Varför finns det flera olika nitrater att köpa som gödsling?
Kaliumnitrat, ammoniumnitrat m.m.

Hur skiljer de sig åt för jorden?

Fortfarande ingen som vet?

Är det inte så att de är i en mer lättupptaglig form som kaliumnitrat, än som rent kalium? Eller snarare att växten inte alls kan ta upp rent kalium, utan det måste vara i jonform. Men det var kanske inte det du menade?

Skillnaderna mellan de olika nitraterna kan jag inte redogöra för, men helt klart är att växten behöver många olika växtnäringsämnen för att fungera, dvs, den kan inte bara ta upp kaliumnitrat och strunta i ammoniumnitrat.

Eller hur menade du?

Lars

Minns faktiskt inte vad jag menade... nu ser jag att det ser konstigt ut... men jag kanske menade:

Hur vet man när en viss sorts mineral behövs?

Tja Du Christoffer, nu förstår jag ännu ännu mindre igen :-D

Skall vi ta't omigen?

Man brukar ge näring när man vill skynd apå någonting - ge en boost etc etc
men jag misstänker att det r inte vad Du är ute efter alls.

Nu är jag dålig på det här med bristsymptom, men man kan t.ex ge kvävegödsel när man upptäcker kvävebrist hos en växt.

Vissa "mineral" eller näringsämnen (om det är det du menar, t.ex K,P,N,Ca,Mg,Fe,Mn,B,I osv) är lättrörliga i växten, och kan transporteras från de äldre bladen till de nya skotten. Om det är brist på något av dessa ämnen ser du bristsymptomen på de äldsta bladen. Andra ämnen kan inte förflyttas i växten, alltså syns bristen på de nyaste bladen.

Det finns säkert någon som kan detta bättre, och annars finns det böcker att läsa i...

Hälsar Lars

Det finns en relativt bra beskrivning på ett flertal bristsymtom dvs hur bladen ser ut i AoT tidningen, vilket nr minns jag inte nu.

Det handlar också om andra praktiska orsaker. Kaliumnitrat och ammoniumnitrat brukar tex inte säljas alls eftersom de är sprängämnen.

Va? Säljs inte ammonium och kaliumnitrat längre?
Konstigt....

Kalisalpeter, är det precis som kaliumnitrat?
Förra året fanns det enorma säckar med sådant att köpa inte
långt härifrån. Men det kanske är borttaget då.

Den kemiska formen för gödningmedlen har inte så jättestor betydelse utom när det gäller kväve. Det man helt enkelt är ute efter är deklarationen, hur mycket av ett näringsämne produkten innehåller.

Två saker behöver man veta när det gäller gödning.
Vilken jord du har och vad du skall odla.
Macronäringämnen (såna man mäter i viktenheter man kan hantera som kväve fosfor och kalium) behövs alltid.
Köpegödning inom jordbruk brukar ha namn enligt innehåll.
NPK 20-5-8 eller NPK 14-7-13, NP 26-6 eller PK 7-13.
Det betyder att den första tex innehåller 20%kväve (N) 5% fosfor(P) och 8% kalium (K).

Viktigast för att välja typ av gödning,är vad du skall odla.

Om du vill ha mycket bladmassa så skall förhållandet kväve till fosfor/kalium vara högt. NPK 20-5-8 fungerar utmärt där. (4:1:2) typ gräsmatta
Vill du ha mycket blom och fruktsättning så skall förhållandet vara lägre. Du skall alltså ha lite kväve. Där passar NPK 14-7-13 bättre. (2:1:2) typ blommor och grönsaker.

Vad som händer om man väljer fel typ av gödning. Om vi tar jordgubbar. Ger du för mycket kväve får du bara blad och ingen blom och gubbar. VÄljer du ett gödningämne med lägre kväveinnehåll i förhållande till fosfor och kalium så kommer de efterlängtade gubbarna.
Vad du också skall tänka på är att potatis och vissa köksväxter (kommer inte ihåg vilka ) skall ha klorfritt gödningmedel.

För att göra det lite enkelt för trädgårdsodlare så har man i princip förpackat vanliga gödningsmedel man använder i jordbruket och gett dessa specialnamn.
Typ rosgödsel, köksväxtgädsel, gräsmattegödsel osv. Det gör att många trädgårdägare står med en mängd olika gödningsmedel och tycker det hela är lite besvärligt. Man har tio påsar när man egentligen bara behöver tre.

Jämför du innehållsdeklarationerna med påsens användningsområde så kan du se att de går att dela in i dessa tre kategorier.
Högt kväveinehåll = bladmassa
Lågt kväveinnehåll = blom och fruktsättning
Lågt kväveinnehåll men klorfri eller mycket lågt klorinnehåll =köksväxter.

Finlir på expertnivå och undatag från tumregler finns alltid.

Vad gäller micronäringsämnena och ph (dessa hör ihop) i gödningrekommendationerna så kan vi ta det en annan gång.

Vilken jord du har avgör mera när du skall gödsla. Har jorden kapacitet att lagra näring eller ej.

Jag vet inte om jag besvarade din fråga rätt men förtydliga gärna om jag är fel ute.

Hej Christoffer!
Har du försvunnit?