[color="#FF0000"][/color]Hejsan alla! Idag har jag hittat två hakvstpra skat-ungar! Jag vet dock inte vad jag ska mata dom med! Det var det försa problemet och det andra problemet var: Jag ska vara borta i 3 dagar så då vet jag inte vad dom ska äta!!! HJÄLP!!!!AKUUUUT SVAR TACK!!!!!

ge dom insekter ,maskar. Du kanske har nån granne som kan passa dom under tiden

Varför har du dom,mamman brukar väl klara att mata dom själv.

Skulle tro att de äter massor, massor av daggmask... men skator äter ju allt så de ger säkert en hel del annat till ungarna åxå

skator äter ju allt ,uppblött hundfoder ,rå köttfärs.kokta ägg ,men det beror ju på hur gammla de är ,är de nykläckta så måste du göra uppmatnings foder.

Skat ungar, vad gulligt. De är fina fåglar.

Men jag tycker ändå att du ska lämna dom på samma ställe du hittade dom ,du kommer att få det ganska jobbigt för de behöver matas ganska ofta deras avföring är vattnig så du måste hålla rent hela tiden och sen vad tänkte du göra med sen ha dom i bur eller?


Mamman är nog orolig.

Jag förstår inte vad du ska göra med de där skatungarna. Om du tror att de är övergivna eller trillat ur boet så brukar skatungar lämna boet frivilligt och skutta runt i världen och skatungarna brukar ha en ganska väl utväxt fjäderdräkt (dock inte stjärtfjädrarna). Föräldrarna brukar ha ganska bra kontroll över dem.

Om du nu ska mata dem brukar kattmat vara ett hyfsat alternativ men jag hoppas att du inte plockat med dig skatungarna långt hemifrån utan att skatföräldrarna finns där. Ställ ut kattmaten på lämpligt ställe och låt någon granne komma dit och lägga upp maten.

Människan skall helst inte lägga näsan i blöt vad gäller naturen, den klarar sig bäst själv. Sätt tillbaka ungarna där du hittade dom. Det är förbjudet för privatpersoner att hålla vilda djur i fångenskap även om det gäller övergivna ungar, vilket jag dock inte tror att dom är. Fö finns det så gott om skator att det är meningslöst att "hjälpa" dessa.

Men meningslöst???
Ska man tänka så??

Tycker jag. Min grundprincip är att naturen skall klara sig själv även om det ibland kan verka grymt om djurungar svälter ihjäl exempelvis. Man kan dock ingripa om det gäller sällsynta eller skyddsvärda arter som har det svårt att klara sig, särskilt om det är människan som är skulden till detta. Men att lägga krut på arter där det går 13 på dussinet är meningslöst och kanske rentav skadligt. Det kan vara en naturlig process när maten tryter och det naturliga urvalet ingriper. Den starkaste överlever.

Smaken är som baken. För mig är skator skadedjur/ohyra.
Jag gillar flugsnappare, tornseglare och pilfinkar(bland annat).

Hittar jag ett djur i nöd så nog försöker jag att hjälpa det så gott jag kan,alla individer har sitt eget värde.

Jag vill ju inte se dom lida om det finns möjlighet att hjälpa dom.

Skator är vackra fåglar och dom städar upp efter oss,så tycker jag i alla fall.

Tycker det förs två diskussioner varav en ganska dum och okänslig. Däremot är det viktigt att förstå vad det är man gör om man påtar sig ett (olagligt) ansvar att ta hand om vilda djur. Felaktig skötsel (som kanske inte alls behövs) kan medföra ett långt värre lidande än vad naturen ger. Är man säker på att ett djur blivit lämnat vind för våg och har behov av vidare skötsel bör man kontakta Länssyrelsen, kommunen eller polis som kan ge information om viltrehabiliterare. Säkert kan även veterinärer hjälpa till med sådan information.

Personligen tycker jag det är skärmmande med människor som omhändertar djur och inte har en aning om vad de djuren behöver (om de nu behöver något). Jag tycker även det är skrämmande att omhänderta djur och inte ha en aning om vem som ska ta hand om dem när man åker bort. Ett ungt djur klarar sig inte själv under 3 dagar och skulle djuret bli sjukt (t ex diarre) kan det handla om timmar av lidande innan djuret dör.

Kan skatungarna inte klara sig själva ska de lämnas till en viltrehabiliterare. Kan de klara sig själva så låt dem vara ute och bjussa dem på kattmat (igelkottarna blir nog glada). Låt annars djuren vara om ni inte har kunskapen att ta hand om dem.

ge dom absolut inte maskar m.m det kryper bara in i fjäderdräkten
nu vet jag inte hur gammal dom är men mamman matar dom genom att
sticka ner näbben i halsen på dom så att masken inte kryper ut
(+ att masken antagligen redan är halvdöd)
+ skator är ju allätare så dom äter nog snarare på mcdonalds eller nått mkt mindre tidskrävande

och du måste du ha dom i en utomhusvoljär
(det är inget tvärbygge för utomhusvoljärer är stora)
för om du tar in dom blir dom deprimerade och dör
det är beprövat det funkar inte ens om man har flera tillsammans dom blir fortfarande deppade
det absolut bästa du kunde/kan ha gort/göra
är att låta dom vara, för deras skat mamma/pappa tar hand om dom
och deras instinkter är att gömma sig för rovdjur
om dom ska dö så ska dom dö det är naturens gång
men om dom skulle vara synligt skadad (bryten vinge och dyl)
så kan man fånga den lämpligast med en handduk att kasta över den
eller håv, stoppa dom i en kartong med hål och ta dom till en vetrinär
för du har knappast kunskapen till att ta hand om den på rätt sätt
det är det få som har
inte ens kända ornitologer som Bernt Nordenström
tar hand om en skadad fågel på egen hand utan han tar dom till en vetrinär

Man kan mata skator med allt möjligt, kattmat t.ex.

MEN - det troligaste är att ungarna INTE var övergivna! Tro en som gjort samma misstag som du för ett par år sedan... Jag trodde ungen var övergiven, men sen väl hemma läste jag på om skator, och förstod att ungarna OFTA lämnar boet innan de är flygfärdiga och att föräldrarna då vakar över dem och så gott de kan försöker skrämma bort ev. katter och liknande, tills ungen klarar av att lyfta av egen kraft. Efter att ha läst detta gick vi tillbaka med fågeln, och lämnade den på samma ställe som vi funnit den. Då hade vi haft den kanske 12-15 timmar. Jag hoppas att det gick bra för den, och det tror jag nog att det gjorde.

Annars kan man visst ta hand om övergivna eller skadade kråkfåglar, det har jag varit med om under uppväxten flera gånger. De är sällskapliga och trevliga djur! Men man får vara beredd att ställa upp på dem och finnas där för dem. Alla fåglar vi tog hand om flög så småningom sin väg. De fick hela tiden flyga fritt som de ville även utomhus, med en öppen bur i köket där de brukade sitta och sova. De gillade att bada och att vara där människorna var, gillade att äta kattmat på burk och vanlig människomat också. Men i slutet av sommaren försvann de, och jag hoppas att de kom i slang med några av sin sort, och följde dem.

Hårda ord mot någon som bara vill hjälpa! tycker att du har ett förtryckar sätt när du skriver så jag utfärdar trollvarning på dej! om nu någon undrar så har jag ett annat nick till vardags, och jag vill inte utsätta mej för några risker,därför så har jag vall att ta ett tillfälligt nick.

Då tycker jag att Gurka nummer ett ska ta reda på vad ett internettroll är först, Gossen Ruda må ha udda tankar och idéer om mycket, men troll är han nog inte, däremot någon som startar en ny användare i syfta att hetsa, DET är det trollvarning på.
Därmed inte alls sagt att jag håller med Gossen i allt, men i det stora hela i just den här tråden, tyvärr.

Du menar att illegalt ta hand om vilda djur (som kan ha föräldrar), utan att veta hur de skall skötas, och det första man gör åka i från dem 3 dagar!

Om man dessutom bara har registrerat sig för att fråga om detta, så kan man ju fråga sig om det inte just är trådstartaren , som är trollet.

Bland många forskare, dokumentärfilmare, etc, är det praxis att inte ingripa i naturens skeenden, ibland dock undantaget om forskaren/filmaren själv ställt till med något.

Jag brukar försöka hjälpa djur i naturen, undantaget getingar och fästingar som jag utfärdat krig mot om de behagar bo alltför nära mig, men jag skulle i många fall välja att vara passiv - speciellt när det gäller däggdjur och fåglar.

Tillägg : fåglar har kort minne och är ganska tåliga - de förskjuter inte sina ungar om ungarna plockats upp av människohänder. Så bäst är nog att låta skatungarna vara där de hittades.

Man skall låta naturen sköta sig själv och spara alla mänskliga känslor till sina medmänniskor. Ofta men inte alltid går det åt pipsvängen när människan skall lägga sig i.

Jag hade tidigare en grannfru på landet som inte kunde hålla sig lugn. En gång gick ett rådjur med två ungar på deras tomt. När dom närmade sig tomtgränsen mot järnvägen där det var ett flera meter högt stup mot en skärning kunde hon inte hålla sig utan gick ut för att "rädda" ungarna. Resultatet blev att djuren galopperade iväg i panik. Möjligen var det då ett rådjurskid ramlade ner mot järnvägen, jag hittade benrester där något år senare. Utan hennes inblandning hade det säkert gått vägen.

Sen har vi noshornsungen i Kolmården som mamman inte ville veta av. Hon kände förmodligen att det var något fel på den så det var inte konstigt att den inte överlevde trots alla försök att hålla den vid liv.

Du har ingen trädgård, förstår jag, skator kan förstöra ganska mycket.