Plantera växter i en naturträdgård

Kristina Bonander är trädgårdsdesignern som brinner för naturträdgården. I tre intressanta och lärorika artiklar berättar hon på Odla.nu om hur naturträdgården är uppbyggd och hur du själv kan skapa vild och vacker natur ända in på husknuten. Välkommen till tredje delen!

Text och bild: Kristina Bonander

I första och andra artikeln om naturträdgården fick vi läsa om trädgårdens olika skikt och om hur du inventerar och sållar när du skapar en naturträdgård.. Läs gärna de artiklarna först, för att bättre förstå och följa med här. Klicka in på: Naturträdgården − se de olika skikten! Naturträdgården − inventera och sålla!

Olika naturtyper

I trädgårdssammanhang pratar man om odlingszoner, klimat och jordmåner. I natursammanhang pratar man oftare om naturtyper. Naturtyper baseras på näringshalten i jorden och fuktigheten. Näringsrika och fuktiga naturtyper är t.ex. högörtängar och lövkogsängar. Där det är torrare men lika näringsrikt finns t.ex. örtrika alvar. Om det är näringsfattigt och fuktigt hittar man exempelvis myrar. Där det är torrt och näringsfattigt finns bl.a. lingonskogar och hällmarker.

Låt vilda växter vägleda

Genom att välja växter utifrån tomtens näringshalt, fuktighet och geografiska läge kommer trädgården se naturlig ut och växterna att trivas. Vilda växters naturliga utbredning och i vilka naturtyper de växer utgör viktigt vägledning när du planerar en naturträdgård.

Många växter som passar i en naturträdgård, t.ex. hägg, en, hassel, tibast, björk och lönn, ingår i grundsortimentet hos många traditionella handelsträdgårdar. Många vanliga perenner, t.ex. våradonis, blodtopp, backtimjan, kattfot, strandtrift och fetknopp, växer också vilda i Sverige. Du kan också välja växter som ursprungligen är trädgårdsrymlingar men som även växer förvildade i naturen, t.ex. druvfläder, fingerborgsblomma och vresros. En god vägledning får du på Den virtuella floran. Om växten finns beskriven där passar den definitivt i en naturträdgård.

Härma naturen

För att hitta rätt växter att plantera kan du använda inspirerande bilder på den naturtyp du vill efterlikna. Ett sätt att hitta sådana är att bildgoogla ord som t.ex. äng eller björkbacke och sedan välja en vacker bild med ett område som i storlek passar den egna tomten. Det kan t.ex. vara en björk vid en stor sten i en backe med enar och törnrosor. Titta sedan på din grundritning och hoppas att du har just en stor sten. Sedan planterar du träd och buskar i den ordning och på ungefär de avstånd som bilden visar.

Ofta är det just kompositionen det hänger på när vi tycker något är vackert. Hade björken, stenen, enarna och törnrosorna stått på rad med tre meters mellanrum hade det inte sett något vidare ut. För att vi ska få det visuella uttrycket är det klokt att härma naturens sätt att gruppera. När det är planterat och klart ser det bara naturligt ut, men i grunden ligger noggrann planering.

Naturträdgården behöver inte vara stor

Du behöver inte ha en stor tomt för att skaffa en naturträdgård. Det kan räcka med ett litet hörn eller en enstaka plantering i en traditionell trädgård. Lättast är det om du hittar en bit som har något kvar av det ursprungliga topografiska skiktet och utgå från det.

#Hälleberg eller stenhög#

Det kan vara ett hälleberg där du inte skrapar rent utan behåller lavarna och kanske kompletterar med gul fetknopp och smultron i skrevorna och där du strör frön av harklöver och mandelblom. Eller en stenhög där du sätter träjon och tuvtåtel i de djupa fickorna och planterar äppelros och druvfläder i kanten. Det finns vackra växter för de flesta naturtyper!

#Naturrabatt#

Du kan också skapa rabatter med vilda växter. Utgå från närings- och fuktläget i rabatten och välj en naturtyp som passar. Ta reda på vilka växter som trivs i naturtypen genom att studera en flora, och välj några som är vackra tillsammans, inte för många sorter. Fler exemplar av samma sort ger bättre effekt, och de kan med fördel planteras i mindre grupper.

En bra stomme är flera exemplar av en större sort, exempel blodnäva som växer i täta kuddar. Blodnävan växer gärna torrt och soligt och där kan du komplettera med skira växter som smällglim, brudbröd och prästkrage. Som marktäckare i framkant passar kanske kattfot eller bergnejlika. Och glöm inte gräsen! Det är dem du fyller ut med för att få den där vilda känslan.

Är det i stället fuktigt och näringsrikt kan du välja en stomme av t.ex. borstnejlika, vänderot och rödblära tillsammans med majbräken eller träjon. Fyll ut med tuvtåtel eller vårfryle.

Stort lycka till med din naturträdgård, i liten eller stor skala.

Läs mer om naturträdgården!

Naturträdgården − se de olika skikten! Naturträdgården − inventera och sålla!

#Läs Kristina Bonanders blogg

Med naturen som inspiration driver Kristina sin blogg där gränserna mellan natur och trädgård ofta suddas ut. Läs: Ärligt och härligt om trädgård och natur