Min trädgård finns i zon III med 200 kvadratmeter lerjord. Jag har ett Katja-träd och ett Gyllenkroks astrakan, båda är 4-5 år gamla och växer bra. Ett träd till skulle jag nog få plats med och har funderingar på Aroma. Helst skulle jag vilja plantera Maglemer som fanns i min barndoms trädgård men det var zon I det! Vad jag förstår är Maglemer lite känsligt, men skulle det fungera bättre att ympa in på något av de träd jag redan har?

undrar Kerstin

Enligt denna internetsida med äppelsorter ska Maglemer ha samma härdighet som Katja och går det bra med Katja borde det även gå bra med Maglemer.
http://www.algonet.se/~reinisch/apple.htm

Man bör dock vara medveten om att äppelsorter kan få lite olika smak beroende på vart de odlas, ex. jag har smakat Åkeröäpplen odlade i Skåne och de var inte lika goda som de som odlas här i mälardalen. Så det är inte säkert att Maglemer i zon 3 smakar exakt lika Maglemer odlat i zon 1.

Det går även numera att få tag på äpplen ympade på svagväxande grundstammar ex. B9 som är jättehärdig och då kan man klämma in många äppelsorter i en trädgård. Svagväxande äppelträd kan dock behöva stöd hela livet och blir inte lika långlivade som sorter som är ympade på mer starkväxande underlag.

Här i Uppsalatrakten verkar Maglemer tidigare ha varit en vanlig sort, jag har två stycken träd utanför min arbetsplats (zon 3-4) som ser ut att vara ca 70 år gamla. Trädet växer långsamt och har en mycket vacker blomning, äpplena är små och väldigt goda men tyvärr drabbas de ofta av skorv.

Men hur fungerar det egenligen med härdigheten? Är det bara grundstammens härdighet som är intressant eller är det också viktigt att det man ympar in också är härdigt? Jag kan ju tänka mig att det kan finnas olika typer av frostskador träden kan råka ut för, stam, rötter skott etc

Både grundstammens och sortens härdighet spelar roll. Grundstammen B9 som Åsa föreslog brukar dock klara sig i zon 3. En annan rysk grundstam, B491, är också härdig och bildar ett lite större träd. Jag har testat att misshandla denna grundstam i zon 3 (haft i kruka t ex) och den har klarat det bra åtminstone ett par år.

Har du lerjord Kerstin - plantera på kulle så minskar du risken för fruktträdkräfta. Se http://www.juniper.se/tradvard/plantering2.htm.

Tack för goda råd!

Maglemer har sin alldeles egna smak, men jag ser det aldrig i fruktdiskarna. Jag kan inte tänka mig att jag inte ska få äta det igen så jag blir alltmer övertygad om att jag måste plantera ett eget träd. Det är värt omsorgfull skötsel!

hälsar Kerstin

Var i måndags och ympade 2 äppelträd. Jag använde 2 olika grundstammar, B9 och A2 och bägge är härdiga här hos mig i zon 5. B9 är en svagväxande grundstam och på den ympade jag barnäpplet Resque och på A2 ympade jag Sariola. Nu är det bara att vänta och se ifall man har lyckats, vi ska hämta ut våra träd från kylrummet om 3-4 veckor. / Helen

Hej Helen!

Du borde vara med i Pomologiska Sällskapet och dela med dig av dina erfarenheter!

www.svepom.com - välkommen!

Cilla! Det jag skrev om mitt äppelträdympning är nog det enda jag kan och vet. Men mannen som var kurslärare är utbildad och har jobbat hela sitt liv med detta var fruktansvärt kunnig och rolig att vara med. Jag får väl rapportera senare hur det gick med min ympning, vi ska ju träffas 1 gång till och gå igenom hur vi ska behandla vårt träd efter planteringen, beskärning, vinterförvaring m.m. / Helen

Berätta gärna hur dina träd tar sig. Varken Sariola eller Resque är kända för mig. Vad vet du om dem?

Visst är det kul att göra sina egna och få lära sig av de riktigt kunniga! vad heter din lärare? Jag brukar ranta med de äldre ympgubbarna och ibland odlare när de okulerar och ympar. Nästa år blir det okuleringstester för min del. I Pomologiska Sällskapet finns en hel del extremt kunniga som både hobbyodlat och arbetat med frukt yrkesmässigt.

Resque vet jag kallas även Barnäpple, det blir ett litet rikbärande träd med små orangeröda syrliga äpplen som mognar aug-sep. Det är även ett av de få träden som klarar klimatet ändå upp till polcirkeln i Kalix och Torneå älvdalar. Sariola är ett mer starkväxande träd. Frukten är medelstor och plattrund, färgen är gul med röda strimmor. Fruktköttet är fast och smaken söt och aromisk som "Cox Orange" Frukten mognar i sep. och kan lagras i flera månader. Klassas som bordsfrukt och är en av våra allra bästa sorter. All den här informationen står på ett papper som vi fick av vår lärare som heter Ronald Karlsson. Vad jag ångrar är att jag inte gjorde fler träd, vi hade massor av olika sorter att välja på tex. Rödluvan, Röd Kanel. Silva, + flera som jag inte minns namntet på. Men vi skulle väl ympa fler gånger så jag får väl andra sorter då. Att ympa var nog en av de roligaste kurser jag har gått på, blir spännande att se hur det går. /Helen