Rättika

Raphanus sativus v. niger
Crusiferae

Utseende och ursprung.
Rättika är en gammal kulturväxt med ursprung i Kina. Den odlades i Medelhavsländerna före vår tideräknings början. Rättikan som är en nära släkting till rädisan är lättodlad och har små krav. Rättikans knöl består av den uppsvällda stjälken under hjärtbladen.

Växtplats och jordmån.
Halvskuggig växtplats med en djup, näringsrik jord med god mullhalt, pH-värde 6,5.

Sådd och såtid.
Sommarrättikor sås på friland när jorden reder sig, vinterrättikorna sås i juli. Sådjup 1,5 cm, 8-10 cm mellan plantorna och ett radavstånd på 25-30 cm.

Allmän skötsel.
Ogräsrensning och bevattning. Vid brist på vatten blir rättikorna beska och träiga.

Gödsling.
Behovet av gödsling är litet. Nygödslad jord bör undvikas.

Skadeinsekter och sjukdomar.
Rättika är utsatt för samma sjukdomar och skadedjur som kålväxterna t.ex. kålfluga, kålbladlus, fjärilslarver och klumprotsjuka. Täckning med fiberduk och regelbunden bevattning kan hjälpa.

Skörd.
Sommarrättika skördas efterhand under sommaren. Vinterrättikan skördas under september - oktober. Rättikan bör inte bli alltför stor eftersom den lätt blir besk och träig.

Näringsinnehåll.
100 g rättika innehåller 17 kcal och 26 mg C-vitamin.

Förvaring.
Vinterrättikor kan med gott resultat lagras i stuka eller i en sval källare i en låda med fuktig sand.

Användningssätt.
Används som rädisa.

Sortval.
Det finns sommar- och vintersorter, runda, avlånga, röda, svarta eller violetta.

Rättika