Doftpelargon

Namn: Doftpelargon

Familj: Geraniaceae, näveväxter.

Ursprung: Pelargonerna som vi har i våra hem idag är ett resultat av flera års förädling.

Färg: Pelargonium - Pelargonium - grek. pelargos, stork, syftar på växtens frukter med storknäbbsliknande spröt.

Bakgrund: Pelargoner indelas främst i sex större huvudgrupper: Zonalpelargoner, Häng- eller Murgrönspelargoner, Engelska eller Ädelpelargoner, Änglapelargoner, Doftpelargoner och vildväxande arter.

Doftpelargonerna är en stor grupp där en del är vildarter och andra har uppstått genom korsningar och mutationer. Idag odlas över 200 sorter och man kan hitta sorter som doftar allt från citron eller apelsin till mint eller choklad.

Doftpelargonerna är inte en helt lätt grupp, botaniskt är det ingen enhetlig grupp, växtsätt och bladform varierar, och det finns dessutom pelargoner med doftande blommor som inte tillhör doftpelargonerna.

Något som förvirrar det hela ännu mer är att doftpelargonerna ofta säljs under felaktiga namn. Detta beror på att många av sorterna är lätta att blanda ihop. Dessutom odlas flera sorter under andra namn i Kanada och USA där det är vanligt att uppkalla en sort efter doften.

Egenskaper: Doftpelargoner odlas främst för det väldoftande och dekorativa bladverkets skull. Ofta är blomningen oansenlig på de här sorterna.

Placering: Pelargoner vill stå ljust men skuggas mot den allra starkaste solen. Ett bra läge är en varm skyddad vägg eller ett söderfönster. Dofterna kan variera beroende på odlingsförhållanden, till exempel blir doften i allmänhet starkare i sol och torka.

Några sorter med olika dofter:
 
'Attar of Roses' ros
'Brunswick' cederträ
'Chocolate Peppermint' pepparmynta
'Cinnamon' kanel
'Citronella' citron
'Dr Livingstone' ros och citron
'Fair Ellen' balsam
'Filbert' hasselnötter
'Giant Oak' gammaldags hushållstvål eller tallbarr
'Graveolens' eller Dr Westerlunds blomma, ros och citron
'Orange' söt citrus
'Pretty Polly' mandel
'Torento' ingefära

Skötsel: Sommartid dricker pelargonen mycket vatten, men den klarar ändå torka bra. Tillväxten och blomningen hämmas dock av torkan och en jämn tillförsel av vatten är att föredra. Krukväxtnäring ges en gång i veckan från vår till höst.

För förlängd blomning bör vissna blommor och blad avlägsnas kontinuerligt. Sent på vintern eller tidigt på våren beskärs och omplanteras pelargonen.

Pelargonen kan ställas utomhus så fort faran för frost är över. På hösten plockar man in sina blommor så fort det börjar bli risk för frost.

Pelargoner vinterförvaras ljust, torrt, luftigt och frostfri, mellan 5 och 8ºC är bra temperaturer. Under viloperioden vattnar man försiktigt. De småbladiga doftpelargonerna kan vara svåra att övervintra.

Användning: Pelargoner kan man använda som krukväxt både inne och ute, i balkonglådor, amplar och rabatter. Många av sorterna är lämpliga att formklippa. Vissa av doftpelargoner kan också användas i matlagningen.

Doftpelargon
Foto: Blomsterfrämjandet