Felmeddelande

An error occurred while trying to search with Solr: "500" Status: Server Error: Server Error{"responseHeader":{"status":500,"QTime":96},"response":{"numFound":28701,"start":0,"maxScore":0.6612392,"docs":[{"item_id":"2364","score":0.6612392},{"item_id":"3428","score":0.56689405},{"item_id":"24261","score":0.53342843},{"item_id":"2375","score":0.45622203}]},"error":{"metadata":{"error-class":"org.apache.solr.common.SolrException","root-error-class":"org.apache.solr.common.SolrException"},"msg":"Unable to compute facet ranges, facet context is not set","trace":"org.apache.solr.common.SolrException: Unable to compute facet ranges, facet context is not set\n\tat org.apache.solr.handler.component.RangeFacetProcessor.getFacetRangeCounts(RangeFacetProcessor.java:67)\n\tat org.apache.solr.handler.component.FacetComponent.getFacetCounts(FacetComponent.java:296)\n\tat org.apache.solr.handler.MoreLikeThisHandler.handleRequestBody(MoreLikeThisHandler.java:235)\n\tat org.apache.solr.handler.RequestHandlerBase.handleRequest(RequestHandlerBase.java:155)\n\tat org.apache.solr.core.SolrCore.execute(SolrCore.java:2082)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.execute(HttpSolrCall.java:670)\n\tat org.apache.solr.servlet.HttpSolrCall.call(HttpSolrCall.java:458)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:225)\n\tat org.apache.solr.servlet.SolrDispatchFilter.doFilter(SolrDispatchFilter.java:183)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler$CachedChain.doFilter(ServletHandler.java:1652)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doHandle(ServletHandler.java:585)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:143)\n\tat org.eclipse.jetty.security.SecurityHandler.handle(SecurityHandler.java:577)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doHandle(SessionHandler.java:223)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doHandle(ContextHandler.java:1127)\n\tat org.eclipse.jetty.servlet.ServletHandler.doScope(ServletHandler.java:515)\n\tat org.eclipse.jetty.server.session.SessionHandler.doScope(SessionHandler.java:185)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandler.doScope(ContextHandler.java:1061)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ScopedHandler.handle(ScopedHandler.java:141)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.ContextHandlerCollection.handle(ContextHandlerCollection.java:215)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerCollection.handle(HandlerCollection.java:110)\n\tat org.eclipse.jetty.server.handler.HandlerWrapper.handle(HandlerWrapper.java:97)\n\tat org.eclipse.jetty.server.Server.handle(Server.java:499)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpChannel.handle(HttpChannel.java:310)\n\tat org.eclipse.jetty.server.HttpConnection.onFillable(HttpConnection.java:257)\n\tat org.eclipse.jetty.io.AbstractConnection$2.run(AbstractConnection.java:540)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool.runJob(QueuedThreadPool.java:635)\n\tat org.eclipse.jetty.util.thread.QueuedThreadPool$3.run(QueuedThreadPool.java:555)\n\tat java.lang.Thread.run(Unknown Source)\n","code":500}} .

Varför odla ekologisk

  • Trädgård
Varför odla ekologisk? Ur tidningen Odlaren nr 1 1997.

"Det är inte helt enkelt att psykologiskt lämna en invand teknik, där man inbillat sig att varje behandling med konstgödsel och bekämpningsmedel varit helt avgörande för skördens storlek. Och så får man bättre skörd genom att överlämna det mesta till naturen."

Ekologi och Agenda 21 är världsomspännande projekt som är och i allt högre grad kommer att bli livsnödvändiga för mänsklighetens överlevnad.

Mera livsmedel
Vi behöver mera livsmedel till jordens växande befolkning. Vi står inför den största utmaningen någonsin i mänsklighetens historia. År 2025 är världens befolkning 8,5 miljarder mot 5,5 nu. För att hålla undan svälten måste vi fördubbla produktionen av livsmedel. Och det fungerar inte längre med någon "grön revolution" med rikliga konstgödselgivor som var sjuttiotalets lösning och som har medfört försaltade jordar och sänkta grundvattennivåer och uttorkning av floder till följd av okontrollerad konstbevattning.

Det vi ser i östra Afrika är bara början på de stridigheter om odlingsutrymmet som kommer världen över i och med befolkningsökningen. Det kommer aldrig att räcka med katastrofinsatser. Både i industriländer och i den nya världen måste vi lära oss att hushålla med resurserna och i allt högre grad gå ifrån ett extensivt storjordbruk baserat på konstgödsel till ett småskaligt där näringsämnen från våra avlopp återcirkuleras.

Gammal kunskap har gått förlorad.
Vi säger lära oss därför att gammal kunskap om ekologisk odling har till stor del gått förlorad under den parentes med kemikaliejordbruk som vi genomgått de senaste femtio åren. Forskningen är därför idag totalt oförberedd när FAO (Food and Agriculature Organization) som är FN:s livsmedelsorgan vid sin nyligen genomförda världskonferens uttalade att vi måste gå över till ett resurssnålt, småskaligt jordbruk.

Det är därför dags för oss ekologiska odlare att verkligen komma fram i ljuset. Våra kunskaper och erfarenheter är viktiga och det är vår skyldighet att sprida dem kanske inte till forskarna som hittills i de flesta fall varit ointresserade av våra metoder utan till en bred allmänhet vars attityder på sikt måste ändras från en slöserimentalitet till resurshushållning.

Kanske är det den nu uppväxande generationen till vilken våra barnbarn Linus och Evelina hör som vi skall satsa på. De är ännu oförstörda och tycker inte att allt som är naturligt är äckligt. Linus letar med förtjusning efter maskar i farfars täckodling. Hans föräldrar är inte alltid lika förtjusta.

Dagens livsmedel saknar viktiga grundämnen.
De attityder som måste ändras är att växtnäringsämnen endast skall användas en gång för att sedan om än med en viss fördröjning i reningsverk och slamdeponier spolas ut i haven. Med fräscha grönsaker förstås sådana som odlas i odlingsbäddar av glasull med tillförsel av ett minimalt antal växtnäringsämnen men vart och ett i stor mängd. Detta gör att de växer snabbt och blir frodiga och "fräscha".

Till skillnad mot naturligt odlade växter saknar dessa grönsaker, tomater, gurka och sallad, ett femtiotal grundämnen som finns i jord utöver det tiotal som ingår i näringslösningen. Dessa ämnen har idag av forskningen kända livsfunktioner i vår kropp främst när det gäller skydd mot olika åkommor.

Kanske är det övergången till snabbmat (junk food) som gjort att idag vart tredje barn lider av någon form av allergi. I öststaterna där man i mycket större omfattning odlar i jord och där banden med släktingar på landet är starkare är frekvensen av allergier mycket mindre trots att exponeringen för miljöföroreningar ofta är större.

En jämförelse mellan Sundsvall innerstad och polsk landsbygd utföll så att allergifrekvensen var sex gånger högre i Sundsvall.

Det finns andra jämförelser som talar sitt tydliga språk. Danska jordbruksarbetare som varit sysselsatta i ekologiska jordbruk hade dubbelt så många spermier som en jämförelsegrupp. Måhända spelar östrogenlika ämnen som ofta är nedbrytningsprodukter från kemiska bekämpningsmedel in. Kanske är det förklaringen till att svenska män har sämre spermiekvalitet än för femtio år sedan. De östrogenliknande ämnena finns vårt dricksvatten särskilt när det är sjövatten som renats. Inga reningsprocesser eliminerar dessa ämnen.

Den ekologiska jordbruksforskningen eftersatt.
Den jordbruksforskning som bedrivs idag görs enligt sådana metoder som använts i hundra år och bygger på att enskilda effekter renodlas. För trettio år sedan var vi med och utvecklade datorprogram där med 1000 jämförande försök med olika kvävegödselmedel kunde visa att skörden varierade signifikant med olika medel.

När man ger sig på så subtila skillnader som det är fråga om i ekologisk odling framför allt vad gäller produktkvalitet finns ofta varken mätmetoder eller utvärderingsmetoder. Det är därför den stora studie som skulle visa att ekologiska livsmedel var undermåliga istället kom fram till att de är likvärdiga till många kemikalieförespråkares stora besvikelse. Man mätte nämligen i huvudsak vad livsmedlen inte innehöll i stället för att mäta de kvaliteter som de ekologiska hade och som skiljer dem från kemiodlade.

Det kommer ännu att dröja innan Livsmedelsverket i sina bedömningar tar hänsyn till de idag omätbara kvaliteter som de ekologiska produkterna har.

Konsumenterna väljer ekologiska produkter.
Det är då intressant att konstatera i vilken omfattning svenska konsumenter ökar sin konsumtion av ekologiska produkter. Konsums satsning på änglamarksmärket och som följts av ICA:s Sunda har i ett huj mångdubblat konsumtionen. Redan nu är det brist på ekologiska produkter och med nuvarande jordbrukspolitik som ju helt styrs av EU är det inte sannolikt att vi uppnår den svenska riksdagens mål om 10% av den svenska åkerarealen i ekologisk odling till år 2000. Det är konsumenterna attityder som måste ändras så att bättre kvaliteter tvingas fram. Vi har sett folks stora intresse när det gäller sopsortering. Nu har branschen hunnit ikapp och det finns bra användningsområden för de flesta sorteringsfraktionerna.

Livsmedelsbranschen hänger inte med.
När det gäller ekologiskt odlade livsmedel finns det en viss tveksamhet kanske för att de är för dyra. Kanske beror det på att handeln gör dem dyra eftersom de förväntas vara dyra. Det är känt att grönsakers pris i butikerna sällan har något samband med priset i producentledet. Handelns påslag är här helt godtyckliga och eftersom ett fåtal aktörer helt dominerar detaljhandeln kan man sätta priserna efter behag och varför skulle man då inte utnyttja konsumenternas vilja att betala mera. Tillgången är ju ändå begränsad så man har egentligen ingen anledning att försöka få flera att köpa ekologiskt.

Agronomen blev omvänd.
Vi har i vår bok Odla ekologiskt - i samspel med naturen försökt förmedla de erfarenheter vi hunnit skaffa oss under de tio år som gått sedan vår vän Bengt Flärd frälste oss på ELMIA-utställningen 1987. Innan dess var i alla fall Göran en relativt "normal" agronom som betraktade de s.k. alternativodlarna med sedvanlig skepsis. Nå Bengt lyckades i alla fall övertyga oss att köpa Förbundet Organisk BiologiskOdlings (FOBO) kompendium. För en friskare jord och på planet hem till Stockholm kunde vi konstatera att innehållet till 95% kunde accepteras även av en något vidsynt agronom.

Bättre skörd utan kemikalier.
Sagt och gjort. Inget är så dåligt att det skall förkastas oprövat. Det var med de föresatserna som vi bestämde oss för att riskera ett års skörd och följde anvisningarna i kompendiet. Till vår stora förvåning fann vi att det växte väl så bra som tidigare med den nya odlingstekniken. Men vi måste medge att vi kände en viss maktlöshet. Vi tyckte att vi inte kunde påverka något. Vi skriver detta för att redan frälsta skall förstå att det är inte helt enkelt att psykologiskt lämna en invand teknik där man inbillat sig att varje behandling med konstgödsel och bekämpningsmedel varit helt avgörande för skördens storlek. Och så får man bättre skörd genom att överlämna det mesta till naturen.

Ekoprodukter gav priser på Skansens skördefester.
Vi åkte in till Skansen med våra alster eftersom det var första året som Dagens Nyheter organiserade grönsakstävlingen. Den var väl ingen kioskvältare direkt men det gick omkring några besökare och betraktade oss vid den tiden som ganska udda typer. När vi fick, till vår stora förvåning, ett andrapris för våra rödbetor och tredjepris för lök och vitkål. (Det var bara tre deltagare i vitkålsklassen). Påföljande år tog vi storslam med förstapris i rödbetor, lök och palsternackor samt andra pris i morötter. Och på den vägen är det. I höstas tog vi vårt sextonde pris sammanlagt och då var det en tredjeplacering i grönsaksstilleben. Med tanke på att vi båda varit sjuka hela sommaren var det mycket glädjande. Föregående år vann vi blomsterbukettklassen men där var konkurrensen för hård i höstas. Men vi kommer igen till 1997.

Det skall noteras att numera är skördefesten, som den nu döpts till, verkligen en av Skansens kioskvältare. Både 1995 och 1996 var det över 15 000 besökare så intresset har verkligen ökat.

Fördomar om ekologisk odling måste bort.
Fortfarande råder den fördomen att det skulle vara så svårt att odla ekologiskt. Det är så overkligt och det finns föreställningar om att det nästan måste vara trolldom inblandat. Möjligen har biodynamikerna bidragit till detta med sin ibland mystiska recept med örter i kohorn etc. De biodynamiker vi har talat med om hur de verkligen gör har tonat ner mysticismen och det som huvudsakligen skiljer biodynamikerna från organbiologerna idag är jordbearbetningen, marktäckningen och kompostmetoderna samt förstås urinhantering som biodynamikerna tar bestämt avstånd från.

Låt maskarna gör jobbet.
Vi kan inte säga att vi är bokstavstrogna organbiologer och kallar oss därför hellre ekologiska odlare. Våra metoder överensstämmer dock i stor omfattning med organisk-biologisk odling i det att vi tycker att maskarna skall göra sitt jobb i trädgårdslanden och inte i komposten.

I vår bok har vi tagit upp kompostering och till Bengt Flärds besvikelse konstruerat en isolerad varmkompost för köksavfallet som även innehåller fisk och köttrester. Vi för en viss värmeutveckling som gör att kompostmaterialet snabbt blir oaptitligt för råttor och kråkor så att vi redan efter någon månad kan låta det efterkompsteras i landen.

Urin ger gräsklipp som ger skörd.
Vi har också berört urinhantering som ju kan vara kontroversiell. Här är biodynamikerna definitivt inte med och genom sin totala dominans i EU:s beslutande organ riskerar vi att få förbud mot urinanvändning i ekologiska odlingar. Vi kan bara konstatera att utan urinåterföring kan vi inte genomföra kretsloppssamhället utan får fortsätta att förorena haven.

Vi har inte urinseparerande toalett utan har partiell urinseparering genomförd så att den manliga delen av familjen kissar i en dunk placerad i särskild toalett i källaren. På så sätt får vi ihop 300 liter ren urin per år som vi sprider ut på gräsmattorna, ungefär 100 liter på hösten t.o.m. oktober och 200 liter i april. Detta ger en kraftig gräsväxt som går att vi tidigt kan få alla trädgårdssängar täckta med gräsklipp. Vi behöver då inte lägga urinen direkt på grödorna vilket skulle ge ungefär samma chockeffekter som konstgödsel.

Vattensängar.
Vår variant av djupbädd, vattensängen är vårt bidrag till metoder som skall rädda världen från svält. I vår torra Sörmlandsbacke som dessutom är beväxt med stora fruktträd räcker inte vattnet. Med plastpresenningar som avskärmning stänger vi in vår kompostblandade jord och tillför vatten genom nergrävda dräneringsrör.

Fördubblad skörd utan kemikalier.
Detta är i stora drag hur vi på tio år fördubblat våra skördar med inte bara halvering utan eliminering av konstgödsel och bekämpningsmedel. Alltså den uppgift som mänskligheten har att genomföra globalt framtill år 2025.

Icke kemisk bekämpning.
Bekämpning av skadegörare gör vi i huvudsak med nät och vävar. Mot rådjur ett ca 120 cm högt ogenomsiktligt nät som gör att rådjuren inte vågar hoppa in i det okända. Vanliga täckvävar mot morotsfluga. I övrigt fungerar den omgivande naturen med riklig produktion av predatorer som blomflugor och skalbaggar som effektivt håller bladlössen borta. Devisen en levande jord i en levande omgivning har vi anammat. Det betyder att vår trädgård inte alltid är "välstädad". Vi betraktar inte, som sed är i de flesta villaträdgårdar, vår trädgård som ett vardagsrum. Nej den skall vara just en levande omgivning med så stor mångfald som möjligt av växter och djur.

Som synes bryter vi mot de flesta konventioner när det gäller villaträdgårdar och ändå måste målet vara att övertyga om att det är så framtidens trädgårdar skall se ut. Natur är numera en bristvara och det är i trädgårdarna vi kan kan skapa reservat för de hotade arter som nu trängs undan i storjordbrukslandskapet och kulturskogen.

Vi hoppas förstås att vår bok skall läsas av så många som möjligt och att de tips som ges skall göra det möjligt för alla att gå in i kretsloppssamhället utan att göra alltför stort våld på invanda beteenden.

Mycket arbete väntar.
Vuxenskolan kommer att anordna studiecirklar med boken som bas. Här hoppas vi att många duktiga odlare inom FOBO hjälper till som cirkelledare. Vi har ett enormt arbete framför oss att omvända slöserisamhället till kretsloppssamhället. Kommunernas agenda 21 program kommer att ge oss vind i ryggen. Forskarna kommer att gny att det håller inte i längden med det är just det det gör.

Och glöm inte att när vinden vänder, och det har den gjort, så måste man ställa om seglen från kryss till läns. Full fart framåt alltså!

Läs ett utdrag ur Göran Lindebergs bok "Odla ekologiskt".

   

Odla ekologiskt.