nu har jag stått på öronen igen
Får väl börja med förhistorien.
För 1½ månad sedan var jag på väg till ett studentutsläpp på en skola, snubblade på en trottoarkant och störtade med pannan före in i en mur samt slog i ena knät.
Efter en dag hade svullnaden i pannan sjunkit och jag hade två rejäla blåtiror och knät var svullet och blånaden fortsatte ner till tårna och det tog en månad till inga spår syntes. Såg för jä...ig ut, värre än annars alltså
och min man vågade knappt gå bredvid mig ute för ni vet själv vad man lätt tänker när man ser en blåslagen kvinna....Nu hade dock knät slutat vara ömt och allt kändes normalt.
I lördags ordnade vi en fest för att fira mina föräldrars guldbröllop och vad tror ni jag gjorde i stressen??? Snubblade på terasstrappan och tog emot med samma knä som förra gången. Dock klarade huvudet sig denna gången, men återigen går jag här med ett blåsvart och stelt ben som ser ut att vara dubbelt så tjockt som det andra.
Blått runt om även på baksidan av knät och vaden och blånaden är på väg ner mot ankeln. så blir det till att gå med ett "svart" ben hela semestern. tjusigt nu när man bara inte kan klä sig i långbyxor i värmen.
När det når ner till foten målar jag tånaglarna lila så det matchar
För att undvika alla era spekulationer vill jag berätta att jag var helt nykter vid båda tillfällen. Festerna hade ju inte ens kommit igång
men varför inte ta ett rött med glitter, jättesnyggt... det har jag 
