Hej

Vi är numera lyckliga ägare till en rad mycket gamla äppleträd. Jag har gått och vankat kring dem en tid och funderat på hur mycket, om och när jag ska beskära dem. Om de till äventyrs kan komma att bära frukt och framför allt, om den MYCKET rikliga mängd lavar av alla de slag som mer eller mindre är heltäckande, verkligen är bra för trädet? De indikerar ju att luften är ren och fin, men tar de månne sin näring från bark och stam? Borde jag gå lös med borste och trasa eller är det i sig att vandalisera de urgamla träden...
mvh

ylva

Lavar tar inte näring från bark och stam, de får sin näring genom att ta upp näringsämnen direkt genom sina celler och dels genom att de genom fotosyntes bildar näring. Det är mer ett estetiskt problem med mossor och lavar än ett problem för trädet. Det verkar vara en väldigt spridd missuppfattning att lavar skulle försämra vitaliteten hos träd och i böcker och på SVTs gröna rum har de sagt att stammar ska borstas. Nu är det ytterst ovanligt med sällsynta och hotade lavar på just äppleträd för de har i regel en ganska trist och fattig lavflora så det är inte för den sakens skull men det är onödigt arbete tycker jag att ägna sig åt att borsta bort dem.

Lavar gör ingen direkt skada på trädet, dom har bara barken som växtplats. Du kan ta bort dom om du vill men behöver inte.

Tillägg: Jaha, slagen på mållinjen av Markus.

Vet du om de burit frukt tidigare? Man får knappast mera frukt genom att beskära, däremot kan de eventuellt bli större och få bättre smak. Men gamla äppelträd skall man ta det försikt med att beskära, annars skapar man bara ett risbo med vattenskott, och när träden på det sättet kompenserar förlorade grenar så kan de inte samtidigt ge frukt.

Hej!
Man ska ta bort lavar och mossor. Läs bara Gustaf Lind: Fruktodling vid svenska hem 1907

Den yttre lossnande, skrovliga barken, synnerligast å äldre träd, erbjuder ett förträffligt skydd för en hel del skadeinsekter och deras ägg. Detsamma göra äfven lafvar och mossor, Hvilka isynnerhet å fuktiga platser, eller där träden stå i gräsvall eller lida brist på näringsämnen, frodas å grenar och skott. Att med skrapa eller borste försiktigt aflägsna den lossnanade barken liksom lafvar och mossor å grenarna är därför nödvändigt. Härvidlag är emellertid sprutning med kalkmjölk till stor nytta i så motto, att därigenom barkens lossnande påskyndas, och uppkomsten af mossor och lafvar förhindras. Men som dessa utveckla och föröka sig under våren och sommaren, gör kalkbestrykningen följakligen största nyttan, om den utföres på eftervintern.

Det har inte skett någon kunskapsutveckling de senaste hundra åren. Lyssna på kravodlarna så får du höra.
MVH
Jan Lindgren

hej
Jag vill säga att larver kan skada mycket träd, de äter bladen och kan skada rötter, mossor kan du borta de genom borsta. Men om du vill beskära gamla träd du gör under JAS perioden, du kan ta bort skada och dåliga grenar som korsar andra, och kan ta bort några friska grenar, nästa år kan du göra samma sak och tredje år till ska bli hela träden bra och frisk.
Lycka till, H: Bassam

Jo det har det. På den tiden såg man alla insekter som skadeinsekter. Antroposoferna brukar ju skrapa träden och lägga på lera, men de handlar ju mera av tro än av vetenskap.

Ja, det är helt onödigt att skrapa ren träden från lavar och mossor. Men har man inget bättre för sig i livet kan man ju hålla på om man vill.
Christer.

Hej!
Mina kommentarer var avsedda att vara lite ironiska. Jag har lite svårt för "ekologisk" odling.
För ca 100 år sedan ansågs det också vara bra att vitmåla äppelträdens stammar. Det skulle hjälpa till med övervintringen. Man jämförde med björken. Den var så härdig därför att den hade vit stam.
MVH
Jan Lindgren

Cilla kanske själv gör ett inlägg i denna tråd, men börja med att studera hennes sida:

http://www.juniper.se/tradvard/

Vad ni än gör, förstör inte trädet med felaktig beskärning!

rolig du !! mossor och lavar som äter upp våra träd och buskar . det skulle va nåt det . NEJ och åter NEJ ,, det gör ingen skada på trädet ,, blir det dåligt med frukt är det inte mossor och lavas fel .

MMMMooouuhahahaha ,, I want trees !!
[attachment=16653:23893663...749132_o.jpg]


angående beskärning av äldre träd tar man det försiktigt och under en lång tids period . man beskär grenar som sitter tätt och dom som korsar varandra plus tar veck vattenskott och dom grenar som växer inåt . blomknoppar är dom lite större knopparna plus alla kortskott ska du spara . dock trädet måste inte beskäras .

Det finns inget belägg för att lav eller mossa skulle vara skadligt för träden eller påverka deras vitalitet.

Många äldre fruktträd med låg tillväxt behöver inte beskäras i första hand, de behöver få jorden över rötterna luckrad och syresatt. Det sämsta man kan ge sitt äldre eller vuxna äppelträd är en beskärning innan man kan se hur trädet mår (tillväxt, sjukdomar mm) och därmed vad det behöver. Däremot kan man utan att göra skada i trädet luckra jorden över rotsystemet i de delar där trädet tar upp sin näring utan att åstadkomma skada.

Många äldre fruktträd som har en grundstruktur som är bra och hållbar kan stå obeskurna i många år utan att ta skada. Det är endast om stora grenar riskerar att skada människor eller egendom som det är bråttom med beskärning. Annars har man tid på sig att lära, se sitt träd och förstå det innan man tar till operationsverktygen.

Mossa och lav har tagits upp många gånger här och det hävdas ibland att de insekter och larver som är trädens skadegörare skulle bara beroende av lav eller mossa. Någon gång vore det intressant att höra vilka insekter, larver eller annat som skulle vara beroende av lav och mossa för att kunna angripa träden.

De relativt få angripare av våra fruktträd som är insekter och larver som jag känner till tar sig till träden på helt andra sätt än genom att bo i lav och mossa och de förökar sig helelr inte där. Det finns däremot några få som övervintrar i barken på träden.

Stadsträd saknar ofta helt lav och mossa och stadmiljöer har också ett långt fattigare insekts- och larvliv än i trädgårdsmiljöer. Ändå är stadsträden de mest känsliga och kortlivade träden som kräver mest arbetsinsats för att ens få hälften av den levnadslängd som samma arter i en trädgård har. Sterila miljöer, insektsfattiga och artfattiga miljöer i och kring våra träd är de sämsta förhållandena.

Hej
Jag vill säga att, gamla äppleträd ÄR DEM SVAGA PÅ GRUND AV ÅLDER, DET BETYDER ATT DE BEHÖVER MYCKET SYN, FÖR SJUKDOM OCH MAN SKA BLI SNÄLL MOT DEM, MAN KAN NOGA VATTNA GÖDSLA OCH BESKÄRA DEM, DE ÄR SOM GAMLA MÄNNISKOR OM VI KOLLA INTE PÅ DEM BRA, DE SKA DÖ, PÅ GRUND ATT SINA kroppar KAN INTE KÄMPA BRA MOT OHYRA.



Lycka till , H: Bassam.

Hej och grattis till träden!

Jag gick en utbildning på Rudolfsteinerhögskolan i Järna, och de har helt underbara gamla äppelträd, som bara är fantastiska. ( Antroposoftomtarna alltså )

Jag skall inte lära dig om beskärning, men, du kan få de gamla damerna att må som prinsessor om du tar en rotborste av naturmaterial, och borstar bort gamla lavar och lös bark med ganska lätt hand. Sedan tar du en hink och blandar hälften lera och hälften kogödsel från påse, om du inte har komposterad kogödsel själv, som du smetar in stammarna med.
Om du upprepar detta trick varje år, kommer det att bli vackra stammar, lena som barnhud, och träden mår bra.
dessutom hålls en cirkel runt stammen på marken bar, som de täcker med klöverklipp. Även gräsklipp går bra.

Behagade dessa tomtar försöka ge någon rimlig förklaring till varför just trädstammar skall borstas med rotborste och kletas in med gödsel? Eller gör de likadant med andra växter också t ex gräsmattor? Och varför bara stammarna på träden, varför inte göra det med bladen också?

Man kan ju fråga sig hur vildäppleträden klarar sig ute i naturen där inger sköter om dom stackarna?

Poäng till dig Ruda. Äppelträd beskärs av främst två skäl som jag ser det:

1) Man ska ta bort farliga grenar som kan dimpa ner i huvudet på folk. Dessa grenar brukar sällan vara många, och kännetecknas av att man behöver såga av dem, inte använda sekatör. Att grenen är ihålig är i sig inte skäl nog att ta bort den.
1b) Använd inte motorsåg, då skämmer du ut dig.

2) Man kan ansa trädet för att få fram lämpliga klättergrenar för barn.

--

Men, för att återgå till mossan och lavarna; jag tror inte att de är farliga. Däremot undrar jag om inte fukten de binder på sikt kan göra viss skada om träden står fuktigt till? Det är väl bra att träden får en chans att torka, kanske.

Höhö,

Jag kommer inte ihåg förklaringen, och det är så de sköter fruktträden, inget annat.
Men, stammarna är lena, vackra och utan större sprickor eller så. Mycket vackra och vitala träd.

Man kanske skall börja med det på alla växter...?

Den förklaringen som har nämnts här tidigare är att tomtarna anser att lavar tillhör stenriket och därför skall bort från träden. Att det sen finns lavar som BARA växer på träd blundar man för. Det kan bli så när personer utan grundligare utbildning drar upp närmast religiösa riktlinjer efter eget huvud. Men det är säkert inte skadligt att borsta bort lavar och kleta in stammarna men nog finns det bättre saker man kan lägga ner tid och energi på.

Jag tycker det är bra att de med erfarenhet av antroposofisk trädvård berättar här. Som MammaMattsson skriver är fruktträden i antroposofiska miljlöer mycket välmående. Jag har också gått kurser där alternativa behandlingar av träd genomförts, och jag har borstat lav och mossa och gjort lerinpackningar.

Jag har också sett många trädgårdsmiljöer där trädägare borstat och lerinpackat fruktträd där träden inte alls mår bra. Låg tillväxt, aktiv kräfta, rötskador mm.

Det är med behandlingar av träd som med mycket annat - man försöker förstå vilken av alla faktorer som träden lever under som ger resultaten. Själv är jag övertygad om att den jordskötsel och bevattning av träden som görs i de flesta antroposofiska miljlöerna är grundorsaken till att träden mår bra. Liksom att träden ofta är lätt och omsorgsfullt beskurna och att de står i mycket artrika miljöer där en stor mångfald växter odlas som skapar ett risk insektsliv.

Jag tror att om lavarna och mossorna varit kvar på träden både på Rosendal och i Järna så hade de visat samma vitalitet. Det hade varit intressant med referensträd som fått allt det övriga men inte lavborttagningen.

Tack för alla svar och inlägg!

När jag läst igenom allt, inklusive trädvårdsidan - tack för länken till den, tror jag mig ha förstått att lavarna kan sitta kvar. Så fort jag får fram min kamera ska jag lägga ut ett par närbilder, kanske har någon lavkunnig person glädje av att se vilka olika arter jag har på mina träd. Träden står i en orörd gårdmiljö i avskilt läge i Västergötland. Jag hoppas att jag har lyckats ta tillräckligt lite, jag har bara tagit bort döda grenar, vattenskott och inåtriktade/korsande grenar. Ett par få lite grövre gren, ca 6cm diameter, som drog iväg åt ett väldigt osymetriskt håll har jag också avlägsnat. Detta på de två träd jag bedömde som yngst. De riktigt gamla har jag inte vågat mig på än...

Ett stort problemträd är ett stort träd som är invaderat av humle. Jag har bestämt mig för att dra ner humlet och leda det över till humlestörar istället, men så många år har gått sedan någon brydde sig om trädet att ungefär hälften nu består av mycket nyare grenar,ända nere från marken nästan. Vet inte om det är ett rotskott som fått växa sig stort och nu fyller mittre delen av kronan. På bifogad bild kan man se de nyare grenarna i mer gult än de äldre. Kanske ser man också graden av lavbeväxning...

Är det någon som vet vem som skulle kunna hjälpa till med en helhetsbedömning på plats av alla våra äppleträd? Det är inalles 7 st och finns i närheten av Falköping? Vad kostar den typen av besök?

mvh
Ylva

Hittade denhär bilden av vackert grön lava på en ek som sträcker sig ut över kryddlandet. Det finns inga planer på att ta bort lavan. Eken är kring 150 år gammal.
http://i58.photobucket.com/albums/g267/Bau...doruppifrn2.jpg

Oj vilket pittoreskt ställe!

Man kan naturlitgvis göra en hel del ändringar, ta bort humle, skära bort allt dött i träden mm. Men frågan är om det inte är bäst att låta den gamla ordningen leva sitt eget kraftfulla, charmiga vis och sätta ytterligare fruktträd på tomten som man hålelr fria från slingercharm och annat.

En humle som fått växa hög och många år i ett träd har ofta långsamt dödat en hel del grenar, och trädet brukar se heltrist ut när man tagit bort det. Nu måste det ialalfall se häftigt ut när humlen breder ut sig och kanske tom blommar i trädet.

Likadant emd träd i naturmarker som har många döda grenar nedtill. det kan bli behöver inte nödvändigtvis bli vackrare elelr friskare om man tar bort allt dött.

Kombinationen av en del vildvuxet, ohejdat och frodigt och nya fruktträd som vårdas regelbundet och från början kan bli riktigt bra. Ialalfall värt att fundera på?

snyggt kryddland du har. Det gröna är mossa på ekstammen. En liten språklig anmärkning bara. jag har sett att många skriver "lava" och det är magma som tränger upp ur jordskorpan tex vid vulkanutbrott. Annars heter det väl en lav flera lavar.

Intressant att få veta hur antroposoferna bär sig åt. Men ett av argumenten jag har hört för att borsta bort mossor och lavar är att de håller fukt och därför kan bli en grogrund för dvs svampar och mögel m.m. Men hur smart är det då att kleta lera och gödsel på ett träd ? Lera har en enorm vattenhållande förmåga och dessutom är jord alltid rikt på bakterier, vampar, sporer etc. Jag skulle tro att de andra åtgärderna som att rensa runt träden och gödsla och vattna är det som ger effekt.
Problemet med antroposofiska "råd" är att de vägrar erkänna modern vetenskaplig metodik så det finns säkert inga vettiga studier som visar om det överhuvudtaget har någon effekt varken positiv eller negativ.

Idag inventerade jag en kommunal torparmark med 40-talet fruktträd satta på 1920-talet. Träden står proffsigt tätt, dvs kronorna bara snuddar lätt vid varandra på vissa ställen. Ändå upplever man att träden står nära varandra. Gjorde särskilda noteringar om de träd som var mer lavbeklädda än andra för att se om deras kräftangrepp spritt sig mer i kronan eller om de starkt lavbeklädda träden hade lägre tillväxt än de andra.

Jag har kikat på sådant förut, och fick samma resultat nu. Det fanns inga samband mellan lavbeklädnad, tillväxt eller kräftspridning. Jag har under fruktsättning heller inte sett samband mellan skorv och lavbeklädnad. Heller inte med rötinträngning i sår och snitt och lavbeklädnad.

De som menar sig se att lav- och mossbeklädda träd mår sämre får gärna specificera sig mer: Vilka svampangrepp och vilka insektsangrepp menar de skulle minska med borstning av träden?

"Annars heter det väl en lav flera lavar".

Jaha. Det kan konstateras att ordet lava är den dialektala formen av ordet lav... men man borde förstås inte blanda dialektala och icke dialektala ord i samma stycke.

Kryddgården är inte min utan en del av omgivningen på Överby trädgårdsskolor i Esbo, Finland. Innehållet uppdateras av blivande hortonomer och trädgårdsmästare. För den som har sina vägar i österled kan Överby vara värt ett besök. Plantor finns till försäljning den 7 juni. Välkommen.

Svar till Cilla
Roligt att du gillade vårt problemträd. :-)
Kanske kan man låta humlet växa fritt, men saken är den att vi gärna vill åt humlekottarna. En bekant till oss brygger öl och det är inte lätt att få fatt i riktig humle numera tydligen. Så ett par störar till en humlegård blir det nog. Men humlets växtkraft räcker nog till för att ge det gamla trädet en viss humlelyster tror jag.

Huset på bilden är det forna hönshuset, de andra äppleträden står vid mangårdsbyggnaden. Där tänker jag att vi kanske borde sätta något nytt träd, men skulle gärna vilja ha sorter som passar till gården. Stället har inalles 7 hus, med mangård, brygghus/lider, vedbodar, vasstäckt lada i skiftesverk, timrat hönshus, samt en liten smedja nere vid bäcken. Så platsen förpliktar historiskt sett. Var får man fatt i lite äldre sorter som trivs på trakten?

Bifogar bilder som i viss mån visar träden. De två låga vid kryddgården på framsidan har jag donat lite försiktigt med.De högre - äldre kring huset står och väntar på våren så att man bättre kan se hur de mår, men ett av dem är dödsdömt som jag bedömer det. Kan man kanske ympa nytt liv i det genom att ta ympkvistar från de få välmående på samma träd? Är som sagt angelägen om att försöka bibehålla sorterna. Träden kan ha stått där hur länge som helst...

mvh

Ylva

Hm,

Man kan säga mycket om antroposofer, kanske var jag respektlös som kallade alla för tomtar, för om sanningen skall fram, så har jag lärt mig mycket matnyttigt också! ( Men en del VAR tomtigt...)

Å andra sidan, nu när debatten är igång, så kan väl JAG bli referens, om jag tar två av mina äppelträd och gör detta, behåller de andra som de är ( De är gamla allihop) och sedan skriver?

Det kommer ju att ta tid, men då kan jag ju bumpa upp den här tråden och rapportera, eller skapa en egen istället för att sno trådskaparens. Vad tycker ni?

Vilket underbart ställe Ylva, jag förstår att du/ni är lyckliga ägare! Tyvärr är inte min bostad lika pittoresk, kan jag säga.

Väldigt vackra bilder, Tack!