Den rörigaste trädgården
Av Eira Tronäss i Sösdala
Eftersom trädgården påbörjades 1972 så har den hunnit mer än växa till sig, men det är roligt att kunna dela med sig till vänner och bekanta.
Vad är det då för mycket jag har? Funkior tycker jag är en trevlig växt. Brokiga i gult eller vitt, enfärgade, stora eller små. Den största med gråblå blad, passar utmärkt som solitär-växt.
Det finn olika Aklejor som fröar av sig väldigt och antingen får fröna gro på platsen eller flyttar jag dem till ett lämpligare ställe. Eller rycker upp dem om det skulle bli för mycket.
Från början var det mycket träd på tomten. Granar och björkar och dessa ville jag gärna behålla eftersom ju mer vi högg ner, desto mer var vi tvungna att anlägga.
Men det gick ju inte att anlägga en gräsmatta eftersom det endast växte mossa under träden.
Då stensatte vi den nedre delen av tomten! Vi fick hämta så mycket sten vi ville i ett grustag. Med ägarens goda minne!
Maken fick tennisarmbåge av stenläggandet! Men med några luckor i stenläggningen, för att sätta växter i, blev det riktigt bra! Det blev Aklejor, gräs, Funkior, Rhododendron och ett par "vilda" enar i luckorna.
1992 var vi på en resa i Malaysia och på ön Penang hade man spotlights på stammarna på palmerna, i hotellträdgården. Det var väldigt tjusigt i den tropiska sammetsnatten! Jag har inga palmer och inga tropiska nätter, men väl två enar som har fått spotlights och det är väl inte fy skam?
Rosor ville vi inte ha de första åren. Det är mycket pyssel med dem! Men efter en resa i Ungern fick vi se hur en rosenrabatt ska se ut! Här var man inte rädd för att blanda! Det var alla färger i samma rabatt! Naturligtvis stod de högsta längst bak och de lägre framtill.
Varför inte! Problemet med detta är att om det står, på beskrivningen, att rosen blir 50-60 cm hög så kan den mycket väl bli 70-80 cm!! Då får man möblera om nästa vår!
Jag fick Krolliljor av en bekant. Första året blev ingenting! Andra året såg jag vad som var orsaken. Liljebaggar! Dessa klarröda kryp som inte gör annat än nya liljebaggar och äter på bladen så hela växten tröttnar. Listiga är dom också! Trillar ner från bladen med buken upp, som är svart, så att man inte hittar dem igen. Från tidiga våren till mitt på sommaren klämmer jag ihjäl dessa marodörer och har, i år, verkligen fina Krolliljor. Både rödlila och vita! Har även en annan vit lilja som klarat baggarna i år. Vita blommor är väldigt vackert. Speciellt i skymningen när dom nästan lyser!
På tal om liljor……jag har tre stänglar på min Palmlilja! Den har blommat nästan varje år, men med endast en stängel. Visst är det roligt.
Det finns trevliga djur i trädgården också. T.ex. tre Åkergrodor som är allt som oftast i dammen, som är en liten en, med sprutmojs och ovanför finns ett fågelbad som alltid är välbesökt och det har vi haft mycket glädje av. Från fågelbadet och ner i den lilla dammen är ett vattenfall, som de allra minsta badar i.
Trädgårdssångaren! Det är underhållning som är roligare än TV. Även igelkotten och ekorren kommer och dricker ibland.
På tomten dyker vinbärssnäckan upp då och då. Den är trevlig där den går på marken och betar!
Jag tiggde vallmofrön av en bekant. Jättevallmon, den allra vanligaste. Den var röd och plötsligt blev det en enda vit också. Denna vita var alldeles fantastiskt vacker. Jag var tvungen att fotografera den och gick dessutom in och hämtade en lupp (sådan som frimärkssamlarna har) och tittade inuti blomman. Har man ett så bra förstoringsglas så finner man en värld till……och ibland sitter det en humla i den världen!
Nu när jag har skrivet detta, så kom jag på, att det gör ingenting att det är rörigt!!
