Usch, igår tog vi in en kråkunge som ramlat ur boet. Det har kännts jobbigt och fel, för den behöver så mycket mat och, ja, det har kännts fel på något vis. Så idag ringde jag en viltvårdsjour för att få några råd, på deras telefonsvarare sa de att man INTE ska ta hand om oskadade djurungar, deras föräldrar är säkert i närheten och matar när man inte ser. Kan det gälla fåglar? tänkte jag, och sökte på Internet. Jaha, kråkfågelungar, står det, klättrar gärna omkring i trädet innan de är flygfärdiga. Ramlar de ner är det bästa att försöka hjälpa dem upp igen med hjälp av någon gren eller liknande. Så ikväll ska vi gå tillbaka och hoppas att vi ser var boet är, och så får vi försöka hjälpa honom upp. Önska mig lycka till! Usch, jag har så dåligt samvete...

ja d e va dumt gjort men men de kan gå bra me
men ni får ju kolla att de fungerar

jag tog hand om e kråkunge som katten tog
o den fick ju matt ofta ofta mycke kattmat o rester av hushållet
han sov på en pinne i köket o älskade o vara me på allt o knyta upp snören o så
då han sen lärde sej flyga själv så sov han inne ett par nätter till eller nån vecka sen drog han iväg me de andra tonåriga kråkungarna o allt gick bra
han gillad e både katterna o hunden
men dom va inte odelat förtjusta i honom men eftersom de va mattes kråka så åt dom inte honom fast han gick fritt hemma

han gick fritt ute o inne som han ville


japp så nu vet du lite

Förra året ramlade det ner en kråkunge ur ett bo i närheten av mig. Föräldrarna vaktade den jättenoga och lyckades skydda den från katterna trots att katterna gjorde sitt bästa för att ta den. Efter några dagar på backen klarade ungen av att flyga tillbaka till boet. Det är nog bäst att låta naturen sköta sig själv i möjligaste mån.

Du kan inte lämna tillbaka en kråkunge du haft inne, den blir helt ignorerad av sina föräldrar och kommer att svälta ihjäl.
Köp i stället tillägg för spädbarn och försök mata med doseringsspruta. OBS ingen mjölk det tål den inte.
Lämna den annars till en viltvårdare.

Jag har hört att det är en myt att vilda djur ignorerar barn som doftar människa. Ja, nu har jag rekat:

http://www.nordensark.se/upphittadedjur.html

Föräldrarna kommer med stor sannolikhet att bli glada över att få tillbaka sin unge. Släpp ut den du, föräldrarna kanske till och med väntar, och håller ögon och öron öppna...
Djur är oftast "bra föräldrar".

Vi hittade förra året en liten sädesärlunge som var alldeles våt och meddagen. Fast vi tittade på den ett par timmar ville ingen kännas vid den. Efter att ha åkt handduk fick den torka på altanen och sattes sen ut på en stock på ängen. Föräldrarna var väldigt ivriga att mata sin unge efter det att de fått syn på den. Försök du med att sätta ut din lilla kråkunge, du får hålla koll och se att det går bra annars har du köpt en kråkbäbis

/Åsa

När vi var små hade vi en liten tam kråka som hette kråksson

Den hade tyvärr blivit av med sin mamma, den blev jättetam. Släppte ut den i frihet igen när den blev frisk.

Minns att morsan fick springa och torka fågelskit på golvet hela dagarna och var sådär måttligt road

OlgaK, hur gick det? Gick du tillbaks med kråkan?

Ha inte dåligt samvete, olgak! Du visste ju inte; men nu vet du . Hoppas att det går bra, hur du nu än gjort.

Har själv tagit hand om en skatbebis. En helt underbar upplevelse som jag inte gärna vill uppleva igen (jobbigt, jobbigt).

Nu är kråkan återbördad till naturen. Fick inte tag på viltvårdaren igår, men läste på och fick information på andra sätt. Satte ej tillbaks den till något bo (vilket vi för övrigt inte kunde hitta heller) utan lämnade den där vi funnit den. Tydligen "flygtränar" kråkor även från marken, vilket tycks kunna innebära att de lämnar boet fast de egentligen inte kan flyga och lär sig under överinseende av vuxna kråkor. Låter lite farligt, men som någon skrev här också, så kan andra kråkor vakta på dem, så att de hinner lära sig. Vi väntade på platsen och efter ett tag dök kråkor upp. De tog ingen närkontakt med "vår" kråka, men hade uppenbarligen koll på den. Kråkungen flaxar ju lite och kan flyga någon meter, så den tog sig upp i ett litet slyträd, där den satt skyddad. Den hade ju ätit en halv burk whiskas under dagen och mycket prästost, så den står sig ju ett tag. Kanske matas den av andra kråkor när man inte ser. Hoppas det. Det kändes rätt att göra så här i alla fall. Vi kan ju kolla till den också, och då ser man ju om den verkar eländig, men jag tror faktiskt att den kan klara det. Kanske behöver den bara ett par dar så kan den flyga och då är den ju säker.

Här är en kul artikel om kråkornas liv: http://www.djurskydd.org/a0208krakan.html

Kul läsning!

Hoppas att kråkungen klarar sig nu