Är vikarie sedan många år på samma företag. Vi jobbar i olika avdelningar med en avdelningschef och en chef med övergripande ansvar. Flera olika chefer och de turas om att basa över oss. Alla är jättetrevliga, men det finns en som jag har problem med.
Varje gång vi jobbar ihop är han på mig. Jag sköter mitt jobb, är populär och kan mer än flera av de fast anställda. Det är inte det han ger sig på utan min titel. När jag förlorade mitt jobb och kom hit som vikarie så tog jag ett jobb ett steg under av vad jag hade. Inte mig emot, men denna knäppa chefen ska få mig att vara nån form av slav. Jag ska göra det han säger åt mig och han vill att jag ska göra en massa löjliga saker som inte alls har med min tjänst att göra. De andra männen jag jobbar med behandlas aldrig så. Dessutom skäller han gärna på mig inför andra. Han gör bara sig själv löjlig för det finns ingen anledning till tillsägningarna annat är att dominera och visa sig överlägsen. I dag skrek han åt mig över hela lokalen för att sänka en TVapparat som stod på högt. Inte min TV, jag satt inte ens nära och ändå fick jag höra att jag skulle jobba och inte titta på TV på arbetstid. Personen som satt och tittade på TVn med den höga volymen är snäppet över mig i "rang" och han fick ingen tillsägning. När jag protesterade så fick jag höra att det var mitt jobb att hålla koll på de andra. Vilket det självklart inte är. Jag har en arbetsbeskrivning och i den finns varken hunsande eller allt-i-allo med.
I början trodde jag att han hade något personligt mot mig, men nu tror jag mest att han har problem att arbeta med kvinnor. Även de chefer jag har som är kvinnor är han på och kontrollerar, självklart genom mig. Sånt gör han aldrig någonsinn med männen.

Vi har en mansdominerad arbetsplats, men förutom dumhuvudet är det en väldigt trevlig arbetsplats för kvinnor.

Hur ska jag reagera? Att säga ifrån har hittills inte hjälpt och som vikarie kan man inte springa till närmsta chef och klaga. Jag jobbar inte alltid med den dumme chefen och i vilket fall är jag inte fast anställd. Hade jag jobbat ofta med honom hade jag faktiskt klagat för det händer att jag känner mig trakasserad. Fast ibland är det också svårt att veta om man överreagerar. För vad gäller honom kan jag vara överkänslig för att jag ogillar honom som person. Han utstrålar Skitstövel lång väg. Även om jag vet att jag har kvinnliga medarbetare som tycker att han är helt ok.

Usch, vad jag är arg just nu!

Har du hört med facket om de kan göra något
men det är inte lätt när man inte är fast anställd, tråkigt med folk som har problem och det verkar han ha, förmodligen några personliga problem.

Facket kan väl göra mest för dem som inte är fast anställda och behöver facket mest?

Enligt min mening gör facket ingenting mer än möjligen peta sig i naveln! I alla fall inte mitt fack. När jag hade fast anställning hade företaget stora arbetsmiljöproblem och när jag för tredje gången sökte hjälp hos facket i frågor som de självklart borde ha hjälpt mig med och fick nobben så ville jag inte vara med längre. Bad om en förkaring och fick ett fruktansvärt oförskämt mail från mannen som borde ha förhandlat i min sak.
Då gick jag ur och jag tänker inte gå med igen!!!

Jo visst, men jag menade att man lätt kan få sparken om man messar med en chef som tillfälligt anställd. Dessutom kanske man inte är med i facket som tillf anställd då blir det svårt att få dem att hjälpa till.

Nä, sparken för det tror jag inte att jag skulle få. Här är de mer civiliserade än så
Däremot tror jag att jag skulle ställa till det för min avdelningschef om han skulle behöva ta tag i det hela. Företaget värnar särskilt om kvinnor och all form av trakasserier eller illa behandling av kvinnor tas det tag i extra hårt. Är rädd att jag skulle dra igång en allt för stor karusell. När jag sedan kanske blir utLASad ändå och problemet för mig försvinner när jag inte längre måste jobba ihop med honom.

Men för att vara tillfälligt anställd känns det som om mitt problem är för litet för att dra igång något. Men något måste jag ju ändå göra. Kan inte bara sitta snällt och låta mig bli hunsad och nedvärderad. Jag är ingen vaktmästare här. Vi är alla akademiker och har alla "bra" jobb även om jag inte längre har en chefsposition.

Finns det ingen arbetskamrat du kan prat med? De andra som måste lyssna till detta "vansinne" måste väll även de reagera på hur han beter sig Det kan ju vara flera stycken som mår dåligt pga detta. Men kanske inte velat säga någonting eftersom du verkar "klara dig själv". Om du pratar med några så kanske även de vill ha en förändring. Och du måste inte stå där själv och ta "smällen" För det är nog som kristerh skrev att det är nog han som har problem och kanske behöver hjälp, men låter det gå ut över bl.a. dig i stället.

Skriker han åt dig inför andra så är det nog betydligt effektivare att bara ignorera honom. Han vill ju uppenbart demonstrera sin makt över dig (och kanske andra) inför övriga anställda, låt honom bara inte göra det! Gör bara dina uppgifter, men ignorera bara allt annat som inte är dina uppgifter, så slår hans makt uppvisningar bara tillbaka på honom själv.

Det tycker jag lät som en bra medicin.

ta med dej din arbetsbeskrivning, och gå och prata med den övergripande chefen om ditt problem
berätta hur han behandlar dej och fråga om du ska vara hans personliga slav.
var i arbetsbeskrivningen står det att du ska klä skott, för hans dåliga morgonhumör?....
be honom tala med personen istället för att tåla mera.
lycka till

Det är den övergripande chefen jag har problem med. Eller en av de övergripande. Det gör det hela svårare för då måste man gå så väldigt högt upp i leden för att prata med hans chef.

*usch*

tycker nog att du ska försöka prata med hans chef.
eller helt enkelt vända ryggen åt honom och gå där ifrån när han skriker eller ber om saker som inte tillhör ditt jobb

Jag tycker nog inte att det är så bra att ignorera honom, då kommer han bara att fortsätta, och man går och bär på problemet inom sig. Själv skulle jag försöka med "studsmetoden" - att låta allting studsa tillbaka.

Exempel: om han skriker åt dig att stänga av TVn som Putte tittar på, ropar du lika högt (så att alla hör - det är vitsen): "Putte, XXX här vill säga något till dig om TVn!!!" Då får han framföra det själv inför alla.

Säger han till dig att ha koll på att Putte lämnar in tidrapporten (eller vad det nu är), slår du direkt på högtalartelefonen och säger "du Putte, XXX står bredvid mig här och vill att du lämnar in tidrapporten". Se till att alla hör.

Enda sättet att få honom att sluta, är att det blir jobbigt och pinsamt för honom att hålla på!

Kakaduan

Ester , både du och chegen har fel arbete.

CHefen är skraj för dig för att du har haft en högre position förr. Det är därför han jävlas med dig åch försöker få dig att byta jobb.

Han försöker också sänka dig för att rädda/ säkra sin egen position.

Problemet ligger hos honom inte hos dig även om du får lida för det.

Metoden med dåliga chefer är alltid att se till att de faller i gropen de grävde åt andra. BIda tiden, var kall och hjälp gubben att gräva lite så att han ramlar riktigt djupt när han väl tappar balansen.

Det låter som en utmärkt metod, bör prövas, om jag vore den ilskna chefen skulle iaf jag ta åt mig

Exakt, hjälp gubbstrutten att gräva en riktigt djup grop åt sig själv, och invänta och mjut den dagen han tappar balnsen

Det här med kränkande särbehandling på en arbetsplats är allvarligt! Är din arbetsplats tillräckligt stor för att ha en HR-avdelning? Vänd dig till dom i såfall. Även om du inte är fastanställd så är väl den dålige chefen det? HR är tvungna att ta i det.
Du kan läsa mer om vad lagen säger här: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1993_17.aspx
Visst har du rätt att göra din stämma hörd!

Att det sen finns företag där fega chefer håller varandra om ryggen, ja det finns det. Och visst finns det en liten men dock risk att du drabbas negativt om du klagar. Men den risken är värd att ta! Om du inte reagerar på gubbens sätt mot dig så tappar du ditt självförtroende samtidigt som andra också ser att det är ok att trampa på dig. Och sånt är *aldrig* ok!!
Tänk på en sak till: Det är den kränkta som har tolkningsföreträde! Om man klagar och chefen säger "men det var väl inte så farligt. Lite får hon väl tåla" eller något sånt - ja då talar vi om en dubbelkränkning. Sånt är inte godtagbart. Den dålige chefen kan ha tusen tårdrypande skäl till att han mobbar dig men mobbing är mobbing och det är du som avgör var din gräns går. Och du har stöd i lagen.

Stå på dig och lycka till!

Hej!

Jag är facklig ledamot på min arbetsplats (CF) och vi har haft ett fall som ungefär är som du beskriver det, en anställd som hunsar andra och är allmänt otrevlig och beteer sig illa. Det vi gjorde var att vi samlade in bevis, vittnesmål och dumpade allting i knät på den personalansvarige som sedan fick redovisa deras åtgärder på nästa personalmöte där facket sitter med. Det tog tid att få fart på dem med det hela resulterade i en skriftlig varning för den anställde. Idag är han hur trevlig som helst...

Det var nån som skrev att facket kliar sig i naveln.. det är nog väldigt individberoende... och i så fall ska du gå till fackets styrelseordförande och säga till. Vi finns där för att anställda inte ska behöva ta såna fajter ensam. Det är ju därför facket finns!!! Lycka till!

kram/Henrik