jordbruksverket tel 036-15 50 00, www.sjv.se.

Röd, grann och glupsk
Liljebaggen uppträder från tidig vår och fram till hösten, och dess härjningar tycks ha ökat de senaste åren. Den angriper olika liljeväxter, och både den röda, vuxna skalbaggen och dess grönbruna, slemmiga larv äter stora hål i plantorna. Samla in och kläm ihjäl skalbaggar och larver, peta sönder de gulaktiga äggen som läggs i samlingar på bladen. Lägg gärna en duk under plantan först, eftersom skalbaggen är lättskrämd, snabbt släpper ner sig och gör sig osynlig på marken. Bionim K (se Ht 3/2001, s 43) är ett preparat med ursprung i växtriket och med effekt på många skadeinsekter. Kanske något att pröva mot liljebaggen, om man inte vill samla in den för hand. Bionim K får endast användas på prydnadsväxter.

Bladlössen frodades
Det tycks ha varit gott om bladlöss i år. Lössens sugande ger upphov till missformade, hoptovade, inrullade och klibbiga blad, den nya tillväxten bromsas upp och bl.a. unga fruktträd kan må dåligt. Bladlöss är ändå förhållandevis lätta att bekämpa (se Ht 3/2001, s 21) om inte angreppet gått för långt. En del bladlusskador ser värre ut än vad det är. Vinbärsbladlusen åstadkommer iögonfallande röda bucklor på röda vinbärsbuskens blad, något som oftast saknar betydelse för busken.

Snygga hål i bladen
Har bladen på plommon- eller körsbärsträden märkvärdigt runda och prydliga små hål kan det vara hagelskottsjuka, något som uppträtt här i Mellansverige. Namnet kommer sig förstås av att det ser ut som om någon skjutit en hagelsvärm genom bladen. Det vi kallar hagelskottsjuka kan orsakas flera skadegörare, bl.a. ett par olika svampar. Samla ihop bladen efter bladfall på hösten, lägg dem långt in i komposten eller elda upp dem. Skär bort döda, intorkade grenar. Spruta med svavel i knoppsprickningen. Bladsvampar överlag verkar ha återkommit i år, troligen en följd av den blöta sommaren och milda hösten 2000.

Friska aklejor
En ljusglimt är att aklejorna verkar tillfriskna! I många år nu har den besvärliga gallmyggan förstört blomningen genom att lägga sina ägg i aklejaknopparna. Enda boten har varit att genast plocka och förstöra de vissna knopparna. Till slut ger man upp och låter de bruna blommorna vara. Men det tycks som om en naturlig fiende dykt upp och fått ordning på det hela, åtminstone i områden som länge varit drabbade.

\Formas=Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande*