I höstas införskaffade jag ett sibiriskt korkträd (Phellodendrum amurense)och planterade. Är det någon som vet om och hur jag ska beskära det...? Vågar inte gå lös på det hur som helst, är ganska ny i trädgården.

Ska det beskäras? I så fall när? Några särsklida riktlinjer för detta träd?
Jag planterade det i höstas, nu är det ca 2m, har tre huvudgrenar som utgår på samma ställe, ca 70 cm upp på stammen. Toppen är något längre än de övriga. Dessa grenar är alltså rätt långa, men kraftiga. En liten bit under dessa sitter en liten gren.

Någon som kan hjälpa mig?

Om du ska göra ett beskärningsingrepp måste du först och främst fråga dig varför och vad du vill uppnå med beskärningen. Phellodendron amurense är ett exempel på ett träd som har en mycket speciell kronbyggnad som absolut utvecklas bäst utan andra beskärningsingrepp än eventuell uppstamning.

Är man osäker på vilken tidpunkt som är lämplig för beskärning ska man alltid beskära under sommaren, och detta gäller också Phellodendron amurense som är lätt frostkänslig.

Du skriver att det är tre huvudgrenar och att du har en toppgren. Vilken vinkel har sidogrenarna i förhållande till toppskottet? KOnkurrerar dessa med varandra?

Det är svårt att ge generella råd utan ordentliga bilder på ditt träd. Det enda jag kan säga är att om du planterade det i höstas så ska du låta det vara tills du ser att det har etablerats, d.v.s. växt ca 5 cm per skottspets. Helst ska du inte göra något utanöver de allra nödvändigaste uppstamningsingreppen.

Detta är absolut sant som Birger skriver - de flesta träd i våra trädgårdar behöver inte beskäras. Träden är bättre beskärare än vi och väljer växtsätt bättre än vi kan göra för dem!

Om uppstamning resonerar jag så här: Om man vill att trädet snabbast möjligt ska satsa på att skapa krona högre upp tar man bort en eller ett par grenar underst i kronan (stamgrenar) under några år. Det här blir viktigt om man vill kunna gå under trädet eller det står nära en väg, och det är bättre att göra när grenen är liten än när den blivit grov.

Men står trädet fritt och man inte måste kunna gå under det sköter träd det här alldeles av sig själva. Om det finns anledning (ljus, rymd och annat som vi inte känner till) att ha gren på låg nivå behåller trädet grenarna. Oftast finns det inte det, och då "släpper" träden grenarna själva när trädet är berett att göra det och snabbt kan övervalla såret. Grenar nederst och innerst i kronor dör först om trädet är ostört och friskt.

Det är därför de flesta vuxna fria träd har stam med krona högre upp. De har "beskurit" sig själva. Dessutom oftast utan att skapa oläkbara sår i stammen!

Alla goda råd har du redan fått av Cilla och Big Gardener.
Jag är bara väldigt nyfiken, varifrån kommer tron att man alltid måste beskära och beskära,
jämt och ständigt? Fortast möjligt, när man har flyttat in i en ny trädgård! Eller planterat nåt.
De flesta nya trädgårdsägare tror, att såg är det första man måste skaffa?

Tack snälla för svar! Och som någon skrev nedan - man utgår liksom från att man ska beskära för det pratas så mycket om det...Det är väl en annan sak när det gäller fruktträd förstås.

Jag låter mitt träd vara ett tag och ser hur det utvecklas! Det är möjligt att de två sidogrenarna konkurrerar med topskottet, för de växer väldigt rakt upp. Men jag vågar mig nog inte på så mycket än...

Tack för kloka ord!

Ja, låt oss spåna på varifrån detta kommer!
Kan det vara att det tuktade verkar mer civiliserat än det vilda, av människan oskötta? Att vi har tuktade slottsträdgårdar som ideal någnstans i bakhuvudet? Eller skogsmänniskan i ryggmärgen som måste kämpa mot naturen för att kunna få plats, odla och leva? Att vi glömt eller aldrig vetat hur naturen sköter tillväxt och annat? Att det vi gör med rötterna (det viktigaste, gräva rätt och vattna) inte omedelbart syns, men att en beskärning gör det och att synligt arbete alltid är finare än osynligt?