Omväxling förnöjer

  • Trädgård

Växtföljd håller jorden frisk, och ju mer genomtänkt den är, desto bättre bidrar växtföljden även till luckrare jord, mindre ogräs och väl utnyttjad växtnäring. Växtföljd betyder att växtslagen byter plats i grönsakslandet varje år och att de odlas i en viss följd.

Omväxling förnöjer i grönsakslandet.
Omväxling förnöjer i grönsakslandet.

Omväxling förnöjer - inte minst i grönsakslandet. Från Hemträdgården 2-2001 av Eva Wirén.

Grundregeln är att variera mellan växter med olika egenskaper. Det är både bra för jorden och växterna. Gröngödslingsväxterna, dvs växter som odlas för att gödsla och förbättra jorden, spelar en stor roll och är ett värdefullt inslag även i en liten grönsaksodling.

Frisk jord - friska växter

Om samma växtslag odlas år efter år på samma jordplätt ökar risken för angrepp av skadegörare, eftersom vissa av dem får chansen att uppförökas i jorden. Det gäller såväl insekter som svampar och nematoder.

Ett exempel är morotsflugan som övervintrar i jorden nära sin värdväxt. Har det varit angrepp ena året står det "uppdukat" för flugan om morot odlas på samma plats året därpå. Då hjälper det inte med fiberduk eftersom den bara skyddar från "nya" morotsflugor som flyger in från omgivningen.

Särskilt allvarligt är det om skadegörare som kan överleva i jorden många år fått fäste, t ex klumprotsjuka på kålväxter eller nematoder på potatis. De ligger vilande i jorden trots att inte värdväxten odlas, för att blossa upp så snart en mottaglig växt odlas just där.

Gröngödsling anses förhindra uppförökning av många jordbundna skadegörare, en anledning till att det är så bra med en ruta gröngödsling i växtföljden.

Ogräs kan vara värdväxter för skadegörare. Klumprotsjuka kan t ex överleva och utvecklas på lomme och åkersenap som ju båda tillhör kålväxtfamiljen.

Bättre mullhalt och struktur

Trädgårdsjorden förbättras med organiskt material. Detta blir till mull som gör jorden porös och bördig. Även här har en varierad växtföljd betydelse. Vissa växter, t ex purjolök och rotselleri, bidrar till ökad mullhalt genom sin stora rotmassa, eftersom rotrester blir kvar och bryts ner till mull. Ovanjordiska skörderester som får ligga kvar på jorden ökar också mullhalten. Exempelvis blast från rotfrukter är värdefullt organiskt material med en hel del växtnäring. Gröngödslingsväxter tillför mycket organiskt material.

Djupa rotsystem kan tränga långt ner, skapa hålrum och luckra jorden. Variera gärna odlingen mellan växter som tränger långt ner och sådana som breder ut sig ytligt. Djupa rotsystem har gröngödslingsgrödorna lusern, lupin och sötväppling, medan sallat och ärter växer grunt.

Genom att rotera växtslagen år från år får man således en positiv inverkan på jordens struktur. Men det behövs också kompost, stallgödsel och gräsklipp för att jorden ska få tillräckligt med mull.

Hushålla med växtnäringen

Växter har olika näringskrav och förmåga att utnyttja växtnäring i jordens alla skikt. Genom att i växtföljden kombinera dessa växter drar vi nytta av näringen på bästa sätt.

Kål, purjolök och rotselleri hör till de näringskrävande växterna (tärande). Kål är även extra fordrande på bor, vilket kan ge brist hos gurka, morot och bönor som odlas året efter. Baljväxter är "närande". De berikar jorden tack vare sin förmåga att ta till vara luftens kväve (kvävefixering). Därför är det bra att låta en eller flera baljväxter ingå i gröngödslingsgrödan. Det kan vara klöver, sötväppling, lusern, lupin eller vicker.

Beroende på växternas rotsystem tar de upp växtnäring från olika djupa lager i jorden. Djuprotade gröngödslingsväxter kan t ex föra upp kalium som kommer nästa års gröda tillgodo.

Minskar ogräsmängden

Ogräs hämmas av täta gröngödslingsgrödor, snabbväxande grönsaker och sådana med kraftigt bladverk. En varierad växtföljd där konkurrenssvaga grönsaker det ena året växlar med täta, kraftiga växter det andra är ett sätt att bättre få bukt med ogräsen.

Växtföljden i din trädgård

I en liten trädgård är det inte så lätt att tillgodose alla önskemål för en bra växtföljd. Variera så mycket det går och låt det helst gå minst fyra år innan samma växtslag återkommer på samma plats. För potatis, kål, ärter, dill och morot är det särskilt viktigt med ordnad växtföljd. Kanske går det att göra uppehåll med vissa växter något år.

Växtföljden kan utformas på många sätt, låt t ex "närande" ärtor, bönor och gröngödsling följas av "tärande" som kål, purjo och selleri. Odla därefter de med mindre näringsbehov, tex sallat, morot, palsternacka, rödbeta eller potatis.

En annat förslag är att samla växtslag inom en familj på samma bädd, eftersom de ofta kan angripas av samma skadegörare.

Inte bara grönsaker

Förutom grönsaker finns det andra växter som mår bra av att byta odlingsplats. Jordgubbar bör förnyas vart tredje till femte år och samtidigt flytta till annan plats i trädgården, eftersom det snabbt byggs upp skadegörare i jorden. Penséer odlas ofta på samma plats år efter år och det är inte ovanligt att skadliga svampar som angriper pensé och viol förökas i jorden. Förebygg med ordnad växtföljd eller ny jord vid odling i krukor och lådor.

Bomullsmögel angriper ett stort antal växter och lever många år i jorden, något att tänka på för t ex höstaster, dahlia och praktlobelia, men även för ett flertal grönsaker.