Man blir lite konfunderad ibland här I vissa lägen så är det helt okay att visa känslor på nätet och i nästa stund så är det juh sjukt att visa sånt Var går gränsen för det som ska kallas "normalt" eller sjukt beteende för känsloyttringar? Vissa säger att man inte kan ha äkta vänner på nätet, så jag har hela min brevlåda full med låtsasvänner då? Det dom säger till mig och som jag säger till dom, är det bara på låtsas och fejk alltihopa? Om nån tröstar mig i en svår stund, är det bara inbillning från min sida att det faktiskt känns lite lättare efteråt eller är jag psykisk sjuk som bara inbillar mig att jag vart tröstad? Om jag i min tur kontaktar nån som har det svårt, försöker sträcka ut en tröstande hand, är jag rubbad då som tror att nån vill ha den trösten? Man måste inte känna människor irl för att bilda sig en uppfattning om dom, vissa utmärker sig på en gång, andra måste man ge en tid innan man fått riktigt kläm på. Att säga att man inte kan få vänner via nätet talar juh bara för att den som säger så måste va´en rätt känslokall människa, eller rent utav falsk. Jag hoppas och tror att jag fått en hel del vänner här på odla och att vi delar den känslan "mina vänner och jag". För hur ska vi annars kunna engagera oss så in i baljan både när det gäller positiva ämnen som negativa vibbar på småpratsidan? Om man inte kan va´vänner på nätet så hur ska man då kunna va o vänner? Det här platsar säkert bättre in på svammel, men det är juh så jag känner Och jag har en trädgård som jag älskar, men den är full i snö just nu, jag har också krukväxter som jag sköter om, men inte 24 timmar per dygn. Just nu så har jag ändock fullt upp med odling, jag odlar mina bekantskaper och vänskapen gror, mellan varven så blommar den riktigt vackert också.

Största problemet är nog att antingen få bort taggarna på tistlarna, eller att få dom att avhålla sig från det som blommar vackert

visst kan man få äkta vänner på nätet.
jag känner att jag har fått många vänner på nätet, och precis som du säger, engagerar man sig både i glädje och sorg med dom
sedan att man inte har träffats IRL, behöver inte betyda att vänskapen är mindre för det.
dom jag har träffat IRL, känner jag att jag redan "känner" och att vänskapen redan finns där från början

självklart kan man ha vänner på nätet! Men det kan nog ta lite längre tid att lära känna. Jag vill också yppa en teori om varför jag tror det blit tråkiga tendenser på småprat ibland, man har inte lika många sätt att uttrycka sig och missförstånd uppstår lätt, det kan nog vara en del av anledningen, tror jag. Ta nu inte detta för hårt bara, min egan hemsnickrade teori;)
Men visst kan man ha vänner på nätet, det tror jag fullkomligt på!

O, ja! Man kan visst ha vänner på nätet.
Min allra bästa vän lärde jag känna via nätet.
Nu träffas vi ibland, och pratar ofta i telefon.

kan tänka mej, att det behövs flera sortes smailysar för att kunna understryka vissa ord när man inte kan se varandra

Jo...visst kan man ha jättefina vänner på nätet som kan trösta och ge varann positiv energi eller bara tjattra bort lite tankar ihop med...jag har flera stycken ifrån olika forum som jag har en sån fin kontakt med...eller på msn...sedan övergår vänskapen till telefon och på sommaren har det hänt att vi träffas o trivs och det är både manliga o kvinnliga...dom är minst lika viktiga för mig som dom vänner jag har IRL...vi finns där för varandra när det behövs...behöver inte vara svårare än så
Reserv...du vet att du har en hel hög med vänner här....och vi finns alla när du behöver tröst och du är bra på att ge tröst...så var som du är *Kramar om*

Det är klart att vänskap via nätet är äkta.
Jag har lärt känna flera människor riktigt nära och de jag träffat av dem har varit precis lika underbara som jag upplevt dem via mail och de jag inte träffat, men har intensiv kontakt med, är jag övertygad är lika underbara.
Givetvis tar det ett tag innan man kan lita på sin nät-vän. Det kan ju finnas falska människor som utger sig för att vara helt annorlunda än de är, men jag har inte råkat ut för något sånt tråkigt.

Jag är oftast väldigt tyst (blyg) i kontakten med nya människor, men har betydligt lättare att öppna mig i skrift, så det passar mig perfekt att börja en kontakt via nätet, då känner man varandra när/ om man träffas och blygheten finns inte längre.

Jag hade många brevvänner när jag var ung och en av dem blev en av mina allra bästa vänner. Det är väl precis samma sak med mail-vänner.

Det har jag aldrig betvivlat, men jag tycker synd om dom som aldrig fått känna av va´vänskap på nätet innebär

det ploppade upp en gammal visa i huvet

I min lilla, lilla värld av blommor
Finns det plats för alla å´en var
där på gröna ängar barnen leka
å´bland blommar dansar jag
å´sommar vindar våra kinder smeka
å´solen den ska lysa varje dag
i min lilla, lilla värld av blommar
där skall alltid, alltid lyckan dröja kvar

Sentimental? jomen visst

Man skulle nästan kunna tro att du har smuttat i bag-in-boxen i dag igen
Är det bättre med utslagen förresten?

Jag tror också att man kan få fina vänner på nätet men jag tror att det är som pejori skrev. Det gäller att försärka orden med smajlisar eftersom det är lätt att missförstå när man inte ser den man pratar med, inte hör tonfall och ser inte kroppsspråket.
mvh
Irene

Nej för tusan, inget mer vin här, har inte kunnat ta på strumporna idag för att det bränner som eld. Men lika glad för det är jag Ska nog ta en tur med skotern, innan all snö är borta

Var på bröllop för inte så längesen...och de tu hade hittat varann på nätet...i nåt forum nånstans...
Så man kan få "mer än bara vänner" på nätet

Aha, jaa, jag väntar på Pejori ja

Det gör du rätt i......då kommer du få kul

Klart man kan få äkta vänner på nätet! Det vet jag flera som har fått!

Men ibland känns det som det skulle behövas ett "Storgräl- inte trädgårdsrelaterat" och inte bara ett "småprat- inte trädgårdsrelaterat" i "Allmänt forum". Jag menar till de personer som bara gnäller och inte vill just "småprata" om ni förstår vad jag menar... (apråpå en väldigt lång tråd som jag just "läst in mig" på)

Man kan absolut få äkta vänner på nätet! Äkta makar också, jag och min man träffades på nätet och lärde känna varann och det utvecklades till äkta kärlek innan vi ens träffats på riktigt.

På detta forum har jag också fått flera goda vänner.

Vadan denna undran Reserv... visst kan man väl få vänner på nätet
Är det någon som påstår annat
Jag har fått vänner och inte tror jag att vi är det "på låtsas"

Säger som du att det är skönt att man både kan få och ge tröst när man själv eller någon vän behöver det.

På nätet får man vänner förutsättningslöst, och det är det som är så bra.
Här lär man känna varandra innan man ses, och det sitter "som en smeck" från början.
Du Reserv har både fått vänner och varit en vän själv, det kan jag stryka under på!
Lycka till i din väntan, eller var det längtan.....

Hmm, hon sa hon skulle komma på måndag Men jag tror allt hon bara luras min lilla älskling

jag sa att jag är inte framme fören på måndag...inte vilken måndag
det är långt att gå till dej ju

Du får väl ta till tummen, eller dra upp kjolen lite och visa benen

AHA...orsaka en masskrock!!!!
går det fortare då?

Nä, nu får ni passa er så ingen tar illa upp.
Man kan inte vara så här glad offentligt

kan man ju....
det har vi ju varit i 15 sidor nu ju

Det gick ju bra rätt länge faktiskt, men sen sket det sig

nya insatser,...nya försök

Ingen ska komma in och förstöra min tråd om känslor och vänskap

nä..det går vi inte med på

Egentligen är det ju ganska självklart att man kan få känslor för nån på nätet, man utbyter ju tankar precis som om man träffas och pratar på riktigt bara att man inte ser varann. När jag blir vän med någon så är det ju inte utseendet jag går efter. Det finns många här som jag tycker väldigt bra om och några som jag tycker mindre bra om och jag är övertygad om att jag kommit fram till samma resultat om det hade varit IRL.

Jag är en spontan känslomänniska, jag har lätt för att älska, men tyvärr även för att hata. Jag har ett enormt tålamod, men är dessvärre långsint Jag är förstående, men kanske inte alltid så förlåtande Jag har mina fel och brister precis som alla andra här inne, ingen är perfekt, även om vi skulle önska att vi va´det Men om jag tycker om/gillar/älskar en annan människa, då är det av hela mitt hjärta, jag gör inga halvmessyrer.

Visst kan man få vänner på nätet.
Och även träffa sin partner via nätet.

Men...vänner på nätet kan vara flyktiga, det man trodde var vänskap visade sig sen inte vara det pga några få ord.

Men det är klart, så kan det vara i riktiga livet också, fast då kallar jag det bekantskaper.

Samma här...innerligt och hett ska det vara! En vän kan jag göra allt för. Hatar gör jag däremot inte och förlåta har jag nog väldigt lätt för.

Eller så kan man auktionera ut sig själv på nätet.

Aftonbladet.

jösses!!!!
undrar om dom går med på det på tradera

Du får prova.

Ursäkta mitt sena skratt, men jag är på jobbet så jag "hoppar in" och läser lite då och då!

det vågar jag inte...tänk om jag får svar?
undrar vad priset slutar på IOFS.
risken är att jag får betala istället

samma här...även om jag inte är av en förlåtande natur...
hatar när folk går bakom ryggen på mej, eller är falska....
då säger jag upp bekantskapen genast

Klart man kan ha vänner på nätet,jag har det och jag hoppas verkligen inte att det är på låssas. Det är ja det som är så bra med internet att skaffa sig vänner man han pratar med. Jag tror på vänskap via nätet.
Visserligen går det hett till här ibland,men irl är diskussioner livliga ibland med.

Det konstiga när det går "hett till", det är juh inte vännerna som bråkar Det är andra som går in i trådar och skapar ett för och emotläge, som inte fanns innan avbrotten, och fortfarande fast tongångarna är heta så är vännerna alltjämt vänner. Jag tror juh snarare att det i verkliga livet är lättare att bli ovänner med vänner än här inne, däremot så kanske det tar längre tid att bli vän med nån man kommit på kant med redan från början ute på nätet, man anstränger sig inte lika mycket för att få den personen som vän.

Nja, det tror jag är hugget som stucket.

Men däremot så tror jag att viss vänskap på nätet kan vara flyktig, den försvinner när man minst anar det och det tror jag man ska vara medveten om.
Det är skillnad gentemot vänner i verkliga livet, den vänskapen är inte lika flyktig.

nä...men i gengäld håller man inte "igen" på nätet, utan vräker ur sig snabbare än i verkliga livet, när ändå igen vet vem man är.
jag tror nog det går på ett ut faktiskt, och vänner är vänner, även p¨å nätet...
jag vårdar den vänskapen lika mycket som i verkliga livet

Jag personligen har inte degraderat nån till ytlig bekantskap, alla som jag sett som vänner är från min sida fortfarande mina vänner som jag månar om. Om nån degraderar mig till ytlig bekantskap, så va´det kanske inte riktig vänskap från början heller

Näe, nu håller vi på att bli alldeles för djupa, man börjar juh gråta snart

Nej...det är sant förstås.
Har inte reflekterat över att det kunde bara så.
Känns bättre med den förklaringen, för då vet jag hur det (antagligen) var med min, som jag trodde, vän, eftersom det antagligen var jag som blev degraderad.

.....................................
edit: läste fel, trodde det var Pejori som skrev inlägget där citatet finns. Även en justering, ville förtydliga mig. Får skylla på att det är mycket nu.

*gnolar på*

"min lycka är din...din lycka är min...och gråten är min, när du gråter...."

Minns du eller va´det en ren slump att det va´just den du börja gnola på?

Ja här blir man ju rörd när man läser

Vänner är vänner oavsett de finns i närheten eller på nätet

ren slump....

Det va´just den jag skulle sjunga för min sambo som skulle fyllt 50 den 23/11, men hon ......lämnade oss innan dess Jag kommer in lite senare, kram på dig tills dess

kom att börja med den tidigt när jag läste i tråden