Hej!!

Jag är nyfiken på vilka ord ni använder eller aldrig har hört.

Jag är från västra Sörmland och jag tror ju att alla i hela Sverige använder ord som

karta - klättra
flås-mätt - andfådd
gassa - solen lyser och värmer upp
härja - fara runt (som småbarn brukar göra), föra oväsen
hävligt - något bra
hävert - en riktig hävert är en händig karl
knåpa - arbeta med pillriga saker,
vecha (vet ja)
juna - fundera
jussa - tveka (stå inte där o jussa)
föser - det föser inte = det brådskar inte

Har jag fel eller? Vilka ord gillar du som du misstänker att massor av människor saknar i sin ordlista?

från Västerbotten:
VARS? uttalas ungefär vaasch , betyder ungefär: Var någonstans.

Vars ligger e? (Var ligger det) även Vars nögerst.


och HE

He i 2 bitar (lägg i)


b som har svårt med smålänningarnas "bakanför" (bakom) "frammanför" (framför) och att sätta på radion....

Otrön är ett ord jag försökt förklara men som verkar typiskt för jämtland. Har man sällskap hemma trör man, har man det inte och känner sig obekväm är man otrön. Sen finns det en massa andra, oorn=yr, glapa opp=??, tullmejs=knäppskalle...och dödde förstås, vad gjorde han, han dödde.

/Åsa

Och bara för att krångla till det så kan det lika gärna heta vars ligg e? eller Varst nagerst?
Och he kan man böja som ho... tex varst nagerst ho du en dänn?

Va finns det mer...

Göjvut= tokig, galen
Snåttren= hjortron

Kommer inte på mer just nu

Nu kom jag på att mässling hos mig kallas krilla och påssjuka klavasutta.

Men så är väl också ”jamska” ett eget språk! Helt obegripligt för oss klyktattare

En herrans tur att det inte finns något skriftspråk för då hade väl jämtarna plågat oss med "finlitteratur" också.

/Anki

Ett ord som jag bara hörde min farmor och hennes vänner säga (Göteborg, länge sen) är att fönstren kan bli GRIMMIGA om man inte är duktig på att putsa fönster. När fönstren är grimmiga är de rena, men trasan/tidningspappret har lämnat spår som solljuset bryter i på ett dumt sätt.

Någon som känner igen?

Meen sa vare nagern som bellt få tee bergvallmo. Je jätt säg e på rikssvenska, för tokke spraak finns int anners. De va á tullmejs som bodd nagerst södom åss. Nu ske je skriiv ejn romaan Å han ske bäre vä för sörlänningan.

fröken som var från Stockholm skulle lära barna i Hälsingland vad olika insekter hette.
Hon visar en bild på en spindel och frågar klassen om någon vet vad det är, lille Erik svarar raskt - Det är en dörg.
- Nej, svarar fröken, det är en spindel.
- Men jä..igt likt en dörg tyckte Erik.

Jajjemän!! Det kan du ge dej schôven på!

Nu var det ju ett tag sedan jag flyttade från Västerbotten, även om jag ständigt återkommer ..... där, i min lilla by, säger man a före flicknamn (ej öppet) och an (ön) före pojknamn ..... Gårdarna var också ofta uppkallade efter männen som brukade dem tex Kalle's .. Helmer's osv

Några skånska specialiteter:
bör (kort för rullebör) = skottkärra
hossa = strumpa= tramse (han ä en redi hossa)
hialös = omåttlig

har ni inte pärer i norrland då


Här har vi i alla fall löö och feckebös. Oerhört vackert klingande dialekt i Trollhättan.

Jasså, du bor bôrtåt Trôllhätta te? De va hunnan!

Klart ma har peran, finns hä int hos er alle? Stackers sörlänninger

Klart vi har pärer i Norrland...Vi har till och med "krypepärer" (mandelpotatis). Mums till surströmmingen!

/Anki

Peran!? Putäter hetter la de?

Oj, måtte man inte insjukna i nån barnsjukdom när man är på semester i Jämtland

Mitt "nyaste" ord är framöver.
Det betyder att åka från lilla samhället till stora staden, då åker man alltså framöver
Ordet fick jag av min mor, född i Jämtland, men uppvuxen i Medelpad.

När hon tittar strängt på mig för att jag (som är norrlänning) säger varsch någersch, kan jag alltid kontra med att fråga om vi ska åka framöver imorgon

Framöver...jättekul Inte stora staden, vi har bara en stad i jämtland

/Åsa

nalta=litegrann
åssit=ingenting

Det tål å grundhuxa! = det tål att noga begrunda, eller att noga tänka på, tycker jag är ett alldeles utmärkt gammalt dialektalt ord.

Här i Götet användes ett uttryck förr.
Svallag....om närmaste grannen.

Jo, hä ä a Anna å en Kalle som ha flytte in däri Jockes...

ekran höven=lite högfärdig
ett föllträ=några stycken
fram å atter=fram och tillbaka
tebagers=tillbaka
setta skrefle=skreva
köra i gropa=köra i diket
de va lygens=det var omöjligt
grimmiga fönster=flammiga fönster
grimmig i ansiktet=smutsig, mer än bara någon fläck
jola=jorden

Vannars? = vart då? (Nolaskogs, alltså ungefär Örnsköldsviks kommun)
Hä de borta arnörja! = lämna skidspåret! (Anundsjö)
Stugsista = den dag/helg när man "vintrar in" sommarstugan (Nordmaling m. omnejd)
Môran = sågspån (Anundsjö)
Tjegelkongen = ekorren (Anundsjö)
Åt-å-fram = fram och tillbaka (Nordmaling)
Oförhappanes = oväntat
Åttabak = baklänges (Nolaskogs)
Môrrekasa = myrstacken (Anundsjö)
Krypara = mandelpotatis (Nolaskogs)
Oppa maskin = uppe på ladugårdsvinden (Anundsjö)
Persmyrsgräse = Älgört
Almyche = rallarros
Ôrddra = al

Nä, men pären ha ve...

Här i Ångermanland används uttrycket "fösch dää då" = tur det då. Sen så har vi "öga"= uppe i ansiktet och "siöga"=ögonen. Sen finns även varianten "na" från tidigare nämnda "nalta" och sen varianten på namnen; ´n Henning och `na Hilda

Trö inte i föra för då sjocker du

sa han från falböjda

Bått i sto'or horva växer de stickelbär sto'or som pomper mann!

Nästa, på fotbollsplanen i lingonserien:
-Slau e joedängere i navlahöjd!
-Dä gau inte, ja stau i en haula!

Nöa gobba to båden ud te skära o dro opp ruskera som va fulla å klödder ätter att de vinnat så mööt att de va en massa sköö ude på vant, o gala sadd på en kobbe o skreg ätter grommet som gobba hiva i sköön.

Feckebôs kalas även på vissa håll för flikabôs.

Ja har en homie, han behöver inte ens va borstig för å tugga så här. Han surrar alltid så. Nåt stenåldersklyk. Han e nog en gammal enekis. Låter rätt så hippo när kisen yrar.

De va hoggens va i tjôter.

A vare käkas här. Man blir alldeles paj i gluggarna.

*** snäbb söm je väär, spränt je opp å fik me änn dill ***

Närn Söderbersh-Gonnar vär i sin ångdaom sö väärn isa in dääsh å kåmm se oti slass.
Hån feek se in redi smell sön faor i bäcken, menn hån tao se opp å feek se in redi smell dill.
Nern da berette he för nägen änn sö sadn: "snäbb söm je väär, spränt je opp å fik me änn dill."
He jer i eottriik sö kashi ant behöv breoukes sö tyyjd, men he heet att e djer pässelit nägar gääk da å da.


*** no hädd do teour så kom sö do fick hjölp me ***
Eouttricke kom borti änn sö vär eot å åkt cykel, å sesst sö doktit ve böxbejne ini cykeln
sön faor a dyjke å tao se ant dedan el leos. Nere da kom änn ett vegen sö kut hjölp en da
raopen att o "no hädd do teour så kom sö do fick hjölp me"


Från Råneåtrakten i Norrbotten

Inte vet jag i vilken del av Småland man säger så, här gör vi det inte, här blir det "bakom" och "framför", men sätter på radion det gör vi

Två favorituttryck:

Mycket användbart och flexibelt uttryck från min barndomstid i Skåne:
göra ve (vid) = göra klart / göra i ordning / fixa tex;
göre ve sängen = bädda
göra ve köket = städa
jag ska bara göra ve detta = jag ska bara göra färdigt detta

Västgötska (väschöttska):
smöget = roligt / fint / bra (överhuvudtaget något positivt)

Här på Öland säger många bakanför och frammanför.
Hur 17 skulle man få radion att låta om man inte satte på den????? Så sa man i Stockholm ocså.
Anki

Pela gruut -- lite grann


När jag var på kurs i Göteborg och pratade om "bortanför" så förstod de inte var jag menade. Ja men "frammanför" det där huset alltså. Jag forstod inte ens vad det var de inte förstod.


Klart man sätter på radion. Annars låter den ju inte.

Jag är väldigt nyfiken på Pite-målet. Har hunnit lära mig ett par ord, (lejjd å euskefeurat). Kan vara bra att kunna några till så man hänger med.... och inte blir lurad.....

Sätter på radion gör jag också. Dessutom kan man sätta på ett fruntimmer, fast det är något HELT annat.

Jag har också svårt att komma på något annat uttryck för att få radion att låta än att "sätta på" den... samma med TV´n, stereon, ugnen, diskmaskinen, fläkten eller vad man nu har hemma...

Tack Anki! Jag bor ju precis i motsatt riktning, så långt västerut man kan komma nästan.

Man kan ju slå på strömmen, slå på radion etc....

Några västgötska ord jag gillar;
sûrv = trassel, oreda
bôs = används om lite allt möjligt betyder nog skräp, damm,
ruschl´a= röra, skaka om

Skånska ord

slår även ett slag för denna rotvälska... här kan man HÖRA på eländet... (Ursäkta Björn G !! )

http://www.klangfix.se/ordlista.htm


b

Jag växte upp nära vattnet. Där fanns det många böar (sagt med ett väldigt öppet ö), vet inte hur man får till cirkumflex på ett ö.
Vid lågvatten syntes toppen på böen men vid högvatten var det lätt att köra på med båten om man inte kände sina farvatten.
När vi senare flyttade till Hisingen visste ingen vad böe var för något. Jag fick snabbt lära om och lära mig nya ord som tex svallag som någon nämnde.
Vår skolfröken var från Norrland och hon kände tex inte till fenomenet lunta. Rektor hade sagt till lärarna på vårkanten att tala med barnen om det farliga med att lunta. Stackarn visste inte vad det var och fick fråga oss barn

Hort he va = kanske man skulle
Gädd-vresch = Bergfink

Här finns massor av ord på pitemål - och förklaring på svenska vad de betyder.

Den var jättebra! Någon som vet vad "lätt-havvd" betyder? Jag gissar på "lätt att ha att göra med", srämmer det eller?