Savojkål, kruskål, virsingkål

Brassica oleracea ssp. capitata v. sabauda
Brassicaceae

Utseende och ursprung.
Savojkålen som ibland också kallas kruskål eller virsingkål har fått sitt namn från Savojen som är en provins i sydöstra Frankrike där den odlats sedan länge. Savojkålen har vackra, löst knutna huvuden och mörkt gröna, krusiga blad med en mild smak.

Växtplats och jordmån.
Mull och kalkhaltig lerjord med högt pH ca 7-7,5. Tidig savojkål odlas bäst på lätta jordar.

Sådd och såtid.
Savojkål kan direktsås på plats men förkultiverade plantor är i regel att föredra. Direktsådd savojkål bör sås så tidigt som möjligt. Fröna gror redan vid en temperatur på +5°C och tål lätt frost. Plantavstånd 30 - 40 cm för normalstora huvuden.

Allmän skötsel.
Försiktig luckring och ogräsrensning. Under huvudbildningen får inte plantorna torka ut.

Gödsling.
Savojkål har ett stort näringsbehov och vid brist på bl.a. bor, magnesium och molybden kan bristsjukdomar framträda. Stallgödsel är att föredra.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Savojkål angrips precis som övriga kålväxter ofta av insekter som äter av blad och rötter. Enklast undviker man angrepp av skadedjur genom att täcka över planteringen med fiberduk omedelbart efter sådd eller plantering.

Skörd.
Den tidiga savojkålen skördas allteftersom den blir färdig, det vill säga när huvudena är fasta men innan de börjar spricka. Vinterkålen däremot, bör skördas så sent som möjligt eftersom hållbarheten efter skörd ganska dålig.

Näringsinnehåll.
Savojkålen har ett högt näringsvärde och innehåller rikligt med vitaminer och mineralämnen.

Förvaring.
Savojkålen har dålig hållbarhet efter skörd och bör konsumeras nyskördad. Sena sorter bör stå kvar på växtplatsen så länge som möjligt.

Användningssätt.
Rå i sallader, som dekoration eller kokt i klyftor och serverad med smör.

Sortval.
Vorbote, snabbväxande och frosttålig.
January King, sen och köldtålig sort.

Savojkål