Vinbär

Vinbär är nog nästan lika vanliga som jordgubbar i trädgårdarna. De är lättodlade och mycket användbara. Buskarna blir ganska stora och man kan odla dem som en användbar häck. Det finns svarta, röda och vita sorter. De röda och vita tillhör Ribes rubrum, medan de svarta tillhör Ribes nigrum. Bären innehåller mycket C-vitamin.

Odling av Vinbär (Ribes nigrum, Ribes rubrum, Ribesiaceae)

Vinbärsbuskar, där de vanligaste arterna i Sverige är svarta vinbär (Ribes nigrum) och röda samt vita vinbär (Ribes rubrum), är uppskattade trädgårdsväxter som ger riklig skörd under sommar och tidig höst. Vinbär är relativt lättodlade men kräver vissa odlingsförhållanden och rätt skötsel för att ge bästa resultat[1].

Växtplats och Jordmån

Vinbärsbuskar bör odlas i ett skyddat men luftigt och varmt läge. Tänk på att blomningen kommer tidigt på våren, vilket gör buskarna känsliga för vårfrost – särskilt i lågt liggande trädgårdar kan detta påverka skörden negativt[1][4]. Jorden ska vara mullrik och vattenhållande men inte alltför tung lerjord eller alltför sandig. Vinbär klarar många sorters jord, men optimal tillväxt och skörd nås på jordar med pH omkring 6,5–6,8 och där det finns gott om organiskt material[1][2]. Blanda gärna in kompost eller stallgödsel i jorden före plantering. Det är också fördelaktigt att täcka marken runt busken med växtmaterial, löv eller gräsklipp för att hålla fukt och öka mullhalten[1].

Plantering

Plantera vinbärsbuskar på våren innan knopparna sväller eller på hösten, vilket särskilt rekommenderas i södra Sverige[1]. Sätt plantorna lite djupare än de vuxit tidigare och med ett avstånd på cirka 1,5 meter mellan varje buske. Om buskarna ska användas som häck, kan avståndet minskas. Ansa grenarna något vid plantering och vattna rikligt. Efter planteringen kan marken gärna täckas för att bevara markfuktigheten och minska ogräs[4].

Beskärning

Vinbärsbuskar beskärs vanligen på hösten efter att bladen fallit eller tidigt på våren innan tillväxten börjar[2]. Grenar som växer ner mot marken, liksom svaga eller gamla grenar, tas bort för att hålla busken luftig och minska sjukdomsrisken. Svarta vinbär ger bär främst på ettårsskotten och tål därför kraftigare beskärning – här kan man ta bort upp till en tredjedel av buskens äldre grenar varje år så att endast grenar upp till fyra år finns kvar. Röda och vita vinbär ger ivrigast skörd på äldre ved, så där bör beskärningen ske försiktigare för att inte kraftigt minska skörden det närmaste året[1][6].

Tips för beskärning

Använd rena och vassa verktyg
Ta bort grenar som är mer än fyra år gamla (svarta vinbär)
Håll busken öppen i mitten för god luftcirkulation

Skötsel och Förökning

Ge tillräckligt med vatten, särskilt under vår och försommar, för att främja knapp- och fruktsättning[2]. Undvik för mycket kväve, eftersom detta kan främja mjöldagg och öka risken för svaga, skott.

Vinbär är lättförökade. En enkel metod är att lägga en årsgammal gren mot marken, tynga ner den och täcka med lite jord – detta kan göras på våren eller sensommaren. Nästa vår kan den rotade grenen skiljas från moderplantan. Alternativt kan du ta bort lämpliga skott vid beskärning, korta av dem till cirka 25 cm och sätta sticklingarna i jord så att minst en knopp hamnar ovan jord. Efter några år kan du ha nya fina plantor.

Sjukdomar och Skadegörare

Vinbär kan drabbas av flera sjukdomar och skadedjur, såsom vinbärsgallkvalster och mjöldagg. God växtkraft, luftigt växtsätt och att välja sorter med resistens mot mjöldagg är nyckeln till en frisk odling. Nuförtiden finns flera robusta sorter som är motståndskraftiga, vilket ger säkrare skörd[1].

Användning och Ekonomi

Vinbär kan ätas färska men används ofta till saft, sylt och gelé. Svarta vinbärs bär och blad kan även användas som smaksättning när man kryddar sprit. Röda och vita vinbär ger en syrlig ton till bakverk och efterrätter.

Forskning pågår kring innovativa odlingssystem, exempelvis extrem tätodling, för särskilt svarta vinbär. Dessa metoder kan både öka avkastningen och minska odlingskostnaderna med upp till 50 %, vilket underlättar både hobbyodlares och yrkesodlares produktion[3].

Vanliga sorter

Röda vinbär

Jonkheer van Tets – stora, ganska söta bär; tidig mognad. Zon I–III
Red Lake – söta, stora bär i långa klasar; tidig. Zon I–V
Rondom – sura bär, sen mognad. Zon I–VI
Röda holländska – populär, syrlig, motståndskraftig och härdig. Zon I–IV

Vita vinbär

Vit jätte – stora bär, långa klasar, mycket produktiv. Zon I–IV
Vita holländska – stora, syrliga bär. Zon I–IV
Vita långklasiga – goda bär i långa klasar. Zon I–IV

Svarta vinbär

Big Black – stora bär, rikbärande. Zon I–IV
Storklas – upprätt växtsätt, stora bär, mjöldaggsresistent. Zon I–VI
Öjebyn – populär sort, kraftigväxande och motståndskraftig mot mjöldagg. Zon I–VII

Vinbärsbuskar är både vackra inslag i trädgården och en uppskattad källa till nyttiga bär. Med rätt val av sort och god skötsel kan skördarna bli både rika och beständiga över många år.