Jordgubbar

Fragaria x ananassa
Rosaceae

Våra vanligaste bär i trädgårdarna är nog jordgubbar. De är samtidigt bland de senast tillkomna bärväxterna i odling. Inte förrän på 1700-talet kom jordgubben till Europa.

Jordgubbar odlas bäst där det är lugnt, varmt och soligt. Rötterna ligger ytligt och väl förgrenat. Helst ska jorden vara mullrik och sandblandad för att underlätta ogräsrensning och för att rötterna ska kunna breda ut sig ordentligt. PH-värdet ska helst vara 5,5-6,5 och därför kan det vara lämpligt att blanda i en del torv som gör jorden porösare och sänker pH-värdet.

Man kan plantera jordgubbar både på våren och hösten. Planterar man på våren hinner plantorna rota sig bättre innan vintern, men på hösten har revplantorna rotat sig och de kan man plantera ut. För att underlätta skötseln måste allt rotogräs noga rensas bort innan man planterar. Ett tag innan planteringen tillför man stallgödsel. Den ökar mullhalten samtidigt som näring tillförs. Plantorna sätts med ett inbördes avstånd på 30-40 cm och ett radavstånd på minst det dubbla. Det är viktigt att plantorna inte sätts djupare än vad de växt tidigare. Glöm inte att vattna ordentligt.

Under sommaren får man rensa bort nytt ogräs, men bara ytligt annars skadar man de ytliga rötterna. Det är bra om man täcker marken med något som håller kvar fukten, men också hindrar ogräs från att växa. De revor som växer ut i raderna kan man lägga lite jord på så att de rotar sig. De som växer ut i gångarna kan man stoppa i krukor med jord och låta dem rota sig där. Till hösten planteras de ut där man vill ha dem. Jordgubbar brukar ge störst skörd som två- och treåriga. Första året kan man alltså inte räkna med någon större skörd. Efter fyra fem år är det tid att byta ut plantorna mot nya.

Tyvärr drabbas jordgubbar ganska lätt av sjukdomar. Gråmögel angriper bären när de mognar och täcker dem med ett grått ludd. För att undvika sjukdomen bör man inte odla plantorna för tätt, samt undvika överdosering av kvävegödsling. Mjöldagg är en sjukdom som angriper plantorna och en gråbrun hinna bildas på undersidan av bladen. Det bästa sättet att undvika sjukdomar är att välja motståndskraftiga sorter och inte vattna på kvällarna. Efter skörden klipps gamla blad bort några centimeter ovanför kronorna.

Spinn- och jordgubbskvalster kan angripa plantorna, som då missfärgas och blir förtorkade. Jordgubbsnematoder kan man också drabbas av. Angripna plantor deformeras, bladen förkrymps och får en konstig grön färg. Vid angrepp uteblir skörden. Dessa skadedjur undviks genom att bara välja plantor som garanterat inte är angripna.

Jordgubbar kan man använda till det mesta. Saft, sylt, kräm, färska med grädde eller glass, i tårtor och i romtopf.

Några sorter:

• Allstar, medeltidig, fina bär. Zon I-V

• Bounty, medelsen, sjukdomstålig, produktiv. Zon I-V

• Elin, remonterande*. Zon I-VI

• Honeoye, god. Zon I-VI

• Korona, medelsen, produktiv, populär. Zon I-VI

• Maxim, medelsen, jättejordgubbe <100 g. Zon I-V

• Sara, smulgubbe, tidig, uppskattad smak. Zon I-V

• Senga Sengana, en av de populäraste sorterna. Zon I-V

• Zefyr, tidig, fina medelstora bär, härdig. Zon I-VI

  *Remonterande - Blommar om och ger nya bär senare på sommaren.

  Zonkarta

Jordgubbar