Bevara kulturperenner
Av Sylvia Svensson
Ewa Hessman-Larsson, ansvarig för Göteborgs botaniska trädgårds Landeriträdgård, berättade att Landeribyggnaden med tillhörande trädgård uppfördes år 1812. I början var trädgården en rosengård, men är numera ombyggd till en perennträdgård.
Trädgårdsrum och paradis
Landeriträdgården speglar trädgårdsidealen i slutet av 1800-talet med sin klassiskt formella stil med klippta lind-, bok-, och buxbomshäckar som skapar ett symmetriskt trädgårdsrum. Detta formspråk kan härledas tusentals år tillbaka till de äldsta kända trädgårdarna i Persien, de som kallades pairi-daeza, varav ordet paradis kommer.
En vacker parterr (på svenska ungefär tapetrabatt eller blomsterterrass) kantad med låga buxbomshäckar och planterad med sommarbegonior, grön helgonört (Santolina rosmarinifolia) och mosspilea (Pilea microphylla) bildar ett slingrande mönster vid fonden. De två sistnämnda växterna klipps ungefär var tredje vecka för att se snygga ut.
Bevara vårt kulturarv
I rabatterna växer perenner som är odlade i Sverige före 1940. Varje planta har en väl dokumenterad historia och utgör en del av vårt kulturarv. Många av sorterna ingår i Programmet för Odlad Mångfald, POM, och har donerats av privatpersoner i samband med det så kallade ”perennuppropet”.
Man arbetar tillsammans med andra botaniska trädgårdar, Sveriges lantbruksuniversitet, Nordiska genbanken med flera för att rädda och bevara det gröna kulturarv som våra gamla prydnadsväxter utgör.
Du kan också göra en insats
Känner du till var det finns gamla rabattperenner eller har du själv några i din trädgård? Det kan vara aster, hosta, höstflox, pion, riddarsporre eller solbrud m.fl. De bör ha planterats och odlats före år 1940. Läs mer: POM
Efter provodling i Alnarp kommer vi successivt att få de bästa i handeln igen. De kommer att marknadsföras under varumärket Grönt Kulturarv.
Här ses några vackra bilder från denna klassiska trädgård.