Hunden och jag var ute i svampskogen,vi behövde inte går långt.Kameran följde med.Är det någon som kan alla svampar?jag kunde inte så många.

I svampskogen

Vilka trevliga bilder Renate! Du plockar ungefär samma "säkra" sorter som jag gör. Jag är inte alls så bra på svamp som jag skulle vilja vara... Var ute med en kompis i går och hittade massor av stora gula kantareller - jättekul! De ligger i frysen nu och jag tog tyvärr inga bilder.
Mvh
Fenja

Hej Renate!

Jag kan bidra lite grann med info om svamparna du fotat.

Jag börjar med röksvamparna, som är vårtig röksvamp, Lycoperdon perlatum. Den är helt okej som matsvamp så länge den är ung och köttet fortfarande är vitt och fast.
Men det vet du ju redan, förstår jag.

Efter den så kommer en (av flera) kremla som du har fotat.
Det här ser ätlig och god ut, och skulle kunna vara en mandelkremla.

Det finns över hundra olika kremlor i Sverige, och att skilja dem åt är ingen lätt sak.

Men om man vill ha matsvampar med sig hem, så behöver man inte kunna skilja dem åt. Då räcker det med att kunna urskilja att det är en kremla, och sedan provsmaka en liten bit.

Smakar den milt är den ätlig, är smaken skarp låter man bli den.

OBS Gäller endast kremlor!
Våra allra mest giftiga och dödliga svampar har mild smak!

Mandlelkremla, tegelkremla, vinkremla, kantkremla, sillkremla är några ganska enkla arter att lära sig urskilja. Mandelkremlan, kantkremlan och sillkremlan är ypperliga matsvampar!

Hur vet man att det är en kremla då?
De har sprött kött som inte går att dra upp i trådar. (gäller även riskor, som dock "blöder" när de bryts).
De har ofta färggranna hattar, och vit fot(ofta med röd ton), och vita skivor (som kan gulna med åldern).
De är gula, röda, gröna, bruna och allt däremellan.

De färggrannaste arterna brukar vara pepparskarpa och oätliga. När man provsmakar dem, bedövar man smaklökarna för en stund.

Bland de mer pastellfärgade brukar man finna matsvampen.


Nästa bild är en kremla igen. Om det nu är samma som växer precis bakom, svårt att avgöra.
Med den grälla färgen skulle jag inte ens provsmaka den.
Sort kan jag inte avgöra. Kan inte ens säga säkert att det är en kremla, det skulle kunna vara en röd flugsvamp som förlorat fläckarna, eller till och med en riska.


Det är mycket möjligt att jag ger fel svar på dina svampbilder. Det är svårt att se från en bild.

Det första jag gör när jag ska bedöma en svamp, är att avgöra vilken
grupp den tillhör. För det behöver jag se även undersida, fot och eventuell slida.
Sedan behöver jag känna om den är fast eller spröd, hur den luktar osv.

Det finns så oerhört många svampar, även om en del av dem är vanligare än andra.

Givetvis är första steget av bedömningen att se om undersidan har rör, skivor eller taggar, eller nåt annat.


Kremlor är en vanlig svampgrupp som jag törs garantera att alla finner när de går ut i svampskogen.

Spindelskivlingar är en annan vanlig grupp.
De har inte ring som flugsvampar eller fjällskivlingar (m.fl), men istället ett sorts trädigt hölje som unga, som sedan sitter kvar mellan fot och hatt som ett sorts "spindelnät", och så smånginom bara finns kvar som "trådar" runt eller på foten.

Spindelskivlingar är lätta att känna igen som grupp.
Som matsvamp är de inget att stå efter. Svåra att skilja från varandra, dåligt utprovade och många mycket giftiga sorter inom gruppen (även om flera är både ätliga och mycket goda, t.ex. mångkransad spindelskivling).


Den vita kan jag inte avgöra från bilden. Skulle behöva se hela svampen. Men du gör klokt i att låta bli den! De vita svamparna ska man akta sig för, och den som äter vit flugsvamp ligger riktigt riktigt illa till!


Nästa bruna svamp kan jag inte.

De två följande bilderna, där den ena svampen dessutom ligger väl synlig, skulle kunna vara en mörkringad flugsvamp, Amanita porphyria.

Sen följer fyra bilder på kremlor igen.

De två första verkar vara tegelkremlor, och därmed ätliga. (provsmaka!)

De två små röda är giftkremla. Inte så giftig som namnet låter antyda, men mycket skarp i smaken och oätlig.

Ja, och sedan har du ju full koll på resten! *ser gott ut*


/amaira

Det där med kremlor är något jag skulle behöva lära mig mer om, finns ju en himla massa god matsvamp man missar.

Min favoritsvamp är annars karl-johan och av tv4-kocken fick jag lära mig igår att man ska plocka dom i champagnekorksstorlek, då är dom inte angripna av mask eller sniglar, och eftersom dom är så fasta kan man lägga dom direkt i frysen, det har jag inte haft en aning om, utan gått och väntat på att dom ska bli störra så man får valuta för jobbet.

Annars har jag hittills i år även plockat smörsopp, taggsvamp, trumpetsvamp, trattkantareller, gula förstås och så favorit nr 2, fårtickan.

Stolt fjällskivling har jag faktiskt gott om i trädgården.

TAck amaira för ett så utförligt svar,jag tog bara trattkantarellerna och brunsoppar,de är goda.Jag har gått flera svampkurser för ett antal år sedan,men man glömmer lätt.Det där med Kremlor hade jag i bakhuvudet,men har aldrig vågat äter de.Tack för hjälpen.
I dag hittade jag några trattissar.

Problemet med kremlor är bara att insekterna tycker så bra om dem + att de kommer ganska tidigt när det finns gott om insekter. Vill man plocka "säkra" insektsfria svampar så är fjällig taggsvamp samp och många av riskorna (inte alla) oftast inte angripna av insekter. Speciellt riskorna är lätta att identifiera och det är bara svartriska och lakritsriska som man inte bör äta.

Hej Kurt (och andra som kan svara)!
Hur använder du den fjälliga taggsvampen? Jag plockade massor när jag fick veta att det var en matsvamp, men smaken var så väldigt dominant så jag kunde inte äta särskilt mycket av den.... Har läst att man kan torka dem och göra svampmjöl - någon som provat?
Riskor plockade jag massor med min pappa (han gick svampkurs när jag var liten), men som Renate säger - kunskapen ramlar av fort, och nu går man bara förbi dem och säger att "Jag MÅSTE komma ihåg att lära mig dem igen!"
Karl-Johan plockar jag GÄRNA, men de är nästan alltid angripna, av mask eller sån där gul svampsnylting eller vad det nu heter.... Hittar jag några fina brukar jag skiva dem tunt med potatisskalare och torka. Håller hur länge som helst!
Just nu är jag extra glad över svampskörden, f%För jag har hittat rekordmycket svart trumpetsvamp, och det är en favorit! Den är verkligen ALDRIG angripen av något.

Å vad avundsjuk jag blir, vad mycket ni kan om svampar. Själv tycker jag mycket om att äta svamp men har aldrig vågat plocka någon, och det är väl klokt eftersom jag bara känner igen flugsvamp. Måste kanske gå en kurs.

Den fjälliga taggsvampen har en dominerande smak! Man kan prova att använda den i pytt i panna och man kan också förvälla dem och sedan lägga in dem som man lägger in sill (ättika, lök + sillkryddor).

När det gäller soppar så kan man sikta på soppar som inte angrips lika mycket av insekter tex sandsoppen, den används numera allmänt som ersättning för stenmurklor och den är mycket vanlig . Men sandsoppen bör torkas innan man tillreder den (även alla andra soppar blir bättre om de torkas), då blir både smak och konsistens mycket bättre, efter att man torkat den kan man antingen göra svampmjöl eller lägga i blöt och tillaga som vanligt (steka, stuva osv).

Klas Jederfeldt har en 5 min svampkurs som man lär sig 100 säkra arter på! Som påpekats tidigare så är det viktigt att man lär sig de stora svamgrupperna, har svampen "kort" kött (bryts av lätt) så är det en riska eller kremla.

Vid den här tiden på året brukar det finnas svamputställningar, dit kan man oftast ta med sig egna svampar och få dem bestämda. naturligtvis är det bäst att lära sig nya svampar på plats ute i skogen.

Ett enkelt sätt att torka svamp är attskära dem i tunna skivor och bara breda ut dem på en tidning. Och sedan använda en fläkt (kupévärmare) de första timmarna.

Mitt första riktiga kap gjorde jag i början av min 'svampplockarkarriär' - trodde jag! Jag hittade en vit svamp på en ko-äng och det fanns massor, massor. Jag hade en pappkasse med mej och den blev snart full. Hemkommen blev jag tveksam och ingen svampbok hade jag heller så för säkerhets skull slängde jag ut allt. Naturligtvis var det ängschampignon!! Men det fick jag reda på för sent.

Nästa stora tavla gjorde jag när jag trodde att nu känner jag igen lite fler svampar och plockade en stor korg full med skäggriska! Blääää! Den var besk med besked!

Nu har jag och min sambo lärt oss fler sorter, några säkra varje år men vi håller oss mest till favoriterna kantarell, trattd:o, svart- och rödgul trumpet, rynkad tofsskivling, sten- och brunsoppar, blod- och läcker riska, mandelkremla och stolt fjällskivling. Blodriskan är ypperligt god i stället för kött i en pytt-i-panna - Mums!

/Gunvor N

Var kommer du ifrån Kurt? Har du finskt påbrå?
I Finland tar man hand om riskor som vi inte gör i Sverige.
Skäggriska till exempel används mycket i Finland, och nästan inte alls i Sverige. I Finland (och en del östländer, som är mycket bättre på svamp än vad vi är) saltar man ofta in stora mängder - och det blir gott vad jag förstått. Man tar också svamp som behöver kokas av, förvällas, för att bli goda.

Skäggriskan är ju en sån, som behöver förvällas först.

Att du äter fjällig taggsvamp får mig också att höja på ögonbrynen (utan att mena det fördömande på något vis). Det är inte vad jag rekommenderar som "ätlig svamp".

Däremot har jag gjort "inlagd sill" på den - det känns ju synd att behöva gå förbi en så stor och fin svamp som växer i stora mängder.
Det var för all del ätligt, men inte var det läckert. Det här lite "feta" som gör inlagd sill så gott, saknades helt i svampen.

Annars så är taggsvamp säkra kort! Den bleka och den rödgula. De har inga förväxlingssvampar.

Så när ni letar kantareller, och finner dem, men så har de taggar på undersidan istället - då är det bara att stoppa dem i stekpannan!


Blodriska är en annan säker svamp som inte går att förväxla.

Det finns några olika sorters blodriska, men det spelar ingen som helst roll! De är alla ätliga och mycket goda! Och alla har de det unika kännetecknet att de "blöder rött".

Nu fann jag inga bra foto-blodriskor i min närmaste skog. Den vanligaste är granblodriskan, foto kommer när jag orkar masa mig iväg åt "rätt" håll.

Den jag fotat är en mörk blodriska, som är lite ovanligare.
Sen finns det tallblodriska, som växer intill tall och är den läckraste av dem alla.



De två til vänster är blodriska, till höger en skäggriska.
De är ganska lika.


Men är man vänder på dem, så ser man lätt skillnaden.


Och när man bryter en bit, så är alla tvivel borta.


/amaira.

Många gånger tror jag att det är vi i Sverige som har konstig smak! kantareller äts visserligen i många länder men den anses sällan som den godaste svampen, italienarna föredrar ju tex karljohan. Trattkantareller känner man knappast till i andra länder, men det beror ju delvis på att den har blivit vanligare med försurningen och att det finns mera av den här.

Men jag förstår bara inte varför många undviker alla svampar som verkligen smakar något! Visst är fjällig taggsvamp något udda, men skogsriskorna plockas ju knappast heller i Sverige, trots att de verkligen är underbara kryddsvampar. Samma sak med sandsoppen, man plockar istället strävsoppar och annat tämligen smaklöst. Och man plockar fortfarande stenmurklor i Sverige (dock inte till försäljning), i vilket annat land äter folk stenmurklor? Stenmurkla heter på engelska "false morel".

En relativt ny, och tämligen annorlunda svampbok är Ole Högbergs bok "Flugsvampen och människan", där hittar man bland annat utbredningskartor över vilka delar av världen man traditionellt äter svamp!

Länkar till 2 st recensioner av den boken:
http://www.gd.se/Article.jsp?article=33951
http://w1.sydsvenskan.se/Article.jsp?artic...=15&textlist=16

En annan annorlunda svampbok är Sten Sture Skaldemans bok "Gott om svamp":

http://www.bildaforlag.se/bilda/shopproduc...1256DAB0046904C

Tack för tipsen Kurt! Kommer definitivt att skaffa åtminstone nån av böckerna - ska titta närmare senre, har lite ont om tid just nu.

Låter spännande!!!

Rynkad Tofsskivling heter numera RIMSKIVLING

Det var ett vettigt namnbyte! - som jag inte kände till, är inte så "aktiv" i mina svampkunskaper. Så, tack för det Bengan.


Boken Flugsvampen och människan, av Ole Högberg, verkar intressant. (Så har jag då nåt att läsa i vinter...)

Nu måste jag höra med dig Kurt, hur du gör med dina riskor.
Du menar väl inte att du äter dem utan att koka av dem först?
Visserligen får du "smak" då, men är nog ganska ensam om att uppskatta den smaken i så fall. (Nu talar jag inte för andra länders svampkulturer, utan enbart min egen och min omgivnings)

Visserligen är bode skäggriska och skogsriska ganska goda efter förvällning och tillagning - men "urkokt svamp" lockar mig inte särskilt mycket. Inte när det finns så många finare svampar med så mycket bättre smak!

Hur lagar du till riskorna?

Ja, hur lagar du till fjällig taggsvamp så den blir god?
"Besk" är inte vad jag kallar för "smakrik".
*uppriktigt nyfiken*

Jag har ett par små unga ex av den fjälliga taggsvampen, som jag tänkte prova nu på förmiddagen, så ge mig tips!


Kantareller är jag inte så mycket för. Brukar plocka dem till hjärtevännen som älskar dem. Trattkantarellerna och trumpetsvamparna är fina!
Men favoriterna som jag inte kan gå förbi, är den den läckra tallblodriskan (som dessutom sällan är larvangripen, till skillnad från den mer vanliga granblodriskan) och sillkremlan.

Mandelkremlan och kantkremlan är också suveräna - även om de inte har en så utpräglad stark egen smak.
Mandelkremlan är god att mumsa lite av rå...
Liksom den stolta fjällskivlingen *mums*


I övrigt är jag mest botaniskt intresserad av svamp. Blir salig när jag finner nån av de giftigaste svamparna... och min familj har stränga order att passa sig för de svampar som jag bär hem!


/amaira

Inte för att jag vet om nån är intresserad, men här kommer några fler bilder.

Först ett par bilder på granblodriska.





Den får ofta ärg-gröna fläckar när den blir äldre, maskangripen eller skadad på nåt vis.




Och så här ser fjällig taggsvamp ut:


Det är en stor, kompakt och iögonfallande svamp som oftast växer i stora grupper, rader eller cirklar.


På undersidan har de taggar. (Inte så att de är taggiga, som rosor eller så )

Den är inte giftig, men har en mycket egen utpräglad smak, och de äldre blir mycket beska.
Om man vill plocka av den till föda av något slag, så ska man ta unga fräscha exemplar.


Fjällig taggsvamp kan man färga ullgarn med! Den ger blå till blågrå färger.

/amaira

Igår hade vi besök av en kompis till min 4 åriga dotter och hennes mamma.
Jag gjorde en köttfärsgryta med champinjoner och vi började prata om svamp,HON HADE ALDRIG ÄTIT GUL KANTARELL???!!!

själv har jag inte kommit ut mer än en gång i naturen och det var typ en halvtimme då inkluderades det 3 fika pauser i den halvtimmen eftersom min dotter var med och det ju är SÅ mysigt att fika i skogen

Tack och lov har jag så snäll granne som böt 6 liter gula mot plommon från vårat träd....... snacka om bra byte.

Hoppas att jag kommer ut för jag vill så gärna plocka trattisar oxå.
Men idag är vi lite små förkylda ( som vanligt ) och sen regnar det.

Men hur är det nu ...... jo just ja efter regn kommer SOL

Så här såg gårdagens svampskörd ut,läckert.

Apropå svamp, ett annat tips är att nu när champinjonerna är billiga i våra livsmedelsaffärer passa på att förvälla och frysa in även den för kommande bruk.
Här kostar den bara 15 kr/kg nu mot upp emot 50 kr under lågsäsongen. Det är mååånga svampar på 1 kg.

Samma här.
Favoriten är Karl-Johan och andra soppor.

De skarpa riskorna behöver avkokas (som torkat svamppulver kan man möjligtvis använda pepparriska), man avkokar dem färska eller torkar och blöter upp och avkokar. Avkokt blir inte mera "urkokt" än annan svamp som man värmer, det går bra att steka dem eller att salta in dem för att göra finsk "risksallad". När man avkokar svamparna bör de skäras i större bitar .
DN har ett recept på risksallad på färska skarpa riskor. Vill man istället salta in riskorna för förvara dem insaltade så har
Klas Jaederfeldt en bra beskrivning på insaltning av riskor. Andra bra boktips på tillaganing och förvaring av svamp är:

Sahlin, Sigri
Svamp : ta tillvara och laga till

Kaurinkoski, Kaarina
Soppar och annan matsvamp : mina bästa recept

Fjällig taggsvamp steker jag hårt eller lägger in i ättika, tycker smaken påminner en hel del om trattkantarell, om än något mera dominerande.