Jag avskyr särskrivning. Har man inte gått i skolan är det svårt att hålla med.

Varför har det blivit allt populärare att särskriva? Förr skyllde man på engelskan men ingen kan ändå stava på engelska så det håller inte.
Jag är övertygad om att det handlar om lathet. Man bryr sig inte om hur man skriver utan lutar sig mot ett märkligt införstått begrepp, "man förstår ändå".

Med detta begrepp i bagaget är det enkelt att fortsätta resan, stavning och grammatik blir här underordnade.
Det svenska språkets regler är sedan länge bortglömda och vi befinner oss i ett ingenmansland där enbart skribenten sätter dagordningen.
Stekt kyckling lever (man förstår ändå) Eller hur?
Rök fritt (här står alla särskrivare och röker)
Rödbetor för kokta (ingen särskrivare förstår felet)

Många (ja faktiskt) av er som läser detta ser inga fel alls. Det är ni som särskriver. Det är ni som förpestar vårt svenska språk med en pinsam ursäkt att "man förstår ändå". Det vill säga lathet! Facebook och andra sociala medier har hjälpt er att förbättra er särskrivning till absolut fulländning.
Man förstår ändå.
a. Skickade fel rapport
b. Skickade felrapport

Precis samma sak, eller hur? Nej, i kritiska lägen kan man inte skylla på att "man förstår ändå". Om du har en samhällskritisk tjänst och samtidigt värnar om särskrivning är det inte bra. Vilken av de två exemplen "förstod" du? a eller b?
Eller anser du att både a och b säger samma sak? Vad säger a & b då?

Särskrivarnas ursäkter är oändliga. De påminner om kvantdatorer där det kan vara både 0 och 1 samtidigt. Eller a och b samtidigt. Eller sam tidigt.

Slutligen vill jag tipsa om hur enkelt det är att få slut på denna lathet.
Ord som sägs ihop skrivs ihop. Punkt.

Ta exemplet Stekt kyckling lever. Säger du kyckling (paus) lever? I så fall lever kycklingen. Mellanslaget har en funktion, att introducera en paus mellan två ord. Vårt uttal följer denna regel och uttalar det som två ord, kyckling (som) lever. Däremot är det ingen paus i kycklinglever trots att särskrivarna fortfarande envisas med att stava kyckling lever.

Det här är naturligtvis fullständigt obegripligt för särskrivarna som inte förstår ett dugg av ovanstående.
För er andra, prova att uttala ordet: snöskyffel ... ingen paus mellan snö och skyffel medan särskrivarna trots det envisas med snö skyffel. Märkligt.

Polis anmäls
Polisanmäls

Samma sak eller hur?

Håller med dig om att det är irriterande med särskrivningar, likaså med att inte kunna skilja på de och dem eller var och vart. Har ingen aning om vad det beror på.

Däremot håller jag inte med dig om att "ingen kan ändå stava på engelska" det är ett alltför kategoriskt påstående som definitivt är fel.

Svårigheten, eller snarare pinsamheten om man vill agera språkpolis så gäller det att man själv inte slinter som när du skriver lathet med versal när det står mitt i en mening. Lathet skrivs med gemen om det inte inleder en mening.


Tillägg; att vårt språk numera är utsatt för grov misshandel, kan det månne bero på att läsningen av böcker har minskat? Det finns så mycket annat som verkar mera intressant..

Tack för lektionen, johnny . Hur många komman utelämnade du i ditt inlägg? Akta glashuset!

Det kan vara väldigt känsligt att påpeka språkliga fel. Jag gjorde det en gång i ett inlägg på ett forum och fick till svar att det inte är så noga med svenskan på sociala medier och att jag inte borde göra fler påpekande i fortsättningen.
Vid två tillfällen har jag påpekat språkliga fel till journalister på lokaltidningen och båda två tog det på rätt sätt och tackade för att jag varit uppmärksam. Den ena gången handlade det om en damm, som svämmat över sin brädd (det stod bredd) och den andra gången rörde det sig om i stort sett (det stod i stort sätt) Förklaringen, som angavs, var att tidningen numera saknade korrekturläsare.
De två exemplen ovan är inte särskrivningar, men är exempel på två vanliga fel i dagens svenska texter.

Ja, du Bengalow, du klankar ned på de flesta i dessa trådar. Är du en arg typ? Eller är du bara arg, typ?

Varken det ena eller andra. Jag har aldrig skickat ett inlägg av den typen du gjort, och klagat på andra, utan att se till, att jag inte gör fel själv. Jag retar mig på grammatikblundrar på samma sätt som du gör, men det skulle inte falla mig in att klandra andra på det viset. Därtill är jag för gammal och erfaren.

Rubriken var ... att ta till sig om man vågar. Du vågade men ingenstans nämner jag någon vid namn. Ändå tar du åt dig.

Tråkigt att du anser dig felfri. Inget komma före 'och' som du använder det. Inte heller här:
utan att se till, att jag inte gör fel själv

Ingen paus efter 'till'

Gunilla T skrev: Däremot håller jag inte med dig om att "ingen kan ändå stava på engelska" det är ett alltför kategoriskt påstående
Ok, ingen var lite överdrivet.
Gunilla T skrev: när du skriver lathet med versal
Ja, det var en markering, att särskrivare är LATA. Bryr sig inte. Men visst kunde jag ha skrivit lathet istället för Lathet. Jag kanske bara var lat?

Hmm, jag har ett problem att bokstäverna ibland bråkar med mej,men jag försöker ändå skriva på forum, för att vad är alternativet? är det bara dom som är mest hemmastadd med det skrivna språket som skall göra sig hörda? jag är ganska säker på att dom som brukar läsa vad jag skriver, ser mina fel och för det mesta förstår vad jag menar,om inte så går det att fråga vad jag menar.

Jo, vill man förstå är det inga problem. Jag jobbade ihop med en ordblind person tidigare så jag är van. Dubbla bokstäver blev enkla och tvärtom, tje-ljuden skall vi inta tala om, men det gick att förstå vad han skrev. Ibland vände han sig till mig när det var något viktigt så att jag fick rätta. Själv har jag lite problem med att vokalerna byts ut, a blir e och tvärtom är vanligast. Dvs när jag skriver, när jag sen kollar i efterhand ser jag felen och kan rätta.

Skriver du fel med mening för att visa att det inte är så noga, för du kan väl inte ha missat i svenskundervisningen att man börjar varje ny mening med stor bokstav ?

Det finns ett intressant fenomen och det är vad som händer i hjärnan dag till dag vad gäller ord, meningar och texter. När det gäller ord kan man ha kört fast i ett korsord och så ligger det till nästa dag och vips är låsningen borta och man kommer på orden direkt. Med texter förhåller det sig på liknande sätt, då en skriven text bearbetas i hjärnan under natten och man kan förbättra textinnehållet väsentligt kommande dag.

Man blir aldrig fullärd i det svenska språket, alltid finns det något man kan utveckla. Sen går det inte att komma ifrån att vissa ord har man svårt för. Jag har problem med streck och sträck och är tvungen att slå i SAOL för att bli säker. Det heter klädstreck men fågelsträck. Jag tror att det beror på att tvättlinan ser ut som ett streck och att fåglarna sträcker ut i ett fågelsträck. Sen har vi i ett sträck som betyder utan avbrott i en följd och då troligen att det syftar på en sträcka Det finns
mao (med andra ord) mycket att fördjupa sig i (obs här en språkfälla skall jag skriva ett eller två i ?) i det svenska språket.

Nej det gör jag inte,för mej tar det tid att skriva ett par rader,och då ligger fokus på att få till stavningen och jag vet att det blir andra fel då, ang svenskundervisningen,så vet jag inte om lärarna såg mitt problem,vi som har svårt med att bokstäverna bråkar,brukar bli duktiga på att komma runt det problemet med att byta ut vissa ord som är svåra att stava till, om jag tar ordet eskalera som ett exempel,det är ett svårt ord för mej att stava till,då skriver jag öka men då blir det problem att nå fram med min text, för ordet öka framhäver inte på samma sätt som ordet eskalera. dom här raderna tog mej nästan tio minuter att skriva, ni andra skriver nog samma sak på en till två minuter, utan dom felen som jag har i min text.

Hur många fina idéer har du kommit på när du gör något på rutin? Duschar, kör bil en välkänd väg, rutinjobb ... Hjärnan har inget att göra och blir uttråkad. Därför hittar den på egna saker att göra som du sedan uppfattar som snilleblixtar eller liknande. Prova själv!

Jag sitter ibland och tänker till över språket vi talar och skriver. Om man skriver en tro, vad heter det i plural?

Beträffande "frågetecken" så skall detta bara skrivas med ett tecken, men för att betona djupet i frågan, så brukar man lägga till ett eller två tecken. Det är liknande med punkter - det skrivs med en enkel punkt, men vill man betona eftertänksamhet, så skriver man med tre punkter...

Det finns en väldigt intressant programpunkt i TV4's Nyhetsmorgon på fredagar - "Språkakuten". Två duktiga etymologer diskuterar nya och äldre ord i svenska språket. Deras programtid ligger vid pass 9.40.

Sedan har vi ju ovan på det generations frågan, språket betyder ju inte samma sak för dom unga,tex grym som är något bra eller häftigt för dom,och för oss äldre betyder det ordet elakt.

Intressant fråga. Jag tror att tro inte kan vara i plural. Man kan inte dela upp sin tro i flera delar. Ungefär som universum. Det finns en del som pratar om flera universum men jag anser det är fel, ordet betyder världsalltet så även om det finns fler "universum" liknande vårt så ingår alla i samma världsallt.

Trosföreställningar...

Nu frågade jag inte om min tro, Ruda, men om min + ev. grannens tro, som är annorlunda. Då blir det ju plural. Beträffande universum så finns det plural i latinet. Det heter universa. Man kan tala om "sitt eget universum", d.v.s. att leva i sen egen värld, och då finns det naturligtvis någon annans värld också. Alltså - universa…men helt säker är jag inte. Vi får nog vänta på vad johnny.j har för svar.

Det föreslagna "trosföreställningar" är en omskrivning med dubbelmening: tros-föreställning - en föreställning med trosor, eller en inbillning genom att tro på någon/något, men ordet i plural?

Förvisso kan flera människor ha var sin tro och då blir det plural men själva ordet har ingen pluralform, liksom exempelvis lamm. Universa går det att skriva men ordet är en självmotsägelse. Det enda alltet kan inte finnas i flertal.

Det har du rätt i, Ruda, men är då mitt universum lika med ditt universum - eller är de olika, och därför två? Jag har alltid undrat vad filosofi går ut på tills nu...

Jo, visst kan man prata om flera olika egna universum ur ren bildlig synpunkt. Poetisk frihet eller något ditåt. Ted Gärdestad ville ha en egen måne och det gick väl bra.

https://svenska.se/tre/?sok=tro&pz=1
Klicka på första Visa mer
Inget plural.

Trosföreställning blir än intressantare. En idé eller tankebild av en tro. Svindlande!

https://svenska.se/tre/?sok=trosf%C3%B6rest...llning&pz=1
https://svenska.se/saol/?hv=xnr454440

Det tar emot väldigt mycket att försöka få fram en tro i plural. Men ibland kan man hitta dialektala ord, som inte finns i den vanliga svenskan. Jag skulle tro att på småländska heter pluralformen troar

Man får ju inte skriva tre bokstäver efter varandra i svenska språket. Om vi utgår ifrån att det går att skiva glass, så kan det bli svårt att skilja på glasskiva och glasskiva., ja man skulle tom kunna ställa till en glassfest dvs en glasskiva och ställa alla glassburkarna på en glasskiva

En liten återgång till särskrivningen: Jag ser aldrig någonsin ”tegel sten” eller ”kött bulle”.

Hur för klarar man det?

En variant på särskrivning, som har börjat tillämpas på mycket långa ord är att man sätter ett bindestreck mellan orden. Jag kommer inte på något exempel just nu, men måste erkänna att jag själv börjat använda den typen av skrivningar. Det innebär inte att det blir en annan betydelse som vid särskrivning men det är tungt att uttala ett så långt ord och genom att sätta ett bindestreck blir det lite lättare att ta sig igenom hela ordet.

Det är ett utmärkt sätt att hantera långa ord. Det blir tydligare och kanske även hjälper personer med läs/skrivsvårigheter.
Det fungerar även med kortare ord.
Av två onda ting, snö skyffel och snö-skyffel föredrar jag den senare varianten.

Jag har full respekt för dig och dina ansträngningar. Du gör bra ifrån dig och ger inte upp.
Du är ingen särskrivare, de däremot struntar fullständigt i hur vårt språk fungerar, deras "svenska" är baserad på lathet till skillnad från dig som är engagerad och intresserad av att lära dig mer!
Fortsätt så.

Jag tror inte det är lathet utan mer att det är engelskan som smyger sig in. Engelskan är ganska konsekvent särskrivande.

Om så är fallet är det fortfarande lathet. Man orkar inte särskilja mellan två olika språk.
"Oj, var det svenska jag skrev? Trodde det var engelska. Strunt samma. Vem bryr sig?"
Dvs lathet

Jag har en kluven inställning till om man skall försvenska engelska ord. Inom längdskidåkning finns det två stilarter, klassisk stil och fristil. Det sistnämnda kallas också skate eftersom det har samma utförande som skridskoåkning. Efter ett tag började ett nytt verb dyka upp och det var skata, vilket blev ganska konstlat. Därför konstruerade man ett svenskt ord baserat på det engelska och det blev skejta. Så nu är man tveksam till om det engelska eller försvenskade ordet skall användas tex skateskidor eller skejtskidor osv

Det har inte jag. Brukar spela Wordfeud och märker att det är snart mer engelska än vårt eget språk i vårt eget språk.
Nej säger jag, inga jävla låneord! Punkt! Eller kolla dina "likes" på ansiktsboken ...

Inte registrerad på "nunaboken" än så det kan inte bli några "lajks". Tänker på Thomas Wassberg, han sa skridskoåkning rakt av och ingen onödig engelska där inte.

Ett ord som jag funderat på är tops Skall man säga ett tops eller en top ?(fast det sistnämnda liknar ju ett ärmlöst plagg för kvinnor) Jag menar att tops är en pluralform, då det har s i slutet.

Det är inte så konstigt, att vi kallar dom "tops", för det mest sålda varumärket, och som också lanserade produkten heter "topz". Pinnen har funnits länge inom medicinen, men "topz" gjorde succé i hemmaapoteket, bl.a. som "öronpinnar". Det varnar man för nu, eftersom man kan skada trumhinnan.
Beträffande svengelska, så är jag också negativ, och vägrar att säga "e-mejl". På ren svenska heter det ju "e-post".

Tråden har halkat in på svengelska så jag fortsätter med ett märkligt ord: bebis. Tror ursprunget är baby.

Vissa ord finns inte i plural som någon skrev tidigare. En kan säga att jag upplever att ”min chef och jag lever i två parallella universum” som ett exempel. När det gäller tro så är det trosuppfattning som för mig känns det självklara valet. En tro, flera trosuppfattningar.

Jag kan reta mig på särskrivning. Jag roas av det lika ofta. Jag skulle dock inte prata om fenomenet på ett nedlåtande sätt. Vi människor har alla olika talanger och förutsättningar för inlärning.

Att alla som vill skriva får skriva är väldigt viktigt. Att uppleva förmånen att få uttrycka sig i text och inkluderas i diskussioner trots sina brister i språket borde vara en självklarhet. Motsatsen är otäck. Vi skulle gå miste om kunskaper och erfarenheter värda betydligt mer än någons gödslande av sitt ego genom att trycka ner medmänniskor.

Många språkpoliser har inte heller tagit till sig att språket glider. Kommatering är ett sådant exempel. Det är inte heller statisk kunskap. Två experter är inte överens om allt.

Påståendet att ingen kan stava på engelska är mycket raljant.

Ha en fin dag önskar en brun hårig svensk lärare som dock numera arbetar som specialist sjuk sköterska.

Många påståenden, men få konkreta exempel !

Jag förstår inte riktigt vad du saknar i min text. Vad vill du ha exempel på? Ord som är lika i singular och plural?
Ett ägg, flera ägg. Tänk likadant med lärare, trädgårsland, moln, hus, år. Du kan ta en öl eller ett järn på krogen men det blir ju för många flera öl och flera järn.

Att inte personer kan stava på engelska vänder jag mig emot eftersom jag vet många som kan det. Jag tror det beror på flera saker. Ungdomar ser gärna på serier och ha vill ha engelsk text har jag märkt som mamma.
Kurslitteratur är i huvudsak på engelska nu till skillnad mot när jag började på universitet 1990. Vill du skriva en vetenskaplig artikel kan du inte lämna in den på svenska idag vilket gick förr.
SMen visst jag borde ha en källa på mitt påstående med jag får väl försöka komma undan med att det är min egen empiriska upplevelse.

Att språket glider märker nog de flesta utan att det behöver exemplifieras.

Dubbelt.

Stavningskontroll?

Aha trodde att gällde exempel. Jag får väl skylla på att jag skriver från tfn. Är ni alltid lika trevliga och har ett så inbjudande sätt här till diskussioner? Eller ska man se din trådstart mer som en debattartikel? Frågar vänligt eftersom det inte direkt är något gynnsamt klimat utan känns mer som en slags tävling.

Jättebra skrivet!!

Jag har inte frågat efter "exempel". Trodde iPhone hade stavningskontroll ...




Absolut!
Man måste få skriva! Helt ohämmat och utan krav! Att gå i skolan och lära sig något är överreklamerat. Nej skriv bara. Strunta i grammatiken. Strunta i att orden inte finns, var nytänkande, hitta på nya.
Därför tycker jag att stavningskontroller i datorprogram ska vara olagliga. Tänk om man skriver något och datorn påpekar att det är fel. Då kan man få psykiska problem att inte räcka till. Med den känslan kanske man blir våldsam, begår brott eller blir politiker. Med förbud mot sådana program i datorn sparar samhället tusentals miljoner i psykisk vård för dessa människor.

Oj säger bara. Du verkar lite upprörd. Var glad istället att du själv kan precis allt om allt. Det är väldigt unikt.

Varför påstår du att jag inte är glad?

Du framstår som mindre glad. Ganska upprörd faktiskt. Raljerande och bitter. Men du kanske är jätteglad och harmonisk. Jag kan ju ha fel, jag har till skillnad från dig kunskapen om att det finns massor jag fel om.
Det kallas att ha insikt om sig själv men det vet du ju redan.

Skitsnack! Be några skolelever i gymnasiet stava till:

innocent
accommodate
conscience
embarrass
millennium
Caribbean (med versalt c)

Du är helt otrolig. Gå och reta upp dig på någon annan istället.

Tror du på fullt allvar att gymnasieelever i gemen kan stava på engelska? De är säkert duktiga på att tala olika språk.
Du är helt trolig, du vågar inte fråga dina fd. elever, de kanske inte kan stava trots allt?

Det känns bra att du mår bra och är glad. Fortsätt så.