Utseende och ursprung.
Spetskålen är en form av vitkål med spetsigt huvud. Huvudena är inte så fasta som hos den vanliga vitkålen utan är löst knutna.

Växtplats och jordmån.
Mull och kalkhaltig lerjord med högt pH ca 7-7,5. Tidig spetskål odlas bäst på lätta jordar.

Sådd och såtid.
Spetskål kan direktsås på plats men förkultiverade plantor är i regel att föredra. Direktsådd spetskål bör sås så tidigt som möjligt. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C och tål lätt frost. Plantavstånd 35 - 45 cm för normalstora huvuden.

Allmän skötsel.
Försiktig luckring och ogräsrensning. Under huvudbildningen får inte plantorna torka ut.

Gödsling.
Spetskål har ett stort näringsbehov och vid brist på bl.a. bor, magnesium och molybden kan bristsjukdomar framträda. Stallgödsel är att föredra.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Spetskål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.

Skörd.
När huvudena börjar knyta sig, vänta inte för länge eftersom huvudena lätt spricker och den dessutom utvecklar stocklöpare och går i blom om den får stå för länge.

Näringsinnehåll.
Spetskålen har precis som den vanliga vitkålen ett högt näringsvärde och innehåller rikligt med vitaminer och mineralämnen. 100 g spetskål innehåller 32 kcal, 50 mg C-vitamin, 0,5 mg järn samt en mindre mängd kalcium och fosfor.

Förvaring.
Spetskål håller sig i regel några veckor i kylskåp.

Användningssätt.
Spetskålen används som vitkålen, till kålsoppa, kåldolmar, kålpudding, surkål och grytor samt som råriven i sallader. Spetskålen överträffar den vanliga vitkålen i smakhänseende. Mycket mild.

Sortval.
De flesta sorterna på marknaden är likvärdiga vad det gäller smak och odling.