Planterade några frön av jätte bergvallmo i en kruka i somras, som jag har förstått i efterhand var fel säsong, men dom första bladen tittade ändå upp, och dog förstående nog när det blev för varmt. Glömde sedan bort dom. Nu, när vi städade undan i trädgården inför vintern, fick vi syn på krukan och till vår förvåning hade plantan tagit sej rejält. Så, min fråga är, hur gör vi nu inför vintern? Ska vi gräva ner den, ställa den inomhus eller i vårt kallväxthus?

Hjälp!

Jag skulle nog ha grävt ner plantan i rabatten eller grävt ner krukan i en kallbänk eller liknande.

Jag hade gjort som Helen-gräv ner! De är inte alls känsliga för kyla.Mer för torka och hetta

Funderar lite över namnet, fick du frö eller beställde du?

Tack, då ska jag gräva ner den. Jag köpte fröer från Örtagården. Heter Meconopsis betonicifolia.

Ok , då vet jag vilken sort det är och som sagt de tål mycket kyla.

Hej

De är tålamod mot lite frost, så du kan plantera den ute med täcka de på löv och lägga granris över blad.

H.Bassam

De klarar - 30 och växer allra bäst i nordliga zoner .4-7

Det har visat sig att det vi odlar som blå bergvallmo i verkligheten inte är Meconopsis betonicifolia utan M. bailey. När den senare upptäcktes i Tibet och togs hem till England bestämde de sig för att det var samma som den tidigare upptäckta M. betonicifolia från Yunnan. Först för några år sedan gjordes en mer grundlig jämförelse mellan arterna och man kom fram till att skillnaderna var många och tydliga. Arten i Yunnan var sällsynt och fröplantorna från det hemskickade fröet dog, vilket betydde att vi fram till för några år sedan bara odlat tibetvarianten. Den riktiga arten från Yunnan sprider sig t.ex. med upp till 15 cm långa underjordiska rhizomer och inte klumpformat som M. baileyi från Tibet.

Jättebergvallmo är således inte ett korrekt svenskt namn om man vill vara petig. "Blå bergvallmo "täcker nog begreppet numera.