Hemträdgården 4

Kort och Gott från Hemträdgården 4-2005 av Eva Wirén, trädgårdsrådgivare.

Växtdatabas för alla
Om man är osäker på vad en växt heter, kan man via den webbaserade Svensk kulturväxtdatabas (SKUD), http://skud.ngb.se, komma fram till det gällande namnet. Härutöver får man information om växtens naturliga utbredning, vilken typ av växt det är och vad den används till. Man kan vidare söka bland närmare 4000 referenser med anknytning till kulturväxternas släktskap, utbredning och användning. Databasen omfattar också växter som ingår i livsmedel, medicin, kosmetika, virke etc.

Databasen har utvecklats av Björn Aldén, Mårten Huldén och Svengunnar Ryman, som ett projekt inom POM (Programmet för odlad mångfald) vid Centrum för biologisk mångfald. Basdata i SKUD kommer från referensverket Kulturväxtlexikon, som har blivit ett standardverk för många som sysslar med odlade växter.

Alla som hanterar frågor som rör växtmaterial kan ha nytta av SKUD, från Livsmedelsverket och tullen till plantskolor och fritidsodlare.
Mer information: jens.weibull@cbm.slu.se, 040-41 55 31
Notiser från SLU

Naturvårdspris till insektsforskare
Entomologen Bengt Ehnström får ArtDatabankens naturvårdspris 2005 för att ha lyft fram insekterna och deras betydelse inom svensk naturvård. Oförtrutet har Bengt under många decennier förmedlat kunskap till praktiker inom skogs- och jordbruk, till naturvårdare, administratörer, forskare, studenter och naturintresserad allmänhet. Han har verkat som en levande kunskapsbank, inspirationskälla, rådgivare, folkbildare, forskare och författare. Ingen svensk entomolog har så mycket påverkat svensk naturvård som Bengt Ehnström.

Ett åttiotal publikationer har det blivit genom åren, såväl strikt vetenskapliga som mer praktiskt inriktade och populära. En av dem, "Insektsgnag", är ett praktverk som saknar internationellt motstycke. Här presenteras fler än 700 vedinsekter och hur de kan identifieras genom sina gnag i ved och bark.
PM från SLU

Parksallat hot mot mångfalden?
Parksallat, Cicerbita macrophylla, är en trädgårdsflykting från Ryssland, och med sitt snabba och marktäckande växtsätt har den lätt för att ta över. De första förvildade plantorna i vårt land noterades i Vaxholm 1921. Den finns nu på flera håll i Syd- och Mellansverige.

Främmande arter anses utgöra ett stort hot mot den biologiska mångfalden världen över, genom att på olika sätt påverka hela ekosystem. En del arter införs oavsiktligt, t ex med tågtrafik, barlastvatten. Andra har introducerats som skogs-, jordbruks- eller trädgårdsväxter, vilket är fallet med parksallat. I de flesta fall kan de införda arterna betraktas som harmlösa men det finns sådana som lyckats etablera och sprida sig lite för bra.

I Uppsala gjordes 2003 en inventering och undersökning av parksallatens utbredning och effekt på annan vegetation. Den påträffades på klassiska invasionslokaler som diken, längs stigar och i komposthögar. Inne i parksallatbestånden dominerade parksallaten totalt, utanför noterades en mångfald av arter. Parksallat sprider sig med underjordiska utlöpare och bildar täta bestånd. De ljusgröna bladen växer fram på våren och under sommaren skjuter en hög blomstängel upp, med blålila, asterliknande blommor.

Kanske ska problemet med parksallat inte överbetonas, men det kan vara klokt att utarbeta en åtgärdsplan innan den blivit så pass vanlig att den inte längre går att hejda. Vi fritidsodlare bör undvika att plantera den i trädgården, och där den breder ut sig försöka bekämpa genom att täcka med svart plast/duk eller genom att gräva upp den.
Hämtat från "Parksallat - ett hot mot inhemska växter?". Svensk Botanisk Tidskrift 99:1 (2005)

Fakta Trädgård-Fritid och Kunskapsträdgården
Råd och tips för odling i norr finns i ett nytt SLU-Fakta i serien Trädgård-Fritid. Det är nr 107 "Odling av grönsaker i norr" som handlar om förkultivering, sortval, upphöjd bädd, marktäckning, fiberduk m.m. Nr 79 "Vad är potatisen angripen av?" innehåller viktig och uppdaterad information för potatisodlaren, bl.a. om bladmögel och sortval.

Inom SLU finns mycket trädgårdskunskap att ta del av. Det kan man på ett trevligt vis göra genom att besöka någon av forskningsstationerna som finns från norr till söder. Vägbeskrivning och öppethållande till olika SLU-orter listas i nr 45 "Rådgivning, forskning - försök till nytta för fritidsodlare". Ultuna Kunskapsträdgård, Uppsala, fortsätter t ex sina onsdagsvandringar vid lunchtid, se www.slu.se/kunskapstradgard.

Fakta Trädgård-Fritid är 4-sidiga faktablad, beställ från SLU Ultuna tel 018-67 11 00 eller besök www.slu.se, välj forskning och sedan trädgård.

Cityodling utmärkt bok
Lena Israelsson, en av medaljörerna på Riksförbundet Svensk Trädgårds sommarmöte i Östergötland nu nyligen, har fått ytterligare en fin utmärkelse! Hennes bok "Cityodling" valdes nämligen till Årets Trädgårdsbok 2004. Stockholms Gartnersällskap hade nominerat tio titlar som presenterades på mässan Nordiska Trädgårdar. Runt 1 000 personer röstade och vann gjorde alltså Cityodling. Grattis Lena!

Gamla växter - flera upprop på gång
Vad har vi för unika och intressanta växter i landet som kan vara av värde för framtiden? För att ta reda på detta pågår en landsomfattande inventering av gamla kulturväxter. Bakom inventeringen står Programmet för odlad mångfald, POM, som vi skrivit om lite då och då här i Hemträdgården.

Narcissuppropet och Perennuppropet har pågått en tid. Hittills har 225 personer hört av sig med information om gamla perenner, och nästan tre gånger så många när det gäller narcisser - men fler tips önskas! Nyss startade är Frukt- och bäruppropet, Träd- och busk- samt Rosuppropet. På www.pom.info hittar du närmare information om vilka slags växter det gäller i första hand, men generellt kan sägas att de ska ha funnits i odling före 1940.

POM kan även kontaktas via Centrum för biologisk mångfald, Box 54, 230 53 Alnarp.
Obs! Skriv och berätta först, bifoga gärna foto. Men skicka inga växter!

Rovsvamp räddar rosor
Svampsjukdomar på rosor kan vara ett gissel, och bland det viktigaste man kan göra är att välja en sund och motståndskraftig sort redan från början. Ett intressant bekämpningsalternativ är att använda sig av nyttosvampen Trichoderma. Den ingår i bl.a. det biologiska preparatet Binab. Trichoderma används av yrkesodlarna för att bekämpa exempelvis gråmögel i jordgubbsodlingar. Svampen attackerar även andra skadesvampar, främst jordlevande som orsakar häxringar och vissnesjukdomar.

Eva Stade berättar i Rosenbladet 3/2004 om sina resultat med Binab. Svartfläcksjuka och rost på rosorna har försvunnit. Bra resultat blev det även med bladfläckangrepp på julros och bladmögel på potatis. Dock är effekten sämre när det gäller mjöldagg.

Binab kan blandas med vatten och sprutas på växterna eller myllas ner i jorden. Förebyggande behandling ger bäst resultat. De första åren sprutade Eva Stade framför allt tidigt på våren, och eventuellt på senhösten. I fortsättningen handlar det främst om att spruta alla nya plantor innan de placeras i trädgården, samt direkt på ett angrepp om sådant syns till. Viktigt hela tiden är att rosorna sköts om väl med beskärning, vattning osv, och förstås att inga kemiska bekämpningsmedel används samtidigt.

Parksallat, Cicerbita macrophylla