Rosor

Rosor - blommornas drottningar.

Det finns knappast några andra blommor som är så kända och så omtalade som rosorna. De berör oss alla på ett eller annat sätt: vi får dem i present från vaggan till graven och de lämnar ingen oberörd när vi ser dem i planteringar och i blomsteraffärer.

Alla har vi en egen uppfattning om rosor. En del säger t.o.m. att de inte gillar rosor, men blir ändå glada om man uppvaktar med en rosbukett på bemärkelsedagen.

Och om man ger en "roshatare" en förföriskt doftande, frisk ros att ha i trädgården så blir ofta den f.d. "roshataren" en rosfantast som några år senare stolt presenterar oss sina fina rosor . Man blir lätt fast när man en gång har gjort rosens bekantskap.

Rosen har en mycket lång historia. Det finns fossila fynd som är 20-25 miljoner år gamla och som kan klassificeras som rosor, men det finns ännu äldre, 30-40 miljoner år gamla fynd som man dock är lite osäker på.

Mer om rosor och deras historia kan den intresserade läsa om bl.a. i den utmärkta "rosbibeln" Rosor för nordiska trädgårdar av Lars-Åke Gustavsson. Det är en mycket bra bokserie i två delar som är nästintill heltäckande när det gäller rosor som kan odlas i Norden.

Botaniskt sett är alla rosor buskar, alltså fleråriga växter med vedartade, övervintrande grenar. De unga, örtartade grenarna är gröna eller rödgröna, de mognar under sommaren och blir förvedade och bruna eller gråbruna på solsidan.

Växtsättet varierar kraftigt. Klassificering av rosor är en hel vetenskap och mycket svår att överblicka för en amatör. Rosorna kan dock delas in i tre huvudkategorier: buskrosor, klätterrosor och rabattrosor. Gränsfall i alla kategorier finns naturligtvis och användningssättet kan också varieras så att vissa buskrosor kan användas som klätterrosor och tvärtom.

De vilda rosorna är alltid antingen busk- eller klätterrosor, rabattrosorna är däremot alla förädlade, dvs kulturrosor, det finns inga vilda rabattrosor.

Rosjorden skall gärna innehålla något lera, vara mullhaltig och fuktighetshållande och innehålla mycket näring, även om det finns anspråkslösa sorter, särskilt bland vildarter, som klarar magrare jordar. Gödsla rosorna på våren och runt midsommar, därefter skall de få mogna för att klara vintern.

Man hör ofta begreppet rostrött jord. Det beror på nematoder som utvecklas i jorden om man odlat rosor länge på samma ställe. Om man vill plantera nya rosor där det tidigare har vuxit rosor, bör man antingen byta ut hela jorden mot ny eller så kan man pröva att odla tagetes på platsen under ett par år. Man kan också odla tagetes som underplantering till rosor om man tycker om färgkombinationen. Det finns tagetes som inte blommar, tyvärr blir den sorten för hög att kombineras med de flesta rosorna….

Tagetes utsöndrar ett ämne som förgiftar nematoderna. Om man kan odla en renkultur av tagetes under en säsong så kan det räcka - men då menas just renkultur, det skall inte finnas några andra växter att angripa, inte ens ogräs får finnas!

Vilken tagetessort man väljer är mycket en smaksak, men de bladrika, småblommiga sorterna är att föredra. Tagetes sås på våren över hela jordytan och odlingen hålls ren från ogräs. På hösten myllas tagetesplantorna ner i jorden som gröngödsel, dra inte upp plantorna!

Bladlöss, trips, vecklarfjärilar och rosenskottstekel kan också angripa rosor. Bekämpning av dessa skadedjur finns upptagen i Odlas Arkiv bland frågor och svar.

Av svampsjukdomar är mjöldagg, rosrost och svartfläcksjuka de vanligaste. Här gäller i möjligaste mån att välja motståndskraftiga sorter. Dessa sjukdomar är mycket svårbekämpade. I den tidigare nämnda boken Rosor för nordiska trädgårdar av Lars-Åke Gustavsson finns uppgifter om de olika rosornas känslighet.

Vi presenterar här ett urval rosor från de olika grupperna i separata artiklar.

Inledning!
KlätterrosorBuskrosorRabattrosorNyponTidigblommande buskrosor

Rosa 'American Pillar'

Rosa 'Brenda Colvin'

Rosa 'Acapulco'

Rosa 'Flammentanz'

Rosa 'Harry Edland'

Rosa 'Carmen'