För några år sedan efterlyste jag päronsorten Boncretiénne här på forumet utan resultat. Gör det en gång till nu, eftersom det ju tillkommit lite "nytt blod" sedan sist.
Är det någon som har ett träd av denna gamla sort i sin trädgård vill jag väldigt väldigt _väldigt_ gärna köpa ympkvistar!
Tror jag har letat överallt, sorten finns inte längre i handeln...

Jag skulle bli SÅÅ glad om nån av er har, eller känner nån som har ett dylikt päronträd (tror de var vanligast i skåne)....

Unn

www.ebeplant.nu

kan säkert ordna ett träd om den finns i odling på kontinenten - eller skriv till Pomologiska i Stockholm, de kan säkert hjälpa Dig ->
http://www.svepom.com/

Hälsar Ingrid

Tackar för tipsen Ingrid! Ska genast kontakta dem, fast jag har föga hopp

Nordiska Genbankerna kan också ha, http://www.ngb.se/.

Pomologiska sällskapet som Ingrid nämnde har medlemmar över hela landet. Som medlem är det lättare att komma i kontakt med andra som har ympris av ovanligare sorter.

Bonhrétien är en gammal och nunmera ovanlig sort!

Ur pomologin:

BONCHRÉTIEN

Synonymer: Bunkakängor, Bunkatiner, Bonke.

Ursprung: Bonchrétien är ett av de äldsta päronnamnen. Ursprunget är okänt, men man tror sig ha spårat det ända till 1400-talet. Det finns många olika former. I Frankrike har pomologer och andra allt från 1500-talet omnämnt och lovordat både Sommar- och Vinter bonchretién. På 1860-talet förekom enligt Eneroth de s.k. "bonchrétienerna, bunkatinerna och bunkakängorna" i många former i åtskilliga av Stockholms och mellersta Sveriges trädgårdar. Sorten hade även stor betydelse i Gästrikland. Flera träd med en ålder av 100 år och mer påminde redan då om att den var gammal i Sverige.

Olof Eneroth sökte på olika sätt reda ut sortfrågan hos de då förekommande sorterna eller formerna. Även om han visade dem på fruktutställning i Danmark 1863 eller skickade prov till pomologer i Tyskland, fick han ingen klarhet i sortfrågan. Han kom till slutsatsen att de här odlade sorterna var okända för pomologerna eller att de under odlingen här i landet förändrats så att de inte kunde kännas igen. Eneroth skilde sedan mellan två snarlika former som han senare beskrev: Lundströms bonchrétien och Toppig bonchrétien. Se bild nedan.
(bonlunds.jpg)

(bontopp.jpg)



Nordiska pomologier: O. Eneroth och A. Smirnoff: Handbok i Svensk Pomologi, III, Päron, 1899; E. Kvaale og O. Skard 1958: Norsk Pomologi II (Bonke); A. Nilsson 1989: Våra päron-, plommon- och körsbärssorter.

Övrig litteratur: M. Duhamel Du Monceau: Traité des arbres frutiers, Tom. III, Paris, 1768; J. Decaisne: Le Jardin frutier du Muséum, Tomes I - IX, Paris 1857 - 1878.

Vad glad jag blev nu Cilla! Faktum är att du "läst högt" för mig förr om just det här päronet ur pomologin, på den tiden jag hade annan signatur...fast det var så länge sedan att inläggen tydligen inte finns mer (det har hänt mycket här under min ofrivilliga bortavaro från internet). Tyvärr var jag oklok nog att inte skriva ut all intressant kunskap jag fick då av dig o alla andra, (så nu kommer jag rätt vad det är å börja tjata om alla mina gamla äppelsorter igen!) Ska hädanefter alltid skriva ut allt "i verkligheten"
Men du, jag hittar inte bilderna i ditt inlägg?

Jag tror inte att Cilla får lägga in bilderna, de är nog upphovsrättsskyddade, en liten bit text brukar vara OK.

Jag citerar rätt friskt ur den här pomologin, och ofta anger jag websidan som man kan beställa den på också, http://www.fernbein.com/fruktbar/fruktbarindex.htm

Men precis som Kurt skriver så tycker jag att gränsen får gå där. Om jag också lägger ut bilder tror jag att författarna kan uppleva det som ett brott mot upphovrättslagen.

Lycka till med att hitta päronet och hålla datorn levande Unn!