Vad händer i växthuset?
Förväntan och möjligheter i växthuset
Ute ligger snön fortfarande vit men det droppar från taken och det luktar vår. I växthuset vaknar plantorna sakta till liv efter vintersömnen. Trots vinterkänslan ute så förändras ljuset snabbt och värmen stiger överraskande fort när solen tittar fram. Detta är verkligen en tid av förväntan och nya möjligheter i odlingen.
Soliga dagar ger snabbt värme
En solig vårvinterdag kan temperaturen i växthuset nå över 30 grader, även om det fortfarande är frost i skuggan ute. I glasväxthuset sköter den automatiska lucköppnaren ventileringen, men i tunnelväxthuset är det min uppgift att hålla koll på läget. Jag måste själv öppna dörren och vädra – annars kan den fuktiga värmen bli för mycket för de späda skotten.
Fiberdukens viktiga roll
Flera lager fiberduk täcker kryddväxterna som jag övervintrar där inne. Det är inte bara kylan man behöver skydda sig mot; den starka, lågt stående vårsolen kan bränna sönder små blad och nya skott om man inte ser upp. Under fiberduken är det ofta torrt och varmt, vilket gör att plantornas vattenbehov ökar precis när den nya tillväxten sätter fart. Uttorkade växter har mycket svårare att klara kyliga nätter än de som fortfarande har fuktig jord. Därför blir det till att ta bort fiberduken, inspektera plantorna och vattna dem när tillväxten kommit igång.
Vårens första gröna skörd
Det känns alltid hoppfullt att se smultron- och gräslöksplantorna skjuta nya, friska blad. Persiljan, chokladmyntan och libbstickan kämpar sig också upp genom jorden och salladslöken levererar årets första gröna skörd – något som verkligen piggar upp efter månader av vintermat! Extra lyckokänsla ger det att se hur de späda, gröna godsakerna redan nu kan ge lite smak av vår.
Övervintring och oväntade gäster
Ekoplantan, min lilla plantskola, lämnar alltid kvar en hel del krukade kryddväxter vid säsongsavslutningen. Så sent som möjligt på hösten ställer jag dem tätt tillsammans i lådor med ett lager sand i tunnelväxthuset. Det är fuktigare där än i glasväxthuset och plantorna övervintrar oftast bättre med flera lager fiberduk ovanpå. Trots alla försiktighetsåtgärder är det dock oundvikligt att några inte klarar vintern. I år upptäckte jag ett litet musbo under en plantback – vadderat med fårull, som mössen antagligen burit in från lagården. De hade haft fest på mina kumminplantor, så där var inte mycket kvar! Så kan det gå när små glipor mellan dörr och karm bjuder in objudna gäster.
Oväntad livskraft hos vitlök
I ett par år har några små hals- och topplökar från vitlök legat kvar i tunnelväxthusets lådor, nästan helt utan omvårdnad. Fast de inte fått varken ny jord eller vatten under lång tid, växer de ändå. Vitlökarna har ännu inte delat sig i klyftor men verkar klara livets prövningar bättre än man kunnat tro. I år ska jag plantera ut dem i landet och hoppas att skörden i juli blir fin!
Små insatser för trygg överlevnad
Nu kvarstår bara några viktiga saker innan jag kan lämna växthuset för idag: fiberduken ska läggas tillbaka för att skydda mot den allt starkare vårsolen, utomhuskranen måste stängas av så att den inte fryser sönder när nattkylan återvänder, och växthusdörren ska stängas för att hindra nattfrosten från att bita tag i de nytända plantorna. Och förstås – täta musglipan innan någon ny bosättare flyttar in!
Mer läsning för odlingsinspiration
Vill du inspireras mer av självhushållning och växthusliv? Missa inte att läsa fler av mina krönikor, till exempel Ljuset är på väg tillbaka!, Odla för hela året!, Små, små pluppar av näring!, och Tomatdrömmar!.
Häng med på resan!
Vill du följa min resa vidare? Kika gärna på min blogg!
Tänk på! Om du prenumererar på vårt kostnadsfria nyhetsbrev får du regelbundet information om nya artiklar och krönikor så att du inte missar något. Prenumerera här.
Monikas nästa krönika kommer om ett par veckor!