Zonknäckeri

Zonknäckeri - en företeelse i tiden. I våra tider, då klimatet bevisligen har blivit varmare, har möjligheterna att odla känsligare växter i Sverige ökat i takt med värmestegringen.

Klimatförändringarnas effekter på svensk odling

Fanan – Ett projekt om framtidens möjligheter och utmaningar

SLU är i gång med ett projekt som heter Fanan, vars syfte är att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som kan uppstå för jordbruket och trädgårdsodlingen i Sverige fram till år 2085 till följd av klimatförändringarna. Projektet har redan visat att om klimatet blir 5–6 grader varmare kommer problemen med skadedjursangrepp att öka betydligt och fler ogräs kan etablera sig. Detta kräver både nya växtskyddsstrategier och ökad övervakning av potentiella skadegörare.

Mer nederbörd och förändrad sjukdomsbild

Utöver detta väntas vi få mer nederbörd, särskilt under vintern. Ökad mängd och intensitet av regn leder till urlakning av näringsämnen och ökar risken för övergödning och erosion av jorden. Vissa svampsjukdomar gynnas av ett fuktigare klimat, men eftersom somrarna i södra Sverige förväntas bli torrare, kan andra svampar och växtsjukdomar istället minska där. Torka under sommarmånaderna gör också att behovet av bevattning kommer att öka i de södra delarna av landet.

Nya möjligheter för odling och växtval

Men klimatförändringarna innebär inte bara nya problem – de skapar också nya, spännande möjligheter. Längre odlingssäsong, varmare temperaturer och mildare vintrar kan leda till ökad produktion i jordbruket. Dessutom kan vi börja odla fler värmekrävande grödor och trädgårdsväxter som tidigare ansågs omöjliga i Sverige. Ett exempel på detta är den utställning som nyligen hölls under Den Stora Trädgårdsfesten i Sofiero, där Annika Anderberg-Boman presenterade växter för vårt nya klimat. Där fanns växter från Medelhavet som fikon, söta vinrankor, kamelior och pelargoner, som vi kanske snart kan odla utomhus även i Sverige – något som för bara ett par decennier sedan var otänkbart.

Inte bara föreningar och forskare ser behov av att anpassa sig; även privatpersoner uppmanas att experimentera med egna trädgårdar och pröva nya växter. Många växter som tidigare bara klarade sig i södra Skåne går numera att odla även i till exempel Mälardalen, såsom kronärtskocka, blåregn och känsliga buskar och träd som vanligtvis förknippats med mildare klimat. Längre norrut kan man nu prova växter från två eller tre zoner längre söderut – till och med ek rapporteras nu kunna övervintra i Härjedalen!

Behovet av ny zonkarta och förståelse för mikroklimat

Förbundet Svensk Trädgård planerar därför ett seminarium för att diskutera hur den gamla svenska zonkartan från 1993 ska ritas om i takt med det förändrade klimatet. Norge har redan gått före och reviderat sina zonkartor så att de omfattar hela Norden.

Till hjälp har vi också kunskapen om mikroklimat, det vill säga särskilt gynnsamma platser i trädgården, som till exempel invid en varm vägg, ett skyddande staket eller en stenmur, där marken är sandig och väldränerad som på en södersluttning. Ett mikroklimat kan ge skillnad motsvarande två till tre klimatzoner, och öppnar dörren för odling av många fler arter längre norrut.

Förlängd säsong och nya grödor

I Skåne har odlingssäsongen redan blivit minst två veckor längre än på 1960-talet. Idag kan man odla växter som tidigare endast gick att odla i södra Europa och Medelhavsområdet, exempelvis söta "ätdruvor", aprikos, persikor, valnötter, fikon och melon. Även många känsligare prydnadsväxter, som dvärglönnar och magnolior, klarar sig allt bättre. Denna utveckling märks också på att sommarblommor ibland plötsligt har blivit "perenner" och klarar att övervintra på friland.

Två skördar på en säsong

En annan positiv effekt av längre säsonger är möjligheten till två skördar samma år: till exempel kan potatisen nu sättas tidigare och skördas i juli, vilket ger utrymme att så en andra kultur, som sallat eller spenat, för höstskörd.

Realistiska förväntningar och nya växtexempel

Samtidigt bör förväntningarna vara realistiska: att odla ett eget citron- eller apelsinträd eller egna oliver utomhus i Sverige kommer sannolikt inte att bli möjligt inom de närmaste decennierna. Det räcker med en eller två riktigt kalla frostnätter för att dessa känsliga, exotiska växter inte ska klara sig. Klimatförändringarna måste ha gått betydligt längre och de hårda temperatursvängningarna vara borta helt innan sådant blir möjligt.

Det är dock hög tid att utforska och tänja på gamla zongränser! Varför inte låta sig inspireras av exempel som apträd , näsduksträd , eller exotiska blommor som Passiflora 'Constance Elliot', Maackia chinensis, Alstroemeria 'Pink Blush' och Hibiscus.

Anpassning och samarbete för framtidens odling

Med förändrade klimatförhållanden gäller det att både vara på sin vakt och våga experimentera, anpassa sina odlingssystem och samarbeta kring växtskydd. Vänta inte till julen med nötknäckandet, utan börja knäcka zoner redan nu!