Jag vet att detta inte är rätt forum att gråta i, men jag mår så jävla dåligt!

Jag vet att jag här har en del vänner som under cirka ett års tid har lärt känna mina sidor som trädgårdsälskare. Jag har gladeligen berättat om mina balla baljor, mina nattliga daggmaskodyséer, traktordäck, "hittade" kaprifoler och andra tokiga upptåg. Men kanske är det slut nu, jag vet inte om jag orkar längre. Jag har blivit utsatt för rena häxprocessen av styrelsen på årsmötet i min bostadsrättsförening. Nu orkar jag inte dra allt i detalj.

Jag bor alltså i ett radhusområde, de flesta som bor här har "alltid" bott i byn. Av 15 bostäder bebos 11 av pensionärer. Jag har alltid varit angelägen att sköta mina pliktuppdrag mot föreningen samt hålla häcken välklippt, ogräset borta, gångarna sopade dvs att utsidan ska vara oklanderlig.

Men ansett att trädgården på insidan av häcken varit "mitt" territorium och att jag här fick använda min fantasi och kraft till att skapa mitt eget lilla paradis. Trädgården har varit min källa till livskraft. En trädgård var det enda jag önskade när min son för snart två år sedan fullständigt oväntat dog och min värld krossades. Jag har nu under våren kunnat falla i gråt över att buskar och träd som jag "misshandlade" med att inte ens jordslå dem i rätt tid i höstas, trots allt har vecklat ut små blad och knoppar. (Ett särskillt tack till Cilla och hennes hjälp och råd om hur jag skulle gå till väga.)

Men nu har jag blivit utsatt för trakasserier. På årsmötet blev det rena häxprocessen. Jag ansågs som bråkig för att jag hade lämnat in motioner om vad jag anser som det orimliga att gamla människor (bl.a. två änkor med rollator) ska ansvara för det yttre underhållet av husen; målning av fönster, dörrar, förråd, burskpråk, takskägg. (Jag anser att det är kapitalförstöring att målningsarbetena inte utförs på ett professionellt sätt.) Att vi själva ska ansvara för halkbekämpning på områdets gångar samt att vi skulle få kopior på årsmötesprotokoll. "Det har aldrig varit så bråkigt i föreningen sen du flyttade hit" Till saken hör att "man brukar inte lämna in motioner till årsmötena" (?!) Jag har tidigare suttit i en brf-styrelse under sex år i ett annat boende, så jag vet hur arbetet i en brf-förening går till. Jag krävde inte alls att mina motioner skulle antas, men åtminstone att vi skulle kunna ha en diskussion om vilka åtaganden som man kan kräva av medlemmarna.

Men det stannade inte därvid. Under det att min motion om det yttre underhållet togs upp gick det fullständigt omstyr. När styrelsen hånfullt började kommentera hur det såg ut hos mig undrade jag var i dagordningen för mötet det stod att vi skulle diskutera mitt hem. Men det var som att sätta fyr i fnöske. Så här lät det:

"Det ser för jävligt ut hos dig, både inne och ute" (Har man varit och smygit runt i min trädgård och dessutom kikat in genom fönstrena?)

"Förrådet är ett redskapsskjul och inte ett kontor!" (Jag har låtit vinterisolera mitt förråd för att kunna hålla frosten borta. Samtidigt har jag låtit sätta upp ett brevlådeinkast på förrådet i stället för den gröna plastbrevlåda som tidigare hängde där. Detta för att lådan så snabbt blev överfull, locket blåste upp tidningar och post blev blöta eller blåste ur och brev låg spridda i buskarna.)

"Vi ska tvinga dig att sätta igen det fönster som du har satt på förrådet" (Jag har tagit upp ett fönster (50x80 cm) på förrådets vägg som vetter mot mitt hus. Det förändrar ingenting på förrådets utseende, det ser fortfarande ut som alla andra, man måste komma in i min trädgård och stå vid mitt sovrumsfönster för att se det då utrymmet mellan förrådet och huset är c:a 1,5 m. Jag påpekade att det är ditsatt efter den 1 april då den nya bostadsrättslagen började gälla och att jag kommer att driva det upp till tingsrätten om man tvingar mig att sätta igen det.) Svaret blev: "Det irriterar oss att du gör som du vill."

"Och vad är det för jävla historia du har satt upp där?" (Min böjda, målade armeringsmatta där jag låter kaprifoler klättra, min "kaprifoliehörna". Alla påhitt i trädgården som vetter åt min gulliga granne har jag först frågat henne om, för att få hennes samtycke.)

"När ska du gräva ner soptunneskåpen? Det ser ju ut som ett skrotupplag, Folk brukar fråga mig om jag bor på soptippen" (Alla skrattar när den styrelsemedlemmen yttrar detta. Jag säger att det aldrig var meningen att jag skulle gräva ner dom. Jag lämnade in en ritning till vice värden och berättade hur jag skulle gå till väga. Jag sa att jag inte var klar med min trädgård och den balja som var klar hade jag nu målat i samma bruna färg som husets trädetaljer har för att den ska smälta in. Styrelsens medlemmar tittar på varandra och skakar på huvudena.)

"Varför har du målat staketet vid parkeringsplatsen, tyckte du inte det var snyggt? Dög det kanske inte åt dig?" (detta sa Brf-ordföranden, hånskrattade och fick de andra i styrelsen med sig, skakade på huvudet och himlade med ögonen. Det är ett lågt staket som löper längs den gemensamma rabatt som är mitt åtagande att sköta. Då jag såg att en granne förra säsongen målade motsvarande staket trodde jag att det ingick i min plikt att underhålla staketet.)

"Vad är det för jävla spaljéer du har satt upp? (= armeringsmattor) Vindskydden kommer att ruttna! Hur fan kommer man åt att måla?" (Jag svarade att alla var uppsatta med krokar och att alla spaljéer går att haka av. Att alla inborrade krokar var satta med plugg som dessutom var förseglade med latex för att fukt inte skulle tränga in.)

"Ska du inte plantera nått vid spaljéerna?" (Jag sa då att jag hade planterat två olika sorters klematis, men då brast det för mig och jag började gråta och sen "stängde jag av mig" och hörde inte mer av förödmjukelserna, bara grät.)

Det jag däremot hörde var när styrelsens ordförande sa: "Vi tycker du ska flytta, du passar inte in här."

Nästa dag låg jag bara och grät. Följande dag for jag runt och tittade på hus till salu. Men nej, det kändes inte alls rätt. Jag trivs så bra i mitt hem och älskar min trädgård. Jag har lagt ner så mycket arbete och pengar på att renovera mitt hem. Trädgården betyder så mycket för mig alla mina växter blir som familjemedlemmar och jag har så många planer för den. Omgivningarna är så härliga, jag har naturen inpå knutarna. Jag kan gå långa promenader med min hund och katten kan utan fara gå ut och fånga sorkar på fälten. Och jag har lagom långt till min sons grav. Med lagom menas att jag inte är där hela tiden utan ett visst förnuft tvingar mig att planera dessa besök till några gånger i veckan.

Ja, detta blev långt. Men jag behövde prata av mig. Jag är bedrövad.

PS. Jag lämnade ett klippschema till vice värden för de sent i höstas nyplanterade ligusterplantor som jag ska sköta. Jag hade fått råd av Hannele hur jag skulle gå till väga. Det innebär att jag inte ska klippa nu första varma säsongen eftersom plantorna ska använda sin energi till att etablera ett ordentligt rotsystem. Men för att vice värden inte ska tro att jag struntar i plantorna - egentligen tvärt om - så fick han det schema som jag hade fått av Hannele. Dagen efter har någon "sabbat" min rabatt och fult klippt ner några av plantorna.

ÅHH herre min jäääv...Vilka missunsamma människor! Har de inget eget liv????
Utan måste klanka ner på andra!Stå på dig! Du har ju gjort alldeles rätt hela tiden. Du har tagit ansvar mm. Har du ingen granne som kan stödja dig?
Sorgsamt att höra om din son. Vet inte vad jag ska skriva...har själv skonats från detta fruktansvärda och fick mig en påminnelse om att inte ta allt så förgivet. Nu ska jag glädja mig åt mina barn även när vi grälar.

Stå på dig i din kamp!

Ewa jag har själv varit med i styrelsen i en Bostadsrättsförening.. Jag blir mållös o förbannad.

Du har mina fulla sympatier.

ja vet ej om förenignen är med i HSB, men för några år sedan så pratade man om att HSB skulle börja agerar för enskilda medlemmar som behövde hjälp mot föreningen. Om det är en HSB eller Riksbyggenförening så skall ju dessa ha en representant med is tyrelsen. Det vore nog väldigt intressant att få veta vad denna tycker om det skedda. Ja en del av det som dom har sagt är ju allvarliga saker.... Som detta med motioner. Din åsikt om underhållet av fasader håller jag fullständigt med om.

fy fn att de ska vara så svårt att få vara som man är om man har egna ideer

Jag känner för dej o hoppas att de ska ge sej ,hoppas att du ska orka vara stark o vara kvar i din trädgård o fortsätta finna glädjen i den
orka låta bli att bry dej om häcklarna ,dom e antagligen avundsjuka

STÅ PÅ DEJ
o fortsätt vara du

kramar från oldwolfie
the fool on the hill

Fy, man blir ju gråtfärdig av att läsa detta! Att folk kan vara så elaka! Jag kan bara instämma i vad de andra säger, att det är du som har rätt, och att du måste försöka finna kraft att stå emot.
Det verkar uppstå ett slags grupptryck just i radhusområden...? Min väninna som bor i ett sådant beskriver också att hon känner ett nästan osynligt tryck från de andra att passa in i ramen, man får inte sticka ut. Och det vill hon egentligen, hon har drömmar om något lite mer vildvuxet och annorlunda. Men det sätter grupptrycket stopp för. Varför ska det behöva vara så här?
Ewa, jag vill bara säga att jag håller på dig! Hoppas du kan känna lite tröst i att vi på Odla står bakom dig!
Kramar från Eva

Vaaaaa........?!? Man tror inte sina ögon när man läser detta! Ewa, stå på dig! Tyvärr har du haft otur på många sätt, beklagar verkligen förlusten av din son. Du kämpar sen två år för att gå vidare i det tunga sorgearbete som följt. och så då detta elände med dessa människor. Ja, frågan är om det ändå inte är lika bra att flytta trots allt? Jag känner inte dig på något sätt, kanske du har bekanta som kan hjälpa dig rent praktiskt med ev flytt? Dessa knepiga grannar kommer tyvärr att vara kvar och du fortsätter att må dåligt En ny trädgård kan du fixa igen på kort tid. Det viktigaste måste ändå vara att du trivs med livet och i det ingår även kvalitén på boendet i bostadsrätt.

Jag hoppas att det ordnar upp sig för dig på alla sätt!

Kram från Ann-Louise i Umeå

Hej Eva,

Min kattunge Minna, född september förra året, jagade en humla länge och väl häromdagen. Det var väl tusan vad du retar och lockar mig, lös det om henne. Jag vill jag vill jag vill fånga dig!!! Så PANG. ÄNTLIGEN, lyckades hon överlista humlan och fick den under tassarna. Men AJ AJ AJ vad det brändes. Lilla kattan fick dra sig tillbaka, släppa humlan, och slicka sina sår. Nästa gång hon ska jaga en humla tror jag hon gör det med nya metoder, och kanske istället slår till den i luften när den retas.

Vi går alla på minor, och ju mer vi vill och utmanar andra, desto större minor går vi på. Då är det bra att kunna dra sig tillbaka, slicka sina sår, låta humlorna surra och retas därute, vänta med humlejakt till dess styrkan har kommit åter och nya idéer har växt fram.

Evas sorgliga öde visar med skrämmande tydlighet nackdelen av att ingå i "union" med krafter som vill ha en starkt likriktad ordning.

Något att fundera på för alla EU- och EMU-förivrare...

[COLOR=purple]Usch...vilka obehagliga människor...
du ska inte alls bli utsatt för något dyligt...dom kan heller inte tvinga dig att
flytta...men däremot kan du anmäla för trakasserier om det
fortsätter
Stå på dig...jag vet att det blir jobbigt...men en del människor
klarar inte av att möta starka kvinnor...då ska vi tystas...
men icke

Bor i en lantlig förening med egen väg och på våra möten får man lämna in
hur många motioner man vill och dom ska respekteras!!!

Känner du att det blir för jobbigt, så skulle jag skaffa mig en advokat och
sätta dom på plats ordentligt!
Vad jag förstod så är du delägare i området som dom andra som har köpt ett hem där!

Bra att du skriver av dig...annars blir du knäckt...den glädjen ska du inte ge dom!

Hemskt otrevlig upplevelse du fick! Du har mina sympatier i frågan!
Kram på dig

Skillnaden på dig och på packet är att du är som du ska vara, heliga svenska avundsjukan.
Polisanmäl dem och inget annat för de håller på med förtal.
Vi har varit utsatta för förtal om ingenting, POLISANMÄL DEM.

Synd att det inte är tillåtet med misshandel....

Nej, inte så. Jag tycker så synd om dig, ditt lilla paradis ska få vara som det är. SVensson, Jansson och Karlsson kan gå in och göra vad de nu gör innanför porten, men de har inte rätt, inte ens i en bostadsrättsförening
att bestämma över dig och din privata del av världen.


KÄMPA FÖR DIN RÄTT MOT GUBBVÄLDET

Ewa! STÅ PÅ DEJ OM DU ORKAR!Låt inte gubbväldet bryta ner dej De tror att de med sina 5 härskar tekniker kan köra över dej och göra vad de vill.I alla fall verkar en del av det gardet vara medlemmar i din bost förening .Var var de andra ??-är de skrämda -för flata ,vågar inte?
Du har en underbar trädgård!
Armeringsjärn är snyggt ..
Tre vinbärsbuskar på en öde gräsmatta är en öken, antar att de som yttrade sig har typ såna trädgårdar...


Du är härmed utsedd som Hederslök i Schyssta lökar .
Vore det inte så himla långt till skåne -så skulle vi komma alla 8 i tröjor o kepsar o skrämma skiten ur surgubbarna åt dej.

Måste du ändå flytta, för din egen skull..Hör av dej jag skickar plantor så fyller du den nya på ett nafs
Och sorgen för din son -det borde väl ha varit nog..man saknar ord bara.
jag tänker på dej Ewa..

Bamsekramar från Kerstin

Eva, jag håller med de andra om att du råkat ut för ytterst otrevliga människor! Om du verkligen vill bo kvar - jag förstår att det känns nedrigt att vara tvungen att lämna det du tycker om - så försök att i fortsättningen vara lite taktisk.
Jag har varit lite föreningsaktiv, och en lärdom var att inte ge sig i svaromål ensam i sådana situationer. Försök att ha någon med dig, helst en person med status. Och så anteckna, anteckna. Då verkar du "farlig" och seriös. Det skrivna ordet skrämmer många. Att få sina påhopp nedskrivna är nog inget som de önskar. Gå inte i svaromål, utan ställ motfrågor. Ex.vis hur skulle du göra. Vad är det som är fel på det här. Vill du hjälpa till att ändra på det. När påhoppet vänder tillbaka är det inte lika roligt längre. Fortsätt att söka stöd, så du inte känner det som om det är du som är "dålig". Hoppas du orkar - stor kram från Eivor på Väddö

Eva nu skulle jag önska att jag hade en bra lösning och komma med.
Det måste vara en särdeles ogin bostadsrättsförening.
Det verkar ju inte klokt.

Synd att jag inte kan skicka dit min bostadsrättsförening, vad man kan säga om trevliga grannar, är det nog delade meningar om, men bostadsrättsföreningen är toppen. Dom har stöttat och hjälpt mig långt över vad som någon kan kräva. När jag bad om att få lägga plattor för att komma fram med rullstolen, var det inget krux. Bad inte ens att få flytta förråd ned från andra våningen och ned på marken, förslaget kom från dom,osv,osv. Du borde nog skicka dina skitstövlar i föreningen hit och låta dom komma och gå på kurs.

Det du skriver om din sons grav förstår jag bara allt för väl.
Skulle önska att jag hade mina barns gravar här och kunde gå till, men det går inte, dom är i Norge. Så slåss med näbbar och klor för att få vara nära graven.

Ibland kan det hjälpa och bli så arg att det bara ryker ur öronen på en. Då brukar dom komma av sig i rena förskräckelsen, och då ska man skjuta skarpt. Ja Eva, jag menar allvar.
När våra barn var små fanns det bara några hundra meter från oss en stor djup dypöl till damm, som vi konstant var rädda att barnen skulle dratta i. Andra barn var ju också utsatta för den risken, men ingenting gjordes, och jag gnatade och käftade och skällde, men ingenting hände.
En dag när vår son kom hem och hade slängt ena stöveln i dypölen, sprack det. Så nära hade dom alltså varit. Jag for ner till Parkförvaltningen och krävde att det skulle sättas ett stängsel om dammen, men ursäkterna var lika många som dagarna på året. Då satte jag mig på en stol och vägrade resa mig förrän jag fått papper på att det skulle sättas ett stängsel runt dammen. En timme gick, och vi glodde lika ilsket på varann. När det var en halvtimme kvar till att dom skulle gå för dagen, slängde jag ut att varenda tidning skulle få reda på hur Parkförvaltningen skötte sina åligganden. Då fick jag papperet. En vecka senare var stängslet uppkommet.
Så Eva, stå på dig. Låt dom inte köra över dig, och kräva att du skall flytta kan dom inte bara göra sisådär. Då får dom bevisa att du misskött dig. Kan dom det?

Inte skall du sluta på Odla. Det är ju att låta dom ta även den glädjen från dig. Är dom värda det?? Har dom inte ställt till alldeles tilräckligt?
Är övertygad om att jag inte tar för stora ord om jag säger att många kommer att sakna dina underfundiga, tokroliga och högst tänkvärda inlägg.
Att du har det arbetsamt just nu förstår vi, och inte orkar skriva, det är okej,men föreningen har fanimej inte rätt att ställa till det så att vi missar dig.

Knyt nävarna Eva.

Kram Ann.

Eva!
Man gapar, dags att sätta stopp mot denna fräcka bostadsrättsförening.
Ring en advokat, du behöver hjälp. Mycket låter väldigt allvarligt.
Dom har gått långt över gränserna, stäm föreningen.
Och flytta ut på landet, utan alla grannar.
Vad du än gör vi känner med dig, Kram !

Snälla Ewa LÅT INTE ÄRTHJÄRNORNA SÄNKA DEJ!
Man tappar både tal- och tankeförmåga när man hör vad du blivit och är utsatt för!
Ta du kontakt med HSB:s distriktstyrelse eller vad det finns att vända sej till inom HSB och be dom ta och titta på din lokala styrelse. Det vore ju bra om du har någon annan som var med på mötet som kan vidimera vad som hände för jag kan tänka mej att ingen av styrelsen står för vad de sagt.
"Man brukar inte lämna in motioner till årsmötena" Jag har väl aldrig hört något så urbota dumt! Ta och kolla i tidigare årsmötesprotokoll om det stämmer. Det verkade som "din" ordförande bara slängde ur sej vad som passade honom (för det var väl en han?). Och är det så att inga motioner lämnats in så kan det bero på att alla tycker att det är meningslöst att kämpa mot dumheten.
Nej Ewa du måste hålla modet uppe och känn stödet från Forumet!
Kram från Gunvor

Vet inte vad jag skall säga, mer än att jag tycker att du är en stark och duktig kvinna som förtjänar bättre än att råka ut för ett gäng otäckingar.
Sorgligt med din son, bo kvar i ditt hem och din trädgård då har du ju också möjlighet att besöka graven ofta.
Låt dem inte nå sitt mål. Kan tänka mej att "maffian" suttit i skitsnackmöten och slagit vad om att de skall få bort dig. Låt dem inte få rätt.
Knyt nävarna när du har gråtit färdigt - Det är viktigt att inte kväva känslorna.
Jag har läst dina inlägg och många gånger fått så goda skratt när du berättat om dina kuliga "upptåg" som det med däcket t.ex.
Det är nog just det att du vill ha en "egen" trädgård som retat "maffian" De hade säkert förväntat sig en standard sådan.
Tänker på dej och hoppas att du snart mår bättre.

Ewa jag kan inte annat än att bli mållös, håller med de andra "inläggarna" det är inte dig det är fel på, utan din styrelse.
Det finns en bok som heter " Den psykopatiske chefen " här finns det handfasta förklaringar till hur den här typen av situationer kan uppstå och varför.
Den är i vissa delar balsam för själen i andra stycken rena taggtråden.
Läs den och få lite ro i din själ.
I vår kultur lär vi oss att det aldrig är en´s fel när två träter, boken ger en utmärkt feedback på att det faktiskt kan vara bara ens fel, i det här fallet din styrelse.
Tänk efter, vem är det som är drivande i styrelsen ? vem är den personen?
kanske är det någon du inte rår på. Då finns bara en utväg: flytta.
Det är ditt liv och din lycka det handlar om, trädgård och hus är materiella förgängliga ting.
Du är lika gammal som jag, vi har inte så många år kvar att det är värt att slänga dem efter en sur styrelse.
Hjärtat var rädd om dig och tänk noga innan du bränner energi på något som är ouppnåeligt.

Jag kan komma och slå dom med en gymnastiksko!!!!

Mer plåtskåp och kaprifolstöd av armeringsnät åt Ewa!
Mer traktordäck och frihet!!
Mer klematis och andrum åt Ewa!!!

Jag kan bara hålla med alla som redan uttryckt sin sympati för dig och sin vrede och indignation över hur du blir bemött! Kämpa på så länge du kan och orkar, men knäck dej inte fullständigt - det är klantarslena och översittarna inte värda..... Skulle det bli så illa att du inte stannar kvar där så bistår även jag med plantor och frön så du kan få en prunkande oas utan att det ska behöva ta alltför lång tid!

Massor med tröstkramar från Ina!!!

Jag finner inga ord. Jag blir bara så ledsen och arg när jag läser hur de övriga i bostadsrättföreningen beter sej mot dej!
Stå på dej! Bo kvar! Där ditt hjärta finns är ditt hem! Men det de gör är hemfridsbrott! DE FÅR INTE BETE SEJ SÅ!!!
Jag förstår precis vad du menar med att finna glädje och livsgnista i trädgården, så åter igen; stå på dej Ewa!
Kram/ Ullagumman

Önskar att jag kunde komma ner och försöka vara ett stöd. Har alltid fått kämpa för min sak och min stil och mina åsikter mot strömmen. Men ska man nå källan MÅSTE man tydligen kämpa mot strömmen. Kan bara säga att jag känner 100% för din sak. Men vet av erfarenhet att det inte är lätt att slåss mot de som redan bestämt sig för vad de tycker. Smartast är nog vad som stod i ett av de tidigare breven. Mot-attack! Var listig. Värva dina värsta fiender med smicker o dyl. (Även om du måste kräkas i smyg).
(Nästan)alla medel är tillåtna i såpoperan Livet.
Eller gå den hårda, raka vägen och börja slåss för din sak. Svårt att säga så här vad som är bäst strategi...
Men nog har DE gått över gränsen för både vanlig hyfs och vad lagen säger. Stor Kram från Wargen. Du är välkommen att ringa mig närhelst du vill. Skickar mitt nummer i privatmedelande.

Vågar mig in i debatten trots att jag har en annorlunda inställning. Om det är så som Ewa beskriver kan jag bara hålla med och beklaga. Men eftersom jag bara fått den ena partens beskrivning gör jag inga katogoriska uttalanden. Inte utan motpartens beskrivning av förhållandet. Eller en beskrivande bild.

Ewa, du skall veta att vi alla känner sympati med dig. Hur du skall gör är mycket svårt för en som inte känner dig att avgöra. Kan du stanna kvar kämpa så gör det med hjälp av vänner advokat och polis. Känner du att det kan bli för tufft så leta annan bostad, som någon har sagt tidigare en trädgård går att skapa på alla platser. Förstår att närheten till graven är en tröst för dig, men kanske finns det möjlighet att flytta och ändå behålla närheten.
Vi försöker alla att komma med förslag, men det är inte det viktigaste, det är att vi alla känner med dig och vill på detta sätt hjälpa dig. Hoppas att du känner dig styrkt av detta och kan gå vidare med ditt svåra val.

Ingegerd

Jag kan inte gå och lägga mig,,
måste smida onda planer..
kanske bomba med blomjord
nej, för snällt
skämt åsido

NU ÄR JAG ARG

Den egna trädgården - en borggård - och häcken dess murar. Där innanför skall vi alla finna vår egna oas där experimentlustan får spira ikapp med det växande - det är en RÄTTIGHET!!!!!

Ewa, du har alla mina sympatier och jag förstår en del av vad du går igenom (har själv en pensionerad granne...).

Stå på dig i den mån du orkar och, som någon i inlägget nämnde tidigare, gå inte i försvar (lättare sagt än gjort) utan ställ motfrågor till ditt försvar (som inte kan besvaras med ja/nej). Bland alla dessa grannar - finns det någon som i tysthet inte vågar stå upp för dig, men är på din sida ändå?

Dristar mig till ett sista inlägg i saken. Beträffande vad man skall få göra på tomten fanns det en intressant artikel i gårdagens pappers-GP. Mölndals kommun anmodar en fastighetsägare att städa upp sitt hus och tomten. Inne i huset är det helt belamrat med kläder och annan bråte. Det finns inte plats att sätta ner fötterna ens i trapporna. Vid en brand skulla det vara svårt att ta sig ut. Dom flesta fönsterrutorna är trasiga.

På tomten finns bl.a. ett skjul av presenningar och korrugerade plastskivor innehållande en massa cyklar, maskindelar, bensindunkar, bil- och cykeldäck, verktyg, delar av sjukvårdsutrustning och kabeltrummor. Stängslet till den bredvidliggande sjukhusparken har raserats och bråten har spillt över dit. Allt tillåtet?

Nu är givetvis denna fastighetsägare i stort behov att nån sorts vård och inlägget skall dessutom inte ses som nån kritik av Ewa, eftersom vi inte vet hur det ser ut där. Det är ingen idé att skälla på mig nu för jag är tillbaka i cyberrymden först på söndag. Tidigast. Ha det bra på Valborg.

Jag blir som alla andra här alldeles chockad över hur du blir bemött av din styrelse Eva. Det är ju helt sanslöst hur dom bär sig åt! Jag blir både ledsen och heligt förb... över vilka fega krakar det finns där ute. Vilken feghet att ge sig på dej i grupp, vilka ynkliga stackare! Vad dom måtte vara rädda för förändringar! Kan bara instämma med de andra, stå på dej så långt du orkar men låt dom inte knäcka dej för det är dom inte värda! Många varma kramar från mej.

Eva! Jag har skickat ett meddelande till dig!
STOR KRAM!

Suck! Människor är inte alltid goda... man har sett och hört ett och annat, översittare finns det överallt. Man kan undra, vem som mår sämst? Hoppas du får kraft att orka. Jag vet med mej själv, hur man trivs med sitt hus och sin trädgård - fast kanske grannarna inte alltid är några drömgrannar. Kram

Såklart att du har många vänner här Eva! Du har gett oss många härliga skratt under den här tiden. Fortsätt du med dina tokiga upptåg, och skapa ditt trädgårdsparadis med glimten i ögat!

Och jag håller också med alla tidigare inlägg - stå på dej och bry dej inte om dom andra, dom är säkert bara avundsjuka!

Eva, du är bäst!!

Blir så arg så jag vet inte vad jag ska skriva. Men stå på dej i alla fall. Förstår inte hur man kan behandla sina medmänniskor på det viset, dom kan ju inte ha någon hjärna för dom skulle säkerligen inte vilja bli behandlade så där själva. Skickar med en massa styrkekramar till dej

Urk och usch! Dom är säkert bara avundsjuka! Stå på dig! Skulle dom komma en och en skulle dom säkert inte stå för sina ord. Försök att inte bry dig om dem. Vad du gör i din trädgård är inte deras business..

Läste ditt inlägg igår kväll men blev alldeles för upprörd för att kunna skriva nåt svar. Hur kan dom vara så elaka?! Kan det bero på avundsjuka, okunskap eller rädsla för sånt som är annorlunda? Trodde inte dagens pensionärer var så fördomsfulla. Med sin liverfarenhet borde de insett att vi alla är olika och att det är blandningen av olika människor som berikar vår tillvaro. Verkar som medelåldern i din förening är rätt hög. Kan man hoppas på naturlig avgång?

Om du bestämmer dig för att bo kvar borde det vettigaste alternativet vara att få över några av översittarna på din sida. Förklara hur du tänkt göra med din trädgård och visa dina fiffiga lösningar. Finns det ingen i styrelsen som du kan lirka med (även om det bär emot)?

Tror inte det är rätt metod att polisanmäla osv för då blir väl stämningen ändå mer infekterad.

Jag skulle tycka det vore alldeles underbart med en granne som vågar ta ut svängarna lite och inte är som alla andra. Fy vad trist om vi alla vore lika!

Stå på dig Ewa! Många tröstkramar från mig!

Eva det var för färligt vilken hemsk styrelse du har,dom har missat hela iden med en styrelses uppdrag nämligen den att styrelsen skall värka för medlemar,sedan kan man ju åxå fundera på hur dom arbetar om det nu är så att dom ej tycker om ditt sätt att ha hand om din trädgård mm så kan ordföranden tala om det för dej,ej ta upp det i första steget på ett möte, jag tycker att du ska spåtta i näven och värka för att styrelsen blir avsatt jag vet att det är ett jätte jobb,om du inte klarar det så tycker jag som det var någon som skrev gå till polisen det är kränkande särbehandling som styrelsen håller på med.

ps du kan kanske andvända dej av inläggen här på forumet och visa övriga medlemar i föreningen och få stöd av dom.

Hej Ewa!

Jag läste ditt inlägg i går precis innan jag skulle gå och lägga mig, och som det alltid gör vid den tiden så bara snurrade och bubblade det i mig. Vad jag tänkte spontant var mobbing, så många mot en! Fy fan att människor kan vara så elaka.


Du har tre alternativ.

1. Flytta. Även om du än inte har valt det alternativet så kan du göra avläggarej och sticklingar redan nu. Om ifall att Du behöver flytta så ska du ha med dig så många som möjligt av dina arter!!!
Min trädgård är också väldigt ny så jag har inte så mycket att dela med mig av än


2. Omvändelse. Om jag inte har förstått det hela aldeles fel så har du inte bott där mer än ett år. Dvs trädgården ser ut ungefär som min, massvis av små plantor som knappt syns. De där kalheten gör att det inte krävs mycket för att det ska se stökit ut. Bjud in folk visa hur du har tänkt och bilder av fullt utvyxna exemplar av arterna. Smitta med din entusiasm och bjussa på din kunskap. Var dock försiktig med att snacka skit (blajjor)


Man kan också trolla med ett blickfång, fast det gör du nog redan. Jag har tex mot alla mina vanor köppt 50 penseer i år och ska sätta dem kring den fula hasseln så att de förbipasserande tittar på blommorna istället för på kala grenar och naken jord...


3. Att begränsa grannarna. Advokatköret, polisanmälan osv. Man kan markera för människor att så gör du inte mot mig!!! Tyvärr så måste man bevisa allt och dina grannar hade snabbt lärt sig vad de kan göra som inte går att bevisa. Tyvärr så tror jag att om du väljer detta alternativ så frå du flytta i vilket fall som...



Jag tror också att det egentligen handlar om avundsjuka och ett behov av en syndabock. Du har blitt syndabock och försvinner du så hittar de en ny syndabock och där fanns säkert en syndabock innan du fick rollen.
Jag blev drabbad av något liknande för några år sedan i min idrottsförening. Och sen jag slutade så har de hittat en ny syndabock. Jag brukar säga att den klubben går under lika bra utan min hjälp. Jag hade kunnat anmäla dem eftersom de försökte utesluta mig utan laglig grund och jag hade fått igenom det. Jag vill inte slåss, det finns så mycket annat kul jag kan lägga min energi ocsh pengar på än advokater och bråk...

Jag har skrivit de alternativ jag kan se det finns säkert fler varianter och du finner säkert en bra väg!

Lycka till!
Ella

Eva!
Du har nu fått 33 svar. Ta dom och stick under näsan på surkartarna.
Och hälsa dom : Lite folkvett skulle inte skada.
Jag håller tummarna för dig.
Ge bara inte upp. Då är det ju dom som får som dom vill och det är dom inte värda.
Bamse kram från Ann.

Du har min fulla sympati! Varför försöker så många små människor dölja sina egna brister & sitt självförakt, genom att ge sig på ngn annan, för att få dem att må dåligt oxå..? Lyckas de verkligen med att må bättre själva då, om ngn annan har det värre? & varför lyckas sådan ogina, anala , ofullkommna personer så väl i sina förehavanden: att man blir otroligt ledsen, fast man faktiskt vet att det är DE som är de egentliga förlorarna... Med sitt ohumana betéende, sina uppenbara egna brister, som gör att de inte orkar ta itu med sina egna liv, utan tror att skulden för deras egna problem ligger hos ngn annan utomstående? Tror de verkligen på fullaste allvar att de skulle bli lyckligare av att ge sig på andra människors angelägenheter på det viset, vilken skillnad skulle det vara för dem vad du pysslar med i DITT förråd, så länge du sköter dig själv där inne? Det är för bövelen varken porrklubb eller styckmördarorgier som pågår därinne. Hoppas att du snart finner tillbaka till glädjen igen, även om det inte är särskilt lätt med sådant folk omkring sig. Usch, att visst folk bara har mage att beté sig på det viset!

Jag blir bara pissförbannad!! hade nån sagt nåt sånt till mig hade jag kreverat. Förtal och personligt angrepp är utmärkta grunder för polisanmälan. Skriv ner alla tillmälen du får ta emot och använd dem!! Så där får det inte gå till! Ta också kontakt med en ev styrelse om föreningen är anknuten till HSB eller liknande. Finns ingen sådan så tycker jag faktiskt att du ska konfrontera styrelseordföranden och alla som varit nedlåtande mot dig och säga som det är. Slutar de inte upp med sina trakasserier så kommer du att lägga in en polisanmälan.!

Basta!

Som framgick av mitt tidigare inlägg i den här tråden upplevde jag direkt vid läsandet av Evas startinlägg, starka symboliska paralleller med hur det blir för ett land som luras in i en union. Inte ens på vad vi definitivt anser som vårt eget territorium är vi längre fria att bestämma, vi tvingas allt mer underordna oss unionsledningen (som förhoppningsvis i någon utsträckning styrs av de andra i unionen).

Vi får praktiskt taget varken vara bättre eller sämre - kort sagt inte alls annorlunda - än de andra i unionen... för då blir vi "mobbade".

Oj Oj Oj. Vad i hela friden får folk till att uppträda på ett visst sätt. Jag blir hel mållös. Vad kan jag säga förutom att STÅ PÅ DIG. Klart att man måste få göra vad man vill i sin egen trädgård. Jag känner inte alls dig eftersom jag är ganska nu på forumet men jag har också en spalje av armeringsjärn. Omålad och rostig tycker det är jättesnyggt. Vad i jösse namn är måttstocken. En kal gräsmatta???? Vi lever ju tack o lov inte i någon diktatur, även om det låter som det råder det styret i er bostadsrättsförening. Man blir så in i H....vete förbannad. Så kom igen, kämpa, stå på dig. Tillåt inte andra människor att förstöra för dig.

Det här var det lätta att säga. Om att du förlorat din son finns inga ord, kan bara skänka dig en tanke.

Kristina

Man blir förvånad över hur elaka människor kan vara
Att man inte kan få vara som man är!!!

Jag har skrattat många gånger åt dina mkt roliga upptåg i trädgården, som du har skrivit in och förgyllt vardagen för mig med.

Vad du än bestämmer dig för att göra - Bo kvar eller flytta- så står jag fullt bakom ditt beslut. Och bestämmer du dig för att flytta så har även jag många plantor att skicka till dig

Kramar och sköt om dig

/Christine

Hej Ewa,

I den föreningen finns säkert ett antal "rövslickare"! Dessa brukar inte vara så kaxiga när de inte är i närheten av "röven" de "slickar"

Du vet säkert vilka de är, prata med dessa först och använd deras ord på nästa möte. Styrelsen har då fått ett litet helvete att reda ut.

Stå på dig!! icq

Usch så bedrövligt!!!

Har själv bott i en bostadsrätt och vet att det är inte det lättaste alla gånger. Jag kämpade bara för att få rätt att tvätta på söndagar men det gjorde jag förgäves under de 10 år vi bodde där...

Din trädgård är enbart din och dom ska ge fanken i vad du har där så länge det inte skadar eller förstör för någon annan.

Det är ledsamt och trist med denna sortens människor!

Kerstin

jag kom att tänka på att detta borde du skicka in till Vår Bostad och få råd från ett annat håll som inte är 'myndighetsbetyngt'. Jag ´har skrivit till dem och fått mycket bra svar när jag var villrådig om olika regler och liknande.

Det var det värsta jag hört!!! Jag blir alldeles tårögd!
Hoppas du orkar kämpa på och fortsätta vara dig själv! Kreativ!!!
Låt inte denna skock av idoter förstöra ditt liv!!

Kramar från mig!

Bespruta dom med Roundup så kanske dom försvinner?

Nej, ska inte skämta nu för det är inte roligt... lider med dig och
håller med i flertalet inlägg. Hoppas du orkar vara stark och stå
på dig! Låt dom inte vinna, men tänk på dig själv i första hand och
för att må bra. Känns det bättre att flytta, så se det inte som ett nederlag
utan att du tänker på dig själv och din mentala hälsa i första hand.
Som du, om någon, vet är livet för kort för sån här "skit"!

Valborgskramar! / ZaraP

Oj Oj Oj. Vad i hela friden får folk till att uppträda på ett visst sätt. Jag blir hel mållös. Vad kan jag säga förutom att STÅ PÅ DIG. Klart att man måste få göra vad man vill i sin egen trädgård. Jag känner inte alls dig eftersom jag är ganska nu på forumet men jag har också en spalje av armeringsjärn. Omålad och rostig tycker det är jättesnyggt. Vad i jösse namn är måttstocken. En kal gräsmatta???? Vi lever ju tack o lov inte i någon diktatur, även om det låter som det råder det styret i er bostadsrättsförening. Man blir så in i H....vete förbannad. Så kom igen, kämpa, stå på dig. Tillåt inte andra människor att förstöra för dig.

Det här var det lätta att säga. Om att du förlorat din son finns inga ord, kan bara skänka dig en tanke.

Kristina

Mina varmaste sympatier och en jättestor bamsekram! Stå på dig, och våga lita på att det finns snälla människor som bryr sig!

Är detta verkligen Sverige av idag. Dom borde skämmas ögonen ur sig. Får man inte vara lite annorlunda och orginell. Är det ett brott? Stå på dig. Vi håller på dig allihopa.

fy fan vilka svin, du borde gå vidare med det här. Det borde väll inte vara olagligt att spela in ett samtal som man själv deltar i så ta och gör det, då kan de inte neka. Du kan ju alltid fotografera skadegörelsen i trädgården också. Skit i att sköta allt annat än din trädgård, då borde de vakna till för vad du gör. Kanske tycker de att du är larvig som ligger och rensar varje vecka så att det inte ska finnas ett enda ogräs i rabatterna *om du nu gör det*.

Ewa, det finns ingen större smärta än att förlora ett barn, jag har största medkänsla med dig. Önskar dig frid och ro i hjärtat!

Vår familj har varit utsatt flera gånger för falska polis anmälanningar den sista för barnmisshandel och med allt vad det innebär av undersökningar. Vi polisanmälde tillbaks för falsk anklagelse och förtal. Det slutade och vederbörande flyttade efter ett antal år( för oss jobbiga år)efter att huset sålts på exekutiv aktion, även de sociala var inkopplat och besökte familjen vid flera tillfällen. Det man anklagar andra för är ofta nått man själv har eller skulle vilja ha, med andra ord är vi alla "speglar" för varandra. Tyvärr så kan ju inte styrelsen "flytta" men jag tror att du gör en markering med en polisanmälan och ta kontakt med advokat innan. Har du alla grannar emot dig är nog den bästa lösningen flytt för DIN skull. Se det inte som att du ger dig. Dom kommer säkert själva att känna det så, men bry dig inte! Den som inte kastar "skit" på något sätt är den som är starkast och den som vinner, i alla lägen!
Samarbete och gemenskap är viktigt. Mänsklightetens broder-systerskap måste och håller på att skapas! Den skapas inte snabbt, inte lätt och definitivt inte utan konflikter. Mångfald är viktigt, mångfald i gemenskapen med andra människor. Man är sin egen men ändå i samma båt och försöker tillsammans ro den i land. Bättre att vara i båten än i vattnet simmandes själv, eller kvarlämnad! Det är inte nått konstigt att världen är i krig när inte ens människor i en liten gemenskap kan hålla sams, men detta/världen är erfarenheternas "krigsplats". Vi människor lär/utvecklar oss hela tiden och bäst lär/utvecklar vi oss i kaos och smärta, tyvärr.
Många varma kramar till dig Ewa.