När jag hämtade nya träd på plantskolan i söndags så sa hon som hjälpte mig att jag skulle sätta bandet till stödpinnen ganska långt ned på trädet, på knappt hälften av höjden. Detta träd (kopparlönn) är högt, kanske drygt 2,5 till 3 meter och det ser ganska konstigt ut att ha bandet så långt ner...
Jag tänker på blåst osv.
Förut har vi alltid satt det ganska högt upp, en bit under kronan. Vad tycker ni är rätt?
Är det olika på olika träd?

Det skall sitta långt ner eftersom det är rötterna man skall hålla på plats, inte kronan

Tack! Låter ju logiskt och just vad hon sa:-)

Precis som Huggorm säger.
Och om man binder ett träd för högt upp så blir inte stammen så stadig, den stärks av att få vaja.

Sedan skall stödet plockas bort efter första säsongen, men man kan väll vänta till efter höststormarna om man vill

Efter första säsongen? Jag har hört minst 3 år...
En annan undran, när det följer med en bambupinne som sitter fäst vid stammen, när ska den tas bort? Har ett silverpäron som sattes i höstas och där har jag inte tagit bort den.. Likaså en liten japansk lönn, jag satte i veckan har också en sådan stödpinne. Ska jag ta den direkt eller kan den stabilisera ett tag?

Grattis till ett mycket härligt träd idali! Långsamväxande, så det är bra att du fått ett redan lite högre exemplar.

Bra plantskola!!! Heder åt dem. Dels ATT de sade något om det och ATT de gav korrekt information!

Huggorm m fl har helt rätt: Stödet är till för att rötterna inte ska ruckas innan de fått fäste. Och tre år gäller för etableringen av träd, dvs att de rotat ut så mycket att de klarar sig utan stödbevattning, men de ska ha fäst sig i backen efter en eller max två säsonger. Tre år för stödvattning, ett år för stödpåle alltså.

Bambupinnen är till för att träden ska kunna hanteras vid frakt och i plantskolan utan att knäckas. Har man en sådan pinne kvar växer trädet vidare som om det skulle ha stöd hela livet. De bildar inte de celler och strukturer som behövs för att ostagade kunna stå på den plats det kommer på. Så den tajta pinnen ska bort så snart som möjligt, och trädet SKA svaja (det är då det bildar styrka som behövs precis för växtplatsen)

MEN

om trädet är så vekt att det lägger sig ned eller får en mycket stark U-böjning nedåt är det tecken på att det vuxit så starkt i plantskoloan eller haft stagande stöd så länge att det behöver befrias bit för bit. Om det lutar eller är lite böjt rättar det till sig, men med kraftiga böjningar

- ser man till att trädet har bra rotstöd som sitter lågt på stammen, lite nedanför hälften av stammmen i förhållande till lägsta grenarna

- skjuter man upp bambupinnen från jorden den ofta står i så att det "gipset" kommer bort och trädet stärker sig där

- tar man bort de nedersta bindingsanordningarna från pinnen och behåller bara de som behövs högre upp där trädet viker sig

- tar man bort stöder bit för bit under juni och juli

- är man ofta i augusti klar att befria trädet helt från stödet som satt tajt

Är man inte det använder man en kortare pinne som löst ansätts med mjuka band och som bara stagar upp det värsta av U-kröken eller böjen och så lossar man på den bit för bit nästa säsong

Tack så mycket!
Cilla du har lärt mig massor

Ja, tack, Cilla! Även jag har befriat några stackars småträd från sina pinnar som jag trodde de behövde för att bli raka (tänkte inte alls på rötterna...). Efter ditt tips i en tidigare tråd...

Tack, så skönt för en trädtok att höra!

Att befria träden från sina "gips" är ett av de få saker jag tar mig friheten att göra självsvåldigt i offentliga planteringar ibland. Jag lider när jag ser strypande anordningar, och när jag ser hur träden pinnar upp utan att bygga styrka när stödet gjort sitt och rötterna fått fäste...

I vissa offentliga planteringar och utanför företag och så kan man ibland se stödpinnar som får sitta kvar till de ruttnar bort av sig själv, kanske tio år senare

Japp, att pålarna är kvar är rätt OK, de kan till och med skydda från rådjursfejningarna. Nu används mycket guteväv att binda med som spricker upp efter ett eller två år, det är bra. Men fortfarande ser man plast- och gummiband som inte alls löser upp sig själva.