Spenat

Spinacia oleracea
Chenopodiaceae

Utseende och ursprung.
Spenat är en ettårig långdagsväxt, som ursprungligen är en Persisk kulturväxt. Den odlas för sina mörkgröna, spröda, saftiga blads skull.

Växtplats och jordmån.
Jorden bör vara ganska lätt, mullrik och välgödslad med ett pH-värde på 7,0-7,5.

Sådd och såtid.
Spenat bör sås så tidigt som möjligt eftersom den fort går i blom under långa dagar. Från det jorden reder sig fram till mitten av maj kan vara lämpligt. Man kan även så höstsorter under augusti-september för en tidig skörd året efter. Sådjup 2-3 cm, gallringsavstånd 5-15 cm och ett radavstånd på 30 cm.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning och luckring. Den vårsådda spenaten kräver en riklig bevattning för att ge en hög avkastning.

Gödsling.
Gödsla inte med för mycket kvävehaltiga gödselmedel eftersom kvävet kan omvandlas till nitrat i bladen. Nitrat omvandlas i människokroppen till nitrit och kan också omvandlas till cancerogena ämnen.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Spenat är i regel problemfri men kan vid varmt och fuktigt väder angripas av spenatbladmögel. Detta kan undvikas genom användning av resistenta sorter. Vissa år förekommer angrepp av bladlöss.

Skörd.
Efterhand som bladen utvecklas.

Näringsinnehåll.
100 g spenat innehåller 14,6 kcal, 58 mg C-vitamin, 3,1 mg järn samt A- och B vitaminer.

Förvaring.
Djupfryst efter förvällning.

Användningssätt.
Som stuvning, i soppa, till fisk- och kötträtter som fyllning i omeletter.

Sortval.
Det finns flera olika sorter att välja bland. Medania är en medeltidig sort som i det närmaste är resistent mot stocklöpning. Resistent mot spenatbladmögel.

Spenat