Felmeddelande

An error occurred while trying to search with Solr: "500" Status: Server Error: Server Error{"responseHeader":{"status":500,"QTime":48},"response":{"numFound":28534,"start":0,"maxScore":1.351018,"docs":[{"item_id":"1304","score":1.351018},{"item_id":"8526","score":0.3718668},{"item_id":"12779","score":0.27263623},{"item_id":"879","score":0.26853144}]},"error":{"metadata":{"error-class":"org.apache.solr.common.SolrException","root-error-class":"org.apache.solr.common.SolrException"},"msg":"Unable to compute facet ranges, facet context is not set","trace":"org.apache.solr.common.SolrException: Unable to compute facet ranges, facet context is not set\n\tat org.apache.solr.handler.component.RangeFacetProcessor.getFacetRangeCounts(RangeFacetProcessor.java:67)\n\tat org.apache.solr.handler.component.FacetComponent.getFacetCounts(FacetComponent.java:296)\n\tat org.apache.solr.handler.MoreLikeThisHandler.handleRequestBody(MoreLikeThisHandler.java:235)\n\tat org.apache.solr.handler.RequestHandlerBase.handleRequest(RequestHandlerBase.java:155)\n\tat org.apache.solr.core.SolrCore.execute(SolrCore.java:2082)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.execute(HttpSolrCall.java:670)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.call(HttpSolrCall.java:458)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:225)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:183)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler$CachedChain.doFilter(ServletHandler.java:1652)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doHandle(ServletHandler.java:585)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:143)\n\tat org.eclipse.jetty.security.SecurityHandler.handle(SecurityHandler.java:577)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doHandle(SessionHandler.java:223)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doHandle(ContextHandler.java:1127)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doScope(ServletHandler.java:515)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doScope(SessionHandler.java:185)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doScope(ContextHandler.java:1061)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:141)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandlerCollection.handle(ContextHandlerCollection.java:215)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerCollection.handle(HandlerCollection.java:110)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerWrapper.handle(HandlerWrapper.java:97)\n\tat org.eclipse.jetty.server.Server.handle(Server.java:499)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpChannel.handle(HttpChannel.java:310)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpConnection.onFillable(HttpConnection.java:257)\n\tat org.eclipse.jetty.io.AbstractConnection$2.run(AbstractConnection.java:540)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool.runJob(QueuedThreadPool.java:635)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool$3.run(QueuedThreadPool.java:555)\n\tat java.lang.Thread.run(Unknown Source)\n","code":500}} .

Misteln - julpussarnas växt

  • Inomhus

Julens pussväxt nummer ett är utan tvekan misteln! Häng misteln i taket eller i en dörröppning - det är då tillåtet att kyssa personen som råkar befinna sig under misteln.

PussmistelFoto: Sylvia Svensson
PussmistelFoto: Sylvia Svensson
Mistel till salu för dem som vill kyssas!Foto: Floradania
Mistel till salu för dem som vill kyssas!Foto: Floradania
Mistel med bärFoto: Sylvia Svensson
Mistel med bärFoto: Sylvia Svensson

Av Sylvia Svensson

Mistel, Viscum album, växer sällsynt vild runt Mälaren och i Småland och Östergötland. Den hör till växtfamiljen Viscaceae med ca 1 400 arter, de flesta i de tropiska områdena. De växter oftast som snyltgäster på olika träd. Misteln är en halvparasit, dvs. den har egen klorofyll och därför också förmåga till självständig fotosyntes och den kan själv ta upp koldioxid ur luften. Däremot tar den vatten och näring ur den värdväxt den parasiterar på. De flesta lövträd kan fungera som värd åt misteln, men lättast kan man hitta den på lindar och aplar.

Klibbiga vita mistelbär

Misteln är tvåbyggare, den har alltså skilda han- och honplantor. Den blommar på våren och honplantan bildar bär på hösten som sitter kvar länge. Blommorna är mycket anspråkslösa och det kan vara svårt att urskilja könet.

Det latinska namnet betyder klibbig och vit. Det syftar till mistelns vita bär, som har ett klibbigt innanmäte med ett frö i varje bär. Det är ofta fåglar som äter bären som sprider misteln. Spillning med fröet landar på en lämplig gren i ett träd och kan gro.

Vi kan pröva att själva klistra fast det klibbiga fröet i en grenklyka exempelvis i ett äppelträd. Använd helst inhemsk mistel som är härdig i södra delen av landet. Den är dock fridlyst hos oss och de buketter som säljs i blomsteraffären är oftast importerade. Dock kan det hända att man sågar ner gamla äppelträd där det växer mistel och dessa ska man ju självklart ta vara på.

Gro din egen mistel

De importerade kvistarna av mistel kan man inte vara säker på om de är härdiga, men man kan ju alltid pröva. Ta bären innan de torkar in inomhus under helgerna och använd dem färska.

Välj en dag med torr väderlek så att slemmet inte tunnas ut av regnvattnet. Välj ut ett träd på tomten med unga, ca fingertjocka kvistar som sitter fritt så att misteln inte växer inträngd i kronan. Kläm fast fröet med det slemmiga fruktköttet och linda slemmet runt kvisten och försök förankra det i görligaste mån. Sätt fast flera frön på undersidan av kvisten på samma kvist, då är möjligheten större att någon lyckas gro. Fåglarna kan försöka äta upp fröna, så man kanske ska skydda dem med lite finmaskigt metallnät e.d. tills de har grott och vuxit till sig lite.

Misteln ansågs helig

Misteln är grön året om och därför ansågs den förr i världen ha övernaturliga egenskaper. Sommartid kan den vara svår att upptäcka bland det gröna bladverket i värdträdet, men desto bättre syns den under vintern när värdväxten är avlövad.

Förr hade den en viktig roll inom magi, inte enbart för julens magi. Den förekommer i nordisk mytologi och för de gamla kelterna var den en helig växt, särskilt om den växte i ekar. Skörden var en invecklad ritual, den skulle ju inte få förlora sin kraft.

Den är även en gammal medicinalväxt som förr användes mot bl.a. epilepsi och som ett blodtryckssänkande preparat. Mistelpreparatet Iscador lanserades på 70-talet som naturmedel mot cancer, men om det har den utlovade effekten är inte bevisat. Preparatet är klassat som läkemedel bl.a. i Västtyskland.

Fåglar kan äta de giftiga bären

En sak som förvånar är att fåglarna kan äta bär som anses giftiga. Det beror ofta på att det är fröet som är giftigt, inte själva fruktköttet. En fågel som äter bär tuggar inte sönder fröna utan sväljer dem hela och fröet passerar igenom fågelns matsmältning utan att gå sönder och släppa ut giftet. Samtidigt hjälper fågeln till att sprida växten. Misteln är ett bra exempel på detta: bären, d v s fröna, är giftiga för oss människor, men fåglar kan äta dem och samtidigt sprider de misteln till ett passande ställe, alltså uppe i ett träd.

Obs! Misteln är alltså giftig, hela växten innehåller viscotoxiner som har irriterande egenskaper och kan ge magbesvär. Skulle ett barn eller hunden ha ätit mer än 5 bär eller andra växtdelar, kontrollera risken hos Giftinformationscentralen.