Börja med biodling

Blommor och bin: En oumbärlig symbios

Genom sitt i många stycken totala beroende av varandra, är blommor och bin intimt sammankopplade och här kan man verkligen tala om "tjänster och gentjänster". I mångas ögon är bin något som berikar naturen och då i synnerhet när det gäller bärbuskar och fruktträd. Bin är inte bara oumbärliga för biodiversiteten, utan också för odlingen av våra matväxter – och deras insatser märks särskilt nu när vi ser dignande körsbärsgrenar fyllda med välsmakande bär, äpplen som redan denna eftersommar växer till så grenarna bågnar under bördan, och vi kan minnas de utsökta jordgubbarna som redan har passerat medan ännu lingonen arbetar febrilt för att med sin färg bli uppmärksammade. Allt detta har sin grund bland annat i binas heroiska insatser under bråda vår- och försommardagar.

Bin och deras insats för naturen

Onekligen sänder man beundrande tankar till de små vännerna som i alla lägen gör sitt yttersta för att betjäna växterna i sin omgivning. Som belöning får de nektar, som omvandlas till energi för binas aktivitet, samt pollen/frömjöl som blir byggstenarna i bisamhället: nya små bin och vax till bikupans vidare utbyggnad. Utan binens samarbete med växterna hade landskapet varit betydligt fattigare på frukt och bär.

För många förknippas bin dessvärre enbart med deras förmåga att stickas, även om det endast är en mycket liten andel människor som är så känsliga att de snabbt behöver cortison- eller adrenalinpreparat vid ett bistick. Ändå är det viktigt att vara vaksam, men för de allra flesta innebär kontakt med bin inget stort problem och biodlaren är kanske snarare bilden av en äldre man – eller numera också ofta en kvinna – med skyddshatt och bikupa. Men även den här bilden förändras snabbt.

Avelsarbete och lugnare bisamhällen

Det finns bin i dag som kan skötas utan att behöva rymdräkter, tack vare ett långvarigt och engagerat avelsarbete av verkliga entusiaster. Bland de mest kända är broder Adam i Buckfast, England, som ägnade sitt liv åt att skapa bin med gott lynne och stor förmåga att samla nektar och pollen. Resultatet är att allt fler biodlare möter lugna och sociala samhällen där man ibland nästan kan känna sig välkommen som gäst.

Liksom på nötkreatur finns det i dag stamtavlor på bin, men genealogin är annorlunda då en drönare inte har någon pappa, och en bidrottning parar sig en enda gång i livet, men då med många drönare. Hon kan sedan lägga ägg i flera år – i vissa fall ända upp till fem år – och under högsäsongen producerar en drottning hela 3000–4000 ägg per dygn innan äggläggningen avtar när hösten närmar sig. Då är också tiden för drönarna över, och de motas ut ur samhället – sånt är livet i bisamhället!

Biodlingens årsvandring och vikten av blommande landskap

Biodlarens roll förändras med årstiderna. När hösten gör sitt inträde börjar förberedelserna inför nästa år, då biodlaren återser sina flitiga jobbarkompisar fyllda av ny energi och ambition att göra det bästa av sin situation. Samtidigt som landskapet förändras och blomprakten varierar måste även bikupan ha tillgång till varierad föda under säsongen för att samhället ska frodas – något som blir en allt större utmaning i dagens mer ensidiga odlingslandskap.

Allt detta och mycket därtill rymmer kunskapen om hur det fungerar i ett samhälle av bin. Vill du veta mer om bin, biodling och deras avgörande roll för naturens balans och din egen fruktskål, rekommenderar vi ett besök på https://www.biodlarna.se.