Odla i pallkrage
Är det gratis att odla i trädgården?
Nej, det är det inte! Startkostnaderna för att anlägga en egen trädgård kan bli oväntat höga, och även de återkommande utgifterna märks i vardagsekonomin. Hur mycket det faktiskt kostar är dock olika från fall till fall, beroende på din ambitionsnivå och vilka val du gör, både i fråga om odlingsmetoder och inköp. För många är trädgården en investering i livskvalitet, men alldeles gratis är det alltså inte – inte ens om du gör mycket själv och försöker spara där det går.
Kostnader för att odla trädgården
Startkostnader och investeringar
Att komma igång med en trädgård innefattar ofta större engångsutgifter. Exempelvis kan grundgrävning kräva att du hyr maskiner för uppemot 7 000 kr, och inköp av anläggningsjord kan kosta cirka 3 600 kr för 38 kubikmeter. Material till upphöjda bäddar eller plank samt pallkragar och täckbark är andra utgifter du bör räkna med. Växthus är ofta en stor investering – allt ifrån 18 000 kr och uppåt beroende på storlek och kvalitet 1 4 5. Räknar man ihop dessa initiala utgifter kan det snabbt bli över 10 000 kr bara första året 4.
Årliga och löpande kostnader
När trädgården väl är igång tillkommer återkommande kostnader varje säsong. Fröer och plantor kan landa på mellan 1 000 och 4 000 kr per år, beroende på hur mycket du odlar och vilka sorter du väljer 1 3 5. Gödsel, jordförbättring, kompletterande redskap och odlingsduk är andra vanliga utgiftsposter som sammantaget kan öka kostnaderna med ytterligare ett par tusenlappar årligen. Om du satsar på ett växthus tillkommer ibland kostnader för uppvärmning, bevattningssystem eller belysning 1 5. Ofta måste man också ersätta krukor, köpa in täckmaterial, och se över skydd mot skadedjur.
Tidsinsats och arbetskostnad
En viktig del i ekvationen är tiden och det egna arbetet. Att odla ekologiskt innebär ofta mer manuellt ogräsrensande och handarbete än vad traditionell odling kräver 2 6. Särskilt under vår och försommar är arbetsinsatsen hög, vilket märks tydligt för den som har stora ambitioner 6. Denna arbetskostnad syns inte i hushållsbudgeten men bör tas med i beräkningen för helhetsbilden.
Möjliga besparingar och intäkter
Även om odlingen kostar kan den i bästa fall bidra till minskade matkostnader. Vissa storhushåll som började odla mycket själva har till exempel halverat matbudgeten, från 8 000 kr till knappt 4 000 kr i månaden, även om en del av besparingen äts upp av trädgårdens egna utgifter 1 3. En del odlare säljer också överskottsplantor, och får på så vis ett litet tillskott en säsong 5. Dessutom kan utgifter minskas genom smart återanvändning av material, egen kompostering och växling eller tiggande av plantor mellan grannar och vänner 5.
Slutsats
Sammanfattningsvis är det aldrig helt gratis att odla i trädgården, men kostnaderna varierar stort beroende på hur mycket du vill satsa, vilka startinvesteringar du gör och hur kreativ du är i att hitta ekonomiska lösningar 1 3 4 5. En trädgård kan – om du lägger ned mycket tid och engagemang – även göra hushållet mer självförsörjande och sänka matkostnaderna, men det kräver både intresse och ganska mycket jobb. Det ekonomiska resultatet beror till sist på både prioriteringar och hur mycket värde du sätter på själva processen, livskvaliteten och hobbyverksamheten i trädgården 1 3 5.