Felmeddelande

An error occurred while trying to search with Solr: "500" Status: Server Error: Server Error{"responseHeader":{"status":500,"QTime":155},"response":{"numFound":28349,"start":0,"maxScore":0.37714085,"docs":[{"item_id":"1291","score":0.37714085},{"item_id":"916","score":0.3653287},{"item_id":"4545","score":0.33129823},{"item_id":"972","score":0.27891776}]},"error":{"metadata":{"error-class":"org.apache.solr.common.SolrException","root-error-class":"org.apache.solr.common.SolrException"},"msg":"Unable to compute facet ranges, facet context is not set","trace":"org.apache.solr.common.SolrException: Unable to compute facet ranges, facet context is not set\n\tat org.apache.solr.handler.component.RangeFacetProcessor.getFacetRangeCounts(RangeFacetProcessor.java:67)\n\tat org.apache.solr.handler.component.FacetComponent.getFacetCounts(FacetComponent.java:296)\n\tat org.apache.solr.handler.MoreLikeThisHandler.handleRequestBody(MoreLikeThisHandler.java:235)\n\tat org.apache.solr.handler.RequestHandlerBase.handleRequest(RequestHandlerBase.java:155)\n\tat org.apache.solr.core.SolrCore.execute(SolrCore.java:2082)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.execute(HttpSolrCall.java:670)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.call(HttpSolrCall.java:458)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:225)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:183)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler$CachedChain.doFilter(ServletHandler.java:1652)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doHandle(ServletHandler.java:585)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:143)\n\tat org.eclipse.jetty.security.SecurityHandler.handle(SecurityHandler.java:577)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doHandle(SessionHandler.java:223)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doHandle(ContextHandler.java:1127)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doScope(ServletHandler.java:515)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doScope(SessionHandler.java:185)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doScope(ContextHandler.java:1061)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:141)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandlerCollection.handle(ContextHandlerCollection.java:215)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerCollection.handle(HandlerCollection.java:110)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerWrapper.handle(HandlerWrapper.java:97)\n\tat org.eclipse.jetty.server.Server.handle(Server.java:499)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpChannel.handle(HttpChannel.java:310)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpConnection.onFillable(HttpConnection.java:257)\n\tat org.eclipse.jetty.io.AbstractConnection$2.run(AbstractConnection.java:540)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool.runJob(QueuedThreadPool.java:635)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool$3.run(QueuedThreadPool.java:555)\n\tat java.lang.Thread.run(Unknown Source)\n","code":500}} .

Blå järnek – vacker och odlingsvärd

  • Trädgård

Alla känner till järneken – även den som inte har en susning om växter har sett illustrationer och julbonader som avbildar de glänsande, styva och taggiga bladen tillsammans med vackert lackröda bär. Traditionen med järnekskvistar till julen är mycket gammal, men kommer från klimatiskt mer gynnade länder än vårt. Tack och lov finns det numera en sorts järnek som kan odlas i stora delar av Sverige, och den korsades fram av en trädgårdsamatör!

Blå järnek sätter rikligt med vackra röda bär, välkända från julkort.
Blå järnek sätter rikligt med vackra röda bär, välkända från julkort.

Text och bild Lars Forslin

Vanlig järnek, Ilex aquifolium, växer vild i Sverige, dock mycket sällsynt och finns nu på något enstaka ställe i Bohuslän. I Danmark samt på norska Västlandet är den ganska vanlig och växer i skogsbryn och i glesa skogar, gärna bland bok, ek och tall. Det här antyder att den vanliga järneken kräver ett milt klimat och tittar man på utbredningen för övrigt – som omfattar Västeuropa och Medelhavsländerna, västra Nordafrika, norra Turkiet och norra Iran – så är den i princip begränsad till kustnära områden med milda vintrar där medeltemperaturen under den kallaste månaden inte går under noll grader.

I Sverige kan man odla vanlig järnek i motsvarande milda områden, vilket innebär zon 1 och möjligen 2, men man ska veta att om det kommer riktigt kalla vintrar så får de stora skador. Under 40-talets hårda vintrar så frös de flesta exemplaren i Sverige ned, så att odla vanlig järnek är ett vågspel, även i de mildaste trakterna eftersom Sverige inte har några områden med samma oceaniska klimat som Danmark och Norge. Likadana är förhållandena i Nordamerika: även om man har varma somrar så är vintrarna kalla och vanlig järnek har i svårt att klara vintrarna i nordöstra USA, även i New York-regionen när det blir en kall vinter.

Hemmafrun som blev växtförädlare

Kathleen Meserve bodde på en större egendom på Long Island, utanför New York. När familjen flyttade ut dit visste hon ingenting om trädgård och växter, uppväxt som hon var i New York city. På Long Island aktiverade hon sig i trädgårdsodlarföreningen för att lära sig mer; snart hade hon blivit trädgårdsbiten och speciellt intresserade hon sig för järnek av vilka hon samlade alla tänkbara arter till den fem hektar stora tomten. Kathleen tyckte att den vanliga järneken var vacker, men den blev alldeles för hög med sina 5–6 meter eller mer och hon fick då idén att korsa den med lägre arter, bland andra en mycket låg, halvkrypande art från nordligaste Japan, Ilex rugosa. Hon gjorde de första korsningarna i början av 50-talet och ett par år senare så hade hon fått fram många småplantor.

Så kom 1956 en osedvanligt kall vinter med temperaturer ner till minus 27 grader och när våren kom så hade nästan alla småplantor dött, utom just de med Ilex rugosa som förälder. De plantorna satte hon ut på egendomen och observerade dem under ett antal år varefter hon valde ut två, ’Blue Girl’ och ’Blue Boy’, som 1964 började odlas och marknadsföras av en plantskola i närheten. Kathleen fortsatte sitt arbete med järnek och nästa steg blev att återkorsa de utvalda sorterna med den härdiga nordjapanska föräldrasorten för att få dem ännu kompaktare och mer härdiga. Resultatet av återkorsningen blev sorterna ’Blue Princess’ och ’Blue Prince’ som började säljas 1972 och som tillsammans med ’Blue Angel’ är de sorter som vi främst kan köpa idag.

Kathleen Meserve fortsatte sitt arbete och släppte dryga tiotalet nya sorter av järnek fram till sin död vid 93 års ålder 1999. Hon fick flera utmärkelser för sitt arbete, bland annat 1975 av American Horticultural Society för ”enastående bidrag till trädgårdskulturen”.

Nya gynnsamma förutsättningar

Även vi svenskar har stor anledning att sända fru Meserve en tacksamhetens tanke. Hennes arbete har nämligen totalt förändrat förutsättningarna för att odla järnek i vårt land. Den blå järneken klarar förutom kyla även torr luft bra och är inte alls lika beroende av kustklimat, så nu är vi inte längre begränsade till kustnära områden i zon 1 – den blå järneken går nämligen att odla ända upp i zon 4 och det finns till och med de som säger zon 6! Det innebär att hela Götaland, Svealand och Norrlandskusten nu kan lägga järnek till sin repertoar.

Förutom robustheten har den blå järneken, som för övrigt kallas Ilex x meserveae efter sin upphovskvinna (x betyder att det är en hybrid), även ett tilltalande, kompakt växtsätt som inte kräver någon beskärning i motsats till vanlig järnek vilken gärna blir gles. Dimensionerna blir också sådana att den lättare passar in i mindre trädgårdar, det handlar om 1,5–2,5 meter, beroende på sort, och med beskärning så kan man förstås hålla dem ännu kortare. Ytterligare ett plus som bör nämnas är att rådjur inte gillar järnek. Förmodligen är bladens taggar inte smakliga. Bären är dessutom lätt giftiga, men fåglarna äter dem lite senare på vintern då de har frusit några gånger.

Skilda kön

Namnen ’Blue Prince’ och ’Blue Princess’ antyder manligt och kvinnligt kön och det är precis fallet: järnek är skildkönade och har hanblommor och honblommor på skilda individer. Det innebär också att de vackra röda bären bara kommer på honplantorna, som därför används mest. Vill man ha bär måste man dock även plantera minst en hanplanta någonstans i närheten så att humlorna kan pollinera de små vita blommorna som kommer i stora mängder i maj. Eftersom hanplantorna har ett högre och smalare växtsätt så vill man kanske inte sätta den i direkt anslutning till honplantorna om man till exempel har satt dem i en rad, men det går utmärkt att sätta hanplantan en bit ifrån. Ibland säljs en han- och en honplanta i samma kruka, så kan man vara säker på att få bärsättning utan krångel.

Användning

Vintergröna växter är ju tacksamma året runt och särskilt naturligtvis under vinterhalvåret då vi inte har mycket grönt i trädgårdarna. Speciellt vackert står de röda bären, som brukar ansättas riktigt, mot de mörkt gröna bladen om det också kommer lite snö på dem. Då är julkortsidyllen fullständig. För att ingen ska missa den här begivenheten så har förstås järneken sin givna plats vid garageuppfart och entré, där man passerar förbi dagligen och kan glädjas åt den vackra tavlan.

Ligger entrén skuggigt till så är det ingen fara – järneken växer som nämnts ofta i skuggan av större träd, och i ett skuggigt läge så minskar förstås också risken för bladbränna på vårvintern, något som dock inte brukar vara något större problem, speciellt om man ser till att plantera järneken på en plats där det inte är alltför torrt. Undvik alltså torra, solstekta lägen och tänk halvskugga med fuktighetshållande och god trädgårdsjord. Eftersom järnek i naturen växer som undervegetation till större träd så går det ofta bra att plantera tillsammans med högre träd, om jorden inte är torr och mager utan fuktig och mullrik.

Vanlig järnek är kalkkrävande men blå järnek trivs utmärkt i vanlig, svagt sur trädgårdsjord och kan därför kombineras med de flesta trädgårdsväxter. Vill man ha med fler växter som är intressanta under höst–vinter–vår så kan buskar som syrenhortensia, trollhassel, ormhassel och kejsarolvon nämnas, liksom andra vintergröna växter som idegran (som i det vilda ofta växer med järnek) och andra barrväxter samt rododendron. Varför inte någon vacker japansk lönn eller rysk dito för kallare lägen? Tillsätt rikligt med lökväxter för ett vackert vårflor: scilla, vintergäck, snödroppar, botaniska tulpaner och perenner som balkansippor och lungört så blir planteringen fullständig. Ett annat alternativ är att täcka marken med vintergröna marktäckare som klätterbenved (finns också med brokiga blad), vintergröna eller skuggröna.

Som bakgrund till perennrabatten i halvskugga–skugga är järneken också förträfflig. Den kan ersätta idegran där man vill ha något som är lite mer levande, med de glänsande, intressanta bladen och rikligt med bär som ger en vacker vinteraspekt. Vill man ha en slätare och enhetligt grön bakgrund så väljer man hanplantor och klipper dessa till en häck.

Häck kommer kanske

Att använda blå järnek som häck är ju en utmärkt idé som dock ställer sig relativt dyr i dagsläget. I västeuropeiska länder är det dock ingen ovanlig syn och då använder man vanligtvis hanplantor eftersom dessa har ett högre och smalare växtsätt. Dessutom kan man ju klippa dem utan att behöva tänka på att spara eventuella blommor och bär.

Den sort som används mest för häck heter ’Heckenstar’ (utanför Europa kallas den ’Castle Wall’) och är betydligt mer snabbväxande än till exempel ’Blue Prince’, med sina 50 cm per år. Den ska klara ner mot minus 30 grader och bör därför fungera väl i åtminstone zon 1–2 men ska inte planteras på alltför blåsiga platser eftersom blåst frestar på plantan och järneken vill ha det ganska skyddat. Den är ännu inte så vanlig i handeln i Sverige, men man kan alltid fråga efter den. Förhoppningsvis kommer det relativt billiga mindre plantor av den i handeln, som då lämpar sig för häckplantering.

Sortöversikt

Några av de vanligaste sorterna i handeln har vi redan nämnt och här är en översikt:

• ’Blue Angel’ är den mest kompakt växande sorten och blir normalt ca 1,5 m hög med ett tätt, mörkt blågrönt och glänsande bladverk och mycket riklig fruktsättning. Grenarna är närmast blåsvarta och ger en effektfull kontrast. Detta är också den sort som växer långsammast. • ’Blue Princess’ är också en honklon med riklig fruktsättning, men växer lite kraftigare och blir ca två meter hög. • ’Blue Maid’ är en honklon som växer ännu kraftigare och blir uppemot tre meter hög. • ’Blue Prince’ är som hörs av namnet en hanklon och den måste man alltså plantera någonstans inom synhåll för honplantorna för att det ska bli bärsättning på dessa. Växer relativt kraftigt, pyramidalt och når 2–2,5 m.