Att odla genom att täcka marken med gräs, halm, löv och annat lämpligt material har många fördelar. Dessutom är det naturligt, man behöver bara gå ut i skogen för att förstå det. Där finns inga bara fläckar, antingen växer där något eller är marken täckt med löv eller gräs.

Idén med täckodling kommer ursprungligen från Ruth Stout i USA. Hon började använda metoden med täckodling redan på 40-talet.

Genom täckning med växtdelar tillförs jorden näring och hålls lucker och man behöver inte rensa ogräs och vattna lika ofta som annars. Det lilla ogräs som blir är dessutom mycket lätt att dra upp. Ju färskare material man täcker med desto mer näring finns det förstås i det. Helst ska man använda det så färskt som möjligt. Man bör lägga så pass tjockt lager att jorden inte torkar ut, men använder man färskt gräsklipp bör man inte lägga för tjockt täcke, då så fint material bildar en hinna som kan bli för tät. Vill man få snabbare omsättning på grövre material kan man låta det passera genom en kompostkvarn eller köra över det med gräsklipparen.

Med täckodling blir det mycket mask i marken, vilket är bra. Maskarna gräver gångar som är bra både för luftningen och transporten av vatten. Hålls jordytan fuktig hela tiden blir det ett mycket aktivt markliv. Markens kvalitet blir bättre, porösare och mer vattenhållande. Materialet som passerat genom maskarna är basiskt och pH-värdet brukar hållas ganska stabilt. Lägger man ett lagom tjockt lager kan man se hur det kryllar av mask genom att lyfta på täcket.

Många är rädda för att det ska bli mycket sniglar vid täckodling, men det brukar det inte bli. Kanske beror det på att grodor också trivs i den miljön. Det finns däremot många betydelsefulla mikroorganismer i marken som gynnas av täckodling. De bidrar bland annat med att:

• Göra svårlöslig mineralgödsel tillgänglig för växterna.
• Skydda växterna från skadliga organismer.
• Bygga upp mullpartiklar.
• Skapa bra jordstruktur (aggregat).

Täcket kan ligga på jorden året runt, men för att få upp temperaturen i jorden bör man ta bort det på våren när solen börjar värma. När marken har blivit varm är det bara att lägga tillbaka det igen. Om täckningsmaterialet är ljust kan marktemperaturen bli ett par grader lägre än på otäckt mark, men å andra sidan så jämnas temperaturen ut, vilket kan vara en fördel för växterna.

Med marktäckning riskerar man inte gröna nackar på morötterna eller grön potatis. Om man odlar gurkor eller andra växter med frukterna på marken, blir inte dessa smutsiga. Markytan packas inte heller, om man använder marktäckning, vilket den annars gör efter regn eller genom att man går på den. Därför behöver man inte heller luckra ytan.

Täckodling är bra oavsett vilken markkvalitet man har, eftersom mullhalten ökar. Har man lätt sandjord blir följden att näringen binds bättre och vattenhållningen ökar. Har man däremot tung lerjord luckras denna upp och luft- och vattentransporten underlättas. Dessutom blir det lättare för rötterna att breda ut sig, speciellt om man odlar rotfrukter blir det mindre risk att de grenar sig.

För att öka resultatet när man odlar i växthus kan man tillföra extra koldioxid. Samma effekt kan man uppnå genom täckodling. När täckmaterialet bryts ner frigörs koldioxid, vilket växterna behöver för uppbyggnaden.