Allt detta är mirakel för mig:

att kunna sova och sen vakna
att kunna gå,hoppa,springa,läsa,tala,lyssna,uppleva dofter och smaker,äta,dricka,kunna gå på toa,att kunna se,andas.......
VARENDA dag är full av olika små mirakel som vi människor tar för givet!

Att uppskatta dessa mirakel gör livet värt att leva och man blir rofylld inombords

Det största mirakel jag varit med om var när jag födde min son..... en sån vacker och perfekt liten varelse...

Håller helt med!
När jag fick en propp och hamnade i rullstol, så upptäckte jag just detta
Saker som hade varit så självklara att jag aldrig ägnat dom en tanke, var nu näst intill omöjliga…
Absolut värst var att inte kunna gå på toaletten själv….så fruktansvärt vidrigt så det går bara inte att föreställa sig när man är frisk och kan!

Och den 14 juli –05 upplevde jag ett riktigt äkta mirakel! Jag kom upp på hästryggen efter alla års längtan och drömmar!
Gråter av lycka bara jag tänker på det!
Tack vore en odla medlem som lät mig prova på hennes häst! Det finns snälla mänskor här i världen!

Grattis bjäbban...vilken lycka det måste ha varit...och en härlig kämparglöd tror jag

Ja du kan inte ana hur det kändes när jag satt där på ryggen på världens snällast häst!
Därefter har det blivit fler ridturer! Och på lördag är det dags igen!

Grattis, vilken känsla, vilken seger för dig.

Ja, tänk att när allt fungerar normalt så fattar man inte hur bra man har det.
Människor som drabbats hårt i livet och kommer igen kan verkligen uppskatta det enkla i livet;de "små mirakeln"

Det måste har varit underbart för dig att komma upp på hästryggen

Mirakel för mig vore om jag vaknad een morgon och inte hade ont, kunde röra mig obehindrat, gå utan stavar eller käpp,böja ner mig och plocka upp något utan att det är jobbigt ja det vore ett mycket stort mirakel. Och jag tror fortfarande att envacker dag so inträffar det....Tänk bara att kunna sova en hel natt, det är drömmen det.

Elisabeth

Men usch och fy, det där låter inget kul Jag håller tummarna för mirakel åt dig.

Grattis Bjäbban!

Att ha haft en sådan otur och sedan komma igen måste vara underbart.
Jag fick också en blodpropp 2000 men klarade mig mycket bättre. Bara en månads sjuksrivning och indraget körkort åtta månader. Baggis jämför med dig.

Häst har också varit rehabilitering för mig. Började rida när jag trodde livet var slut och inte hade mer att erbjuda. Hästarna uppför sig som gentlemen och hjälper till så gott de kan med sådant som man har lite svårt för. De känner av vad man behöver hjälp med.

Min egen häst tex stannade om hon kände att jag mist balansen så jag fick lite tid att sätta mig rätt i sadeln igen. LIkaså står hon blickstille när jag klättrar upp ( jag klättrar verkligen för jag har inte fysik att svinga mig upp). När någon annan skall rida som har bättre fysik kan hon vara hur pin djävlig som helst.

Så grattis till den fina vänskap du kommar att få i hästarna.

Gläds med dig och dina framgångar

Just att inte kunna sköta sina "personliga"... det är min största fasa.
Visst tar vi alltför mycket för givet... så har också jag gjort... men desto mer förstår vi att uppskatta även det minsta lilla när vår egen förmåga begränsas.
Jag är så glad och tacksam för varje dag och allt nytt den för med sig.

Jag har hört storyn förut och även haft förmånen att träffa Bjäbban, "på riktigt" hon är verkligen en fighter.
Hade problem att hinna med henne på skogspromenaden, svårt att föreställa sig henne orörlig, men så mer eller mindre bor hon på gymmet eller i bassängen idag och har så gjort sen hon började klara det.
Nu har hon hittat ytterligare en motionsform, vad månde bliva av detta? Har aldrig stött på en människa med så mycket vilja och en sådan fighter som just Bjäbban, hon kan flytta berg!!!!!!

Oj!
Tänk om det hade varit sant! Då skulle jag flytta på många berg!!!

Netan har föresten gjort ett mirakel själv!
Hon har lyckas dansa bort 60 kg
Helt otroligt fantastiskt

Oj, kunde varit jag som skrivit det där! Förutom att jag inte behöver stavar och käpp, benen är det ingen fel på.

Här sker det små mirakel varje dag, kanske har jag orkat rensa en hel rabatt utan pauser eller klarat att bära hem dom två literna mjölk från affären till bilen och från bilen till köket utan att behöva stanna och luta mig mot något. Eller så har jag kunnat sitta och skriva mycket på datorn utan att få armen domnad, bara fingrarna för det har ännu inte skett att dom inte skulle ha domnat.

Vissa dagar (dom kommer mer och mer sällan) känns det som att jag inte orkar en sekund till, men så kommer jag att tänka på dem som faktiskt har det mycket värre men kämpar på ändå och gör framsteg, då känns det som att mina problem är fjuttiga i jämförelse och så får jag kraften att orka kämpa jag också.

Mirakel för mig är också när någon ser och förstår fast mitt handikapp inte syns. Det händer faktiskt då och då!

Precis som för Sulawesii är miraklet i mitt liv mina vackra, begåvade barn.
På något mirakulöst sätt har dom fått sina föräldras alla goda egenskaper och sluppit dom dåliga.
Birgit Ek

Birgit då kan du ju vara glad för mina 3 barn fick också några egenskaper med sig som dom kunde ha varit utan. Känner igen mig i så mycket ....

Elisabeth

Har läst, och ger en mjuk varm försiktig kram till er alla.


Mirakel för mig, upplever jag som det största miraklet av alla, att ha upptäckt livets och vardagens mirakel, och att kunna ta till mig av det, utan rädsla (för framtiden t.ex. eller för att mista något), sjukdom, värk, krig, naturkatastrofer, eller nåt annat som man inte vet lyckan av att slippa förrän man är i det.

Mirakel för mig, är de små sakerna i vardagen. Alla de som är så oerhört STORA, just för att de ÄR "små".

Mirakel är också, att jag VET att "Livet bär". Vet det, på ett vis så jag känner det med insikt, och kan ta till mig av det. Förstår, accepterar och bejakar - livet i sin helhet.
Det ÄR "mirakel"!!

Jag är glad, DET ÄR ett MIRAKEL för mej.
Birgit Ek

Visst är hela livet en underbar mirakel;även fastän det kan smärta av och till och till och med mycket smärta;både i kroppen och knoppen.

SUCK...ja det vore det för mej med
kommer inte längre ihåg hur det känns att vara fri från värk '

mina barn är mina mirakel, både med medgångar och motgångar

pejori jag minns inte heller hur det är att leva utan värk, eller hur det vore om man kunde sova en hel natt.

Jag har sagt många gånger att jag inte är avundsjuk på andra människor men jag kanske är lite avis på folk som kan äta vad dom vill utan att gå upp i vikt och dom som sover gått

Elisabeth

Nog är jag också avis på folk som är helt friska;men å andra sidan har jag lärt massor just genom att inte få vara helt frisk.