Nu har jag tänkt slanta upp och beställa två stora trädplantor till min torpträdgård. Det behövs verkligen ett par träd som får bli riktigt stora, och för att snabba på processen något tänkte jag plantera ett par exemplar som är stora från början.

Jag är inne på hästkastanj och gråpäron.

Gråpäron har jag egentligen bara erfarenhet av från min morfars trädgård. Jag tycker om päronen och vill minnas att de blommar väldigt vackert.

Eftersom det blir en rätt stor investering för mig vill jag gärna göra rätt. Är det en god idé att plantera gråpäron, eller har någon ett bättre förslag? Kom gärna med alternativ till hästkastanjen också. Jag hade tänkt mig att ett av träden skulle vara fruktträd, men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig.

Huset ligger i Sörmland, zon 3.

Det beror ju på hur otålig du är att få frukt. Gråpäronträd är fina men de är kända för att det kan ta lång tid innan de blommar och sätter frukt, kan ta uppåt 10-15år. Så är du otålig kanske du ska satsa på en annan päronsort.

Kanske någon av dessa som också är starkväxande-medelstarkväxande och ger lite större träd men som sätter frukt tidigare.

Bonne Louise zon 3
Clapps favorit zon 3
Experimentalfältets Augustipäron zon 5
Hovsta zon 4
Williams zon 3

Tänk på att päron inte är självfertila utan brukar behöva korspollinering för att få frukt.


Hästkastanj är fina det finns både vanliga vita och sorter som har rosa blommor. Det finns även sorter som inte sätter frö så vill man inte ha drivorna med de taggiga frökapslarna så kan man välja en sån sort.

För en torparträdgård i Sörmland kan jag inte tänka mig bättre kombination än gråpäron och hästkastanj... Ja, om de inte ska bli gigantiska vårdträd som lönn och lind eller ek eller så.

Som Åsa skriver så får man vänta längst på gråpäronfrukten, men personligen tycker jag att de är de päronträd som får snabbast "trädstruktur" och ger lite känsla av vårdträd även som yngre träd (dvs innan de kommer upp i ungdomsåldern på 40 år eller så). Vill du ha päronfrukt tidigare kan du sätta ett fristående spaljéträd någonstans där det är lite lä (kan också vara mot vägg men behöver inte vara det). Som komplement alltså.

Hästkastanj i vanlig trädgård kan upplevas som skräpiga, men har man ett torp så kan det ju vara vackert med frukterna som trillar ned om hösten.

De rödblommiga hästkastanjerna hart lite mindre härdighet än flera av de vitblommande. Om jag satte en i zon 3 skulle jag gardera för åtminstone en zon uppåt. Här kan du se några av de sorter som finns planterade i Stockholm. Några av dem har röda höstfärger.

Tusen tack!

Jo, jag är ganska tålmodig. Det kan få ta ett tag innan de börjar blomma, så vitt jag begriper får man lön för mödan sedan. Skräpet från kastanjen är förstås ett gissel men jag tror att vi kan leva med det. (Fråga mig om trettio år, då kanske jag har ändrat mig.) Vi är i alla fall inga perfektionister.

Vad menas med "högstam 180 cm"? Jag håller på och kollar upp priser på träd, och då dyker den beskrivningen upp på gråpäron. Det kan väl inte menas att trädet är 180 cm högt?

Anna

Gråpäron är känsliga för bladmögel har jag hört, någon som vet..?
Annars skulle jag oxå välja gråpäron och hästkastanj, det är fina träd

Om jag inte minns fel så betyder det att stammen är 180cm och sedan tillkommer kronan = trädet är bra mycket högre än 180cm. Allt beror på vad du önskar, vill du kunna gå och klippa under trädet utan att få grenar i ansiktet så är det bra att ha ett högstammigt exemplar. Trädet växer bara i toppen så de nedersta grenarna kommer att hålla sig i den höjden i framtiden ifall man inte klipper bort dem.

Skorv kan det hända att gråpäron får ibland men så enormt mycket känsligare än de flesta andra sorter är det nog inte. Päronrost kan trädet också få ifall det finns i området men det kan ju de flesta päronsorter få ifall det finns i området.

Högstam är bra träd! Som Åsa skriver betyder det att man klippt bort grenarna från stammen, några för varje år så att kronan snabbare bildats högre upp. Måttangivelsen är det från marknivån till de nedersta grenarna.

180 cm, då kan man nästan gå under trädet. Klippa gräs, sitta, njuta av att de understa grenarna bildar ett tak över ens huvud, och inte pekar in i ens mage. Man får stamma upp ett 180träd också för att kunna gå under det så småningom, men det kan man göra lite pö om pö och det kan ofta göras utan stamsnitt (snitt som läggs intill stammen är de som förkortar trädet snabbast om grenen är grov i förhållande till stammen).

Många tror det inte, men mät de härliga, svallande blommande äppel- och päronträd som ni kan gå under, sitta under och njuta av... Hur högt sitter de lägst sittande grenarna? På många njutningsbara träd sitter de 3 meter upp. Och det är mycket bättre att ta dem när de är små än när de är grova!

Skillnaden på ett 6-årigt högstams päron och ett 6-årigt "päronträd" är att på det senare har de nedersta, lågt sittande grenarna många och har blivit så grova att man inte gärna vill kapa dem. Visserligen kanske de bara är 3-4 cm men om stammen inte är mycket vidare är det ett proportionellt stort stamsnitt.

Ska man köpa äldre träd ska det absolut vara högstamsträd, om man inte vill att trädet både ska bara buske och träd samtidigt.

Att det inte säljs fler högstamsträd i våra trädgårdsbutiker tror jag har med att göra att
- det inte är känt hut mycket ett grovt stamsnitt skadar ett träd
- det inte är känt att alla grenars horisontalläge för alltid blir densamma

Jag förstår ingenting. Vad är ett grovt stamsnitt? Är det något man själv ska göra på sina träd? vad händer annars? I höstas köpte jag ett fyraårigt päronträd, har aldrig hört benämningen högstam förut. /Cina

Nej det menade jag verkligen inte! ;-) Ett grovt snitt i ett träd är ett som får svårt att övervalla, dvs sluta sig. Ett stamsnitt är ett snitt som läggs invid stammen.

Vad som är ett stort eller grovt snitt beror på hur stort såret blir i förhållande till den gren den sitter i. Ett 4 cm diameter stort sår (snitt) i en gren som i sig själv bara är 6 cm diameter är stort. Med vuxna träd brukar man ha 10 cm diameter som tumregel för när ett snitt förkortar trädens ålder. Dvs beskär man för att trädet ska leva friskt och länge ska man inte göra så stora snitt.

Ett träd mår bättre av 100 små snitt än ett stort.

I allmänna planteringar ser man alltmera perlarekar, och de är ju verkligen vackra (speciellt nu på vintern, när inte många andra träd har löven kvar). Tar inte så stor plats som andra ekar, men växer väl förmodligen lika långsamt som vanlga ekar. De som planteras i allmänna miljöer brukar vara minst 7-8 m höga, och kostar säkert mycket.