Växtavfall i trädgården

Att du sen gör en miljöinsats samtidigt som du blir av med avfallet får väl närmast betraktas som en positiva bieffekt.

För att få bra kompostjord krävs värme, fuktighet och syretillförsel. Förutom växtavfallet är det allt som behövs för att förvandla avfall till näringsrik mylla. Det behövs ingen dyr plastbehållare som numera finns i överflöd på varuhus och byggmarknader.

Visst går det bra med en sådan, men du tillverkar lätt en egen av spillvirke eller några meter nät. Det behövs egentligen ingen behållare för att kompostera, men det flesta tycker det ser trevligare ut än att lägga en hög direkt på marken.

Att välja en lämplig plats för komposten.
När man ska anlägga en kompost bör man placera den i anslutning till trädgårdslandet eftersom man i regel använder det mesta av den färdiga myllan till att förbättra jorden där. Dessutom kan det vara lämpligt att man placerar komposten i närheten av köksingången för att man inte ska behöva gå så långt när man bär ut det komposterbara hushållsavfallet. Har man en liten trädgård, kan man kanske finna en lämplig plats mitt emellan huset och trädgårdslandet.

Om det är möjligt anlägger man komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar. Eventuella rötter från träd eller buskar som växer in komposten gör ingen större skada, utan är snarare en fördel eftersom de tar tillvara en del av den näring som i annat fall läcker ifrån komposten och förorenar grundvattnet.

Om du väljer att köpa en behållare så ta i rejält, om du räknar med att behöva en på 500 liter, köp då en minst dubbelt så stor, för efter ett tag kommer du att upptäcka att den ändå är för liten för dina behov. Dessutom är det i en större behållare betydligt enklare att hålla värme och fuktighet på en för nedbrytningen gynnsam nivå. Se till att det är en stabil konstruktion som tål hårda tag under många år, den ska ha en öppen botten där det eventuellt kan finnas ett grovmaskigt nät. Det finns även kompostbehållare med tät botten vilket är helt förkastligt, dessa har överhuvudtaget inte i trädgården att göra. En kompost måste för att fungera tillfredställande ha direktkontakt med marken under.

Hur går man tillväga vid anläggningen.
Det viktigaste är alltid blandningen av materialet, samt att det är lagom fuktigt och finns en god syretillgång.

Finfördela materialet.
Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten. Löv, häckklipp och klenare kvistar finfördelar du enklast genom att köra över det ett par gånger med gräsklipparen. För grövre material i större mängder behövs det däremot någon form av kompostkvarn.

Storleken är viktig.
En komposthög direkt på marken formar man enklast som en limpa med en bredd på en och en halv meter och knappt en meter hög, längden bestäms av hur mycket material som ska komposteras. Tänk på att en liten kompost har svårt att få upp temperaturen och lätt kallnar. Uppnås inte en tillräkligt hög värme går processen betydligt långsammare och dessutom överlever bakterier, ogräsfrön och skadliga insektslarver. Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40 och 55 grader.

Fuktighet.
Konsistensen ska vara som en urkramad tvättsvamp, det innebär en fuktighetshalt på 50-60 procent. I en öppen behållare eller i en komposthög direkt på marken är det i regel inga problem att hålla en jämn fuktighet. I normala fall sköter naturen själv om det på ett föredömligt sätt. Vid långvarig torka eller i en sluten behållare får man däremot vattna med jämna mellanrum. Vänta inte för länge, en helt uttorkad kompost är inte lätt att vattna, risken är stor att vattnet bara rinner rakt igenom.

Tänk på att ogräs som växer på komposten stjäl vatten, täck därför alltid ytan med ett lager löv, halm eller annat lämpligt material så inte ogräset får fäste.

Ventilation.
En god tillgång på luft är en förutsättning för en väl fungerande kompost. En blandning av olika material i olika storlekar är oftast tillräckligt för att ombesörja den luftväxling som krävs. Blir innehållet för kompakt luftar man enklast genom att blanda i något grövre material. Komposten får absolut aldrig packas eller trampas till.

Anläggningen.
Börja alltid med att lägga ett lager luftigt material i botten t.ex. grenar, kvistar eller häckklipp. Fyll sen på med material från trädgården och köket efterhand som det finns tillgängligt. Försök hela tiden lägga på en blandning av material så det inte blir enhetliga skikt av de olika ingredienserna. Animaliskt avfall från köket samt sjuka växtdelar och ogräs lägger du alltid i mitten av komposten och täcker noga så slipper du problem. Emellanåt strör du över ett par liter trädgårdsjord eller gammal kompost.

När behållaren är full eller den öppna komposten har fått den storlek du vill ha kan den ligga ifred ett par månader. Har du lagt en kompost direkt på marken utan någon form av behållare så täcker du den lämpligen med löv eller halm som isolering. Det tar nu allt från tre månader till två år innan komposten är färdig, allt beroende på vilken typ av avfall som ingår och förhållandena under processen. Allt du behöver göra är att någon gång då och då kontrollera fuktigheten. Om du vill kan du självklart vända komposten några gånger för att påskynda nedbrytningen även om det inte är nödvändigt. Rent generellt kan man säga att ju oftare du vänder komposten desto fortare blir den färdig, men det är ett tungt arbete och absolut inte nödvändigt om du har tid att vänta på din mylla.

De viktigaste punkterna för ett lyckat resultat.

• Ett blandat, finfördelat material med ett väl avvägt kol/kväve förhållande.

• En fuktighet på 50-60 procent.

• God syretillförsel.

• En temperatur på 40-55 grader.

  Även om du inte kan uppfylla dessa fyra punkter till 100 procent behöver du inte vara orolig. Det är så vist ordnat i naturen att även om du gör allting fel så är kompostering ingenting man direkt kan misslyckas med. Ditt organiska avfall blir under alla förhållanden alltid till den finaste mylla även om det kanske tar lite längre tid.

  
  Christina Alvner