Gå direkt till innehållet
Fraktfritt från 699 kr
Vi har levererat växter och tillbehör sedan 1998
InspirationForum
Kassan

Vårsol skön men farlig

Midvinternattens köld är hård, och är den bara stabil må det väl vara hänt. Värst är vintrar som växlar mellan varmt och kallt, för att inte tala om den förrädiska vårsolen. Det tycker åtminstone växterna.

Av Eva Wirén

När sommaren går mot sitt slut, dagarna blir kortare och temperaturen sjunker så vet de flesta träd och buskar att det är dags att förbereda sig för vintern. En varm sommar och en höst utan för mycket regn är gynnsamt för invintringen, liksom att temperaturen sjunker successivt.

Rabattrosor styrs av temperaturen, så den långa, milda hösten 2000 växte de alldeles för länge med en hel del frostskador som följd. För andra växter avgör ljuset och dagslängden när det är dags att sluta växa. Ljuset från en gatlykta som är placerad alldeles invid ett träd kan faktiskt lura det att växa och behålla bladen längre än kompisarna i höstmörkret en bit bort.

Yttre betingelser som väderlek, gödsling, jordart och dränering spelar stor roll för invintringen, men själva förmågan till härdning ligger i växtens ursprung och gener.

Socker hindrar frysning

För att klara vintern sker en omfördelning och förändring av olika ämnen i växten. Höstfärgade blad och fällda löv visar tydligt att något är på gång, men inuti växten pågår många komplicerade och för oss osynliga processer. Cellerna släpper ut vatten, krymper ihop och får en hög sockerkoncentration. Fryspunkten sänks och motverkar att skadliga iskristaller bildas inuti cellen. Att det däremot bildas is mellan cellerna är normalt och inte skadligt.

Stabil kyla önskvärd

Så här års har växterna redan uppnått maximal härdning. En del av dem väntar bara på lite värme för att börja växa igen, och det kan vara farligt. En tillfällig värmebölja stimulerar växter som inte är s k knoppstabila att sätta fart, och då tappar de snabbt sin härdighet. Blir det plötsligt kallt igen är det lätt hänt att frostskador uppstår. Det syns emellertid ingenting på växterna just då, skadorna visar sig ofta långt fram på våren. Dessa intorkade skott, eller knoppar som slår ut men sedan tynar bort, tar man gärna för angrepp av någon skadegörare, men de kan alltså ha sitt ursprung i en mild period mitt i vintern. Knoppstabila växter låter sig däremot inte luras så lätt utan vet att vänta på den verkliga våren.

Växtens ursprung spelar stor roll - är den präglad av inlandsklimat tål den hård kyla under långa perioder, men skadas lätt av växlande temperaturer. Härstammar den från kustklimat är den vanligtvis inte känslig för snabba svängningar mellan varmt och kallt.

Hallon, oxbär, ölandstok, ginnalalönn och aronia är exempel på växter som gärna startar lite för tidigt och kan få frostskador under onormalt varma och växlande vintrar. För vissa sorter av hallon kan det t ex räcka med +4-5 ºC under två dygn för att härdigheten ska gå förlorad.

Förrädisk vårsol

Tjältorka är en köldskada som framför allt städsegröna växter (barrväxter och buskar med blad året runt) är utsatta för. Den orsakas av vårsol i kombination med tjälad mark. Växterna värms upp, avdunstar vatten från barr/blad och när de inte samtidigt kan suga upp vatten från den frusna jorden skadas plantorna av uttorkning. Blad och barr blir bruna. Mars-april är påfrestande månader, särskilt för växter i soligt, blåsigt läge.

Klätterrosor spaljerade mot en solig vägg är också känsliga. Varma vårdagar lockar plantorna att börja växa och gör dem mycket ömtåliga för plötsligt låga temperaturer. En skuggande skärm bromsar tillväxten och håller plantan kvar i vila. Det kan även unga klematisplantor och spaljerade fruktträd må väl av.

Trädstammar som värms upp i intensivt solsken och sedan snabbt kyls ner kan i värsta fall få svårläkta frostsprickor. Tidigare vitkalkade man ofta stammen på fruktträd för att jämna ut temperaturen och undvika sprickbildning. Körsbär och plommon hör till de känsligaste, men även äpple, päron och prydnadsträd kan drabbas.

Glest och luftigt skydd

Som skydd mot vårsol används täckmaterial som är glest och luftigt. Blir det för tätt och mörkt kanske plantan drivs på och börjar växa i stället. Använd t ex säckväv, en uttjänt, tunn gardin eller en vassmatta - varför inte ta fram den gamla strandmattan? Ibland passar det att lägga materialet över plantan, andra gånger är det bättre att hänga eller ställa det framför med hjälp av stödpinnar. I grenverket på den spaljerade klätterrosen kan man sticka granriskvistar. För en liten barrväxt eller buske kan det räcka med några grankvistar på solsidan. En trädstam behöver egentligen också bara skydd på solsidan.

Ta inte bort täckmaterialet för tidigt. Det är just under perioder med varma vårdagar och kalla nätter som skyddet behövs som bäst. Obs! Gnagskydd kan lindas runt trädstammar för att skugga, men var noga med att ta bort det när det inte längre behövs. Det samlar fukt som kan leda till röta. Alltför många träd förstörs på detta sätt.

Skydda främst värdefulla, särskilt utsatta och nyplanterade växter. Det är inte meningen att du ska svepa in hela trädgården i säckväv och ris… Tänk gärna redan vid plantering på att välja ett läge som ger ömtåliga växter ett naturligt skydd mot den kraftigaste vårsolen.

Odla.nu är en mötesplats och inspirationskälla för alla som är intresserade av växter, odling och en vacker trädgård.
Om oss & vår butikPersonuppgifterKundserviceKöp- och LeveransvillkorVäxtlexikonFrågor & svar
Följ oss och bli inspirerad
FacebookFacebookInstagramInstagram
Gå till https://klarna.se/KlarnaGå till https://www.postnord.se/Postnord
© 2024 Odla.nu i Sverige AB