September norr om polcirkeln

Första september i Malmberget, Lappland 7 mil norr om polcirkeln!

Idag känns hösten i luften. Det är lite kyligare och klarare men ännu har vi inte haft någon frost. I natt var det + 6 grader men temperaturen stiger snabbt när det, som idag, är sol.

Ännu ingen frost

Ormbunkarna är bruna och några få björkar som gulnat börjar fälla sina blad. Fjället Dundret har ännu inte börjat skifta i rödbrun höstskrud. Vissa år kan det komma frost så tidigt som i mitten av augusti men i år har vi klarat oss än så länge. Nu är det bara att acceptera att odlingssäsongen 2011 går mot sitt slut och avbryts tvärt när frosten kommer. Det är synd för mycket blommar ännu så fint.

Höstgödsel är utspritt för några veckor sedan och har fått lagom mycket regn så att det smälter och når rötterna. Pionerna har fått benmjöl så nu hoppas jag att växterna har allt de behöver för att invintra bra och göra många knoppar till nästa år.

Beskärning, blommor och bär

Alla svarta och röda vinbär är skördade men några krusbär är ännu inte riktigt mogna. JAS-beskärningen är gjord och nu återstår att dela växter som blivit alldeles för stora t.ex. bergklinten.

Löjtnanshjärtan som har blivit högre och finare i år blommar ännu och gör väl så tills frosten nyper dem. Stormhattarna, strand- och kransveronikorna och stjärnflocka blommar också fint och idag såg jag flera humlor sitta på kransveronikan och samla årets sista nektar.

Vad har jag sått?

Det som jag trodde var perenn fingerborgsblomma var inte det, för den har dykt upp och blommar precis där jag mindes att jag planterade den. Jag kan inte komma på vad det är jag sått fastän jag lusläst mina frölistor och nu har ännu en dykt upp på en helt annan plats. Kanske jag behöver hjälp, en bild finns på krönikan från augusti.

De kanadensiska rosorna blommar ännu men några knoppar har blivit skadade av det sista regnet. Det är bara att välja, regn så att höstgödslet smälter eller inte regn så att rosorna slår ut fint. Jag tror att jag väljer regnet för det är bättre för växterna på sikt.

Älggräsets har kvar knoppar som ännu inte slagit ut helt och den klättrande stormhatten har precis börjat blomma så den får jag inte njuta av så länge till. Förra året hann några frön ändå mogna och falla ner så att nya plantor har spirat i år. Den borde kanske stå mot en vägg här uppe och inte fritt som den gör nu.

Kungsljuset som skulle bli 1,5 m är över 2,5 m hög nu och ännu är inte alla blommor i toppen utslagna. Hur hög kan den bli? Läste om att den tål några minusgrader så jag får väl se hur länge den står ståtligt. Märkligt att stjälken inte bryts av tyngden från alla blommor.

Kokardblomster, som är perenn, blommar fint i brunt, rött och gult, liksom den vita Ulleternellen.

Årets nyplantering

Det blev en plantering, i år också, av stenarna från borrningen i våras. Jag fick en bra höjd på planteringen som ska bilda insynsskydd mot gatan.

Dahliorna i krukan har precis börjat blomma och har många flera knoppar men de kommer inte att hinna slå ut. Det beror inte på dahliorna utan på att jag fick dem i jorden alldeles för sent i våras. Men när de nu får vila i garaget över vintern kommer de igen nästa år och blommar då säkerligen överdådigt. De kvällar när det ser ut att bli kallare lägger jag ett lakan över dem, pelargonerna och lavendeln som skydd mot kylan så förlänger jag sommaren lite grann. När det senare blir kyligt även på dagarna får de komma in i hallen för jag kan inte stoppa undan dem så länge de blommar, utan vill njuta av dem så länge som möjligt.

Orädda, oförstående sorkar!

Häromdagen satt vi ute och drack kaffe när jag hörde något som prasslade i planteringen. När jag titta ditåt såg jag att stjälken på en hög stor blåklocka drogs ner i underjorden så att bara själva blomman blev kvar ovan jord. När jag undersökte saken såg jag att hela plantan var underminerad av en sorkgång. Sorkarna verkar inte vara rädda fastän vi satt så nära och pratade. Nu spolar jag deras gångar med kallvatten varje dag för att störa dem. Förstår de inte att jag vill vräka dem.

Jag har skickat efter ett effektivt vapen mot dem, alliumlökar. Bara de blir planterade så flyr nog sorkarna, för i den plantering där det redan finns allium har sorkarna aldrig varit.

Nu tänker jag njuta av en fin skön september då allt arbete i trädgården går i ett lugnt tempo. Det är handskar på som gäller även mitt på dagen, annars fryser jag om händerna.

Lapponica Marie