Bevara kulturperenner

Göteborgs Landeriträdgård och dess kulturhistoriska betydelse

Bakgrund och historik

Göteborgs Landeriträdgård är en levande del av stadens unika kulturarv och fungerar idag som en sektion av Göteborgs botaniska trädgård. Landeribyggnaden med tillhörande trädgård uppfördes redan år 1812 och utvecklades i takt med Göteborgs expansion och skiftande trädgårdsideal. Ursprungligen anlades trädgården som en rosengård, typisk för tidens romantiska trädgårdsstil, men tillhör nu en perennträdgård där man odlar och bevarar historiskt värdefulla växter och sorter med dokumenterad historia källa.

Trädgårdsrum, paradisets tradition och parterrens estetik

Klassiska trädgårdsrum och formklippta häckar

Landeriträdgården är utformad enligt de klassiska trädgårdsidealen från slutet av 1800-talet. Den formella strukturen förstärks av klippta häckar av lind, bok och buxbom, vilka tillsammans skapar harmoniska, symmetriska trädgårdsrum. Detta formspråk har tusenåriga anor ända från de persiska paradisträdgårdarna, så kallade pairi-daeza – ursprunget till ordet paradis. Traditionen med avgränsade trädgårdsrum och formklippta häckar lever vidare i Landeriträdgården och bidrar till en atmosfär av ro och skönhet.

Parterr – blickfång i tapetrabatten

En konstfull parterr eller tapetrabatt utgör fonden i Landeriträdgården. Här avgränsas blomsterpartierna av låga buxbomshäckar och slingrande mönster planteras med sommarbegonior, grön helgonört (Santolina rosmarinifolia) samt mosspilea (Pilea microphylla). Dessa växtslag klipps noggrant, cirka var tredje vecka, för att bevara den dekorativa och strama karaktären i parterren. Helheten påminner om Europas främsta slotts- och herresätasträdgårdar.

Bevarande av grönt kulturarv

Historiska perenner och Programmet för Odlad Mångfald

En av Landeriträdgårdens viktigaste uppgifter är att bevara och visa perenner med lång odlingshistoria i Sverige. Alla perenner är sorter med dokumenterad odling före 1940, och varje planta har en spårbar bakgrund. Många är insamlade genom Programmet för Odlad Mångfald (POM), i samarbete med privatpersoner via det nationella perennuppropet källa. Detta arbete sker i samverkan med andra botaniska trädgårdar, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt Nordiska genbanken och syftar till att säkra framtidens mångfald av prydnadsväxter.

Efter provodling på SLU Alnarp återintroduceras särskilt odlingsvärda sorter i handel under varumärket Grönt Kulturarv – vilket ger fler möjlighet att odla och bevara vårt växtarv källa.

Så kan du bidra till kulturarvet

Har du äldre perenner i din trädgård, eller känner till platsen där sådana finns? Exempelvis gammaldags aster, hosta, höstflox, pion, riddarsporre eller solbrud – särskilt intressanta är sådana sorter som odlats före 1940. Tack vare initiativ som perennuppropet kan du själv delta i arbetet med att rädda vårt gröna kulturarv. Läs mer om hur du kan bidra på Trädgårdsportalen.

Landeriernas roll i Göteborgs historia

Landerierna – arrenderade jordbruksegendomar på stadens egendomar – har format Göteborgs utveckling. Redan på 1600-talet avsågs de för livsmedelsproduktion, men under 1800-talet omvandlades många till sommarbostäder och små herrgårdar för den växande borgerligheten. När Göteborg växte under 1900-talet försvann många av dessa miljöer, men vissa lever kvar som skyddade kulturmiljöer och gröna oaser i staden – däribland Landeriträdgården.

Inspiration och vidare läsning

Här kan du se vackra bilder och läsa mer om Landeriträdgården på Trädgårdsportalen.

Källor:
Trädgårdsportalen – Landeriträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
Trädgårdsportalen – Blommor för framtiden och POM
Göteborgs-Posten – Kulturväxter i ny-gammal tappning