Todeloo,

I lördags kom biggaråträdet Linda äntligen i backen efter ha väntat sedan i somras.
Hon fick en ny fin bädd - 1,2 meter X 1,2 meter, upphöjd 69 centimeter - cirka 30 centimeter ä rdet under innan berget tar vid. Jag hoppas det räcker för henne!

Men när jag skulle ta upp krukan/plasten fick jag en chock. Denna gräsliga torv satt som klistrad runt rötterna, och att bryta upp jordklumpen var helt omöjligt. Så jag tog till Bob Flowerdew's knep som han lärde ut i Kitchen Garden för två nummer sedan, ( Bob är välkänd författare och trädgårdsexpert inom den ekologiska rörelsen)
och lade hela klumpen i blöt - efter två hinkar så kunde jag bända loss den där torven - och jag fick nästan bort allt. Vilket eländigt media den där torven är!

Nu tronar Linda i bädden och jag slog ut de två hinkarna på backen - torv -nää tack!
Hoppas hon inte tog skada av sin torvvistelse innan hon hamnade ur askan i elden :-) barkmull, sand och kodynga är vad som finns i bädden nu! Till våren skall hon ev få lit ehästdynga som plåster på såren,

Hälsar Ingrid

Hej Ingrid,
Kul att följa dina trädprojekt! Det blir säkert helbra så småningom.

Ja, torv är ju som den är men det är hur som helst svårt med finrötter som vuxit tätt samman, oavsett i vad den vuxit. Finrötter och torv kan också likna varandra en del.

Om det inte hade funkat med vattenupplösningen så finns ett annat knep: Snitta upp jordklumpen nedifrån och en bit upp med en vass kniv. Snitta upp till de lite grövre rötterna, det brukar bli 2/3 av jordklumpen ungefär.
Antingen i två halvor eller om klumpen är mycket tät i fyra delar med två snitt.

Bänd ut rotdelarna när plantan sätts i backen.

Hallon Cilla,

Ja träd på berg är inte det enklaste.

Snitta tänkte jag på ty mörkret sänkte sig ( snabbt klar Du vet :-) )
men rötterna var så virade och eländiga ja ett tag TRODDE jag itne ens hon hade några grövre rötter!
Men det var så ännu värre än att ta till snittning, sedan vart jag rädd när jag såg att torven satt fast så envist vid rötterna - tänkte att de kvävs nog sedan i torven om jag inte får bort den.

Grävde igår för att plantera havtorn intill tomgränsen, när jag lite håglöst petat med spaden i blålera kom det fram grannes för hundra år sedan nedspettade torv!
Torr och hemsk och satt som cementerad runt rötterna på en tall.

Hemska rot-berättelser ur det verkliga livet!

Hälsar Ingrid

Hej Ingrid,
Jag ska definitivt ta några bilder på rötter i torv till min bok, vet hur det kan se ut men hade glömt det.

Havtorn - vilken dröm! Det är en av mina planer för nästa säsong - att rensa skrot från ett ställe här så jag kan sätta ett havtornsbestånd. Sedan är säkert lyckan fullgjord!

Ja Du Cilla - jag ahr också drömt om havtorn och detta var det enda stället - mitt på bergknallen i söderläge med bara en spricka i berget att få ner jord i :-))
Nu finns där sammalagt sex havtorn . Tre ifårn förra året och tre ifårn i år - så nu skall det passas och ges gödsel - mest för att få upp jorddjupet - några hinkar hästdynga borde få lite pjutt på det - annars är dte magert och väldränerat. I alla fall väldränerat blir det här :-D

Glada hälsningar ifrån Ingrid

Väldränerat på verg blir säkert utmärkt. Hur resonerade du om hane och hona? Jag hör av odlarna att de tycker att förhållandet 50 - 1 ska räcka...

Todeloo,

Jag ahr två hannar - det vart en till för hanne 1 såg lite klen ut - klenaste av dem alla faktiskt. Så jag vart orolig. Havtorn finns inom 2-4 km avstånd vilket är lååångt, så jag hoppas att jag kan stå till tjänst med 'alla' :-D
Vattningen är det man får passa mest.Sedan skall det väl bli tvåmeters silverbuskar att glädjas åt!

Hälsar Ingrid